»Vi ser att [eleven] har behov av särskilt stöd» Om kunskapsbildning och informationshantering i skolans elevutredningar
DOI:
https://doi.org/10.61965/sos.33.2023.18952Nyckelord:
professional discourse, discourse analysis, modality, framing, voice, legitimization, delegitimizationAbstract
This study engages with the discursive construction of knowledge in school documents concerning pupils in need of special pedagogical support. In these texts, information from various voices is represented and recontextualized, meaning that images of pupils are negotiated and outlined, and ultimately knowledge about pupils and their learning is constructed discursively. The aim of the study is to investigate practices of knowledge construction in these texts. The data consist of 27 documents written by teachers who teach in lower secondary school (7th–9th grades). Drawing on linguistic discourse analysis, lexico-grammatical features are analyzed from both a qualitative and a quantitative perspective. The study shows how information originating from various voices is managed and framed by linguistic means in qualitatively different ways, and how the framing of information contributes to construction of several kinds of knowledge. In the analysis, five forms of framing are identified, along with six different types of voices. By quantifying the forms of framing as related to various voices, the study maps out the legitimization and delegitimization of various voices via the construction of different kinds of knowledge. Even though information from several voices is represented in the texts, it is primarily information from either the writer him/herself or written sources, such as previous documentation about pupils, that is legitimized by the writer.
Referenser
Andreasson, Ingela, 2007: Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation. Göteborg: Göteborgs universitet.
Annerberg, Anna, 2016: Gymnasielärares skrivpraktiker: Skrivande som professionell handling i en digitaliserad skola. Örebro: Örebro universitet.
Asp-Onsjö, Lisa, 2006: Åtgärdsprogram – dokument och verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: Göteborg universitet.
Bednarek, Monika, 2006: Epistemological positioning and evidentiality in English news discourse: A text-driven approach. I: Text and Talk 26(6). S. 635–660. DOI: https://doi.org/10.1515/TEXT.2006.027
Bellander, Theres & Landqvist, Mats, 2018: Becoming the expert constructing health knowledge in epistemic communities online. I: Information, Communication & Society 23(4). S. 507–522. DOI: https://doi.org/10.1080/1369118X.2018.1518474
Bergh Nestlog, Ewa, 2012: Var är meningen? Elevtexter och undervisningspraktiker. Växjö: Linnaeus University Press.
Bhatia, Vijay, 2014: Worlds of written discourse: A genre-based view. 2. uppl. London: Continuum.
Byrman, Ylva, 2017: Så fångas de misstänktas ord: Förhör och dokumentationspraktiker på Skattebrottsenheten. Göteborg: Göteborgs universitet.
Clark, Herbert H., 1996: Using language. Cambridge: Cambridge University Press.
Gales, Tammy, 2011: Identifying interpersonal stance in threatening discourse: An appraisal analysis. I: Discourse Studies 13(1). S. 27–46. DOI: https://doi.org/10.1177/1461445610387735
Gunnarsson, Britt-Louise, 2009: Professional discourse. London: Continuum.
Helgesson, Karin & Nord, Andreas, 2020: Det kommunala tjänsteutlåtandet: Funktion och form hos en central typ av text i kommunal politisk förvaltning. I: Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson (red.): Språklig mångfald. Rapport från ASLA-symposiet i Göteborg, 23–24 april 2020. (ASLA:s skriftserie 28.) Göteborg: ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. S. 69–89.
Ivanič, Roz & Camps, David, 2001: I am how I sound: Voice as self-representation in L2 writing. I: Journal of Second Language Writing 10(1–2). S. 3–33. DOI: https://doi.org/10.1016/S1060-3743(01)00034-0
Johansson, Annelie, 2018: Lärares bedömningsspråk: Språkhandlingar, bedömning och språklig utformning i grundskolans skriftliga omdömen. Växjö: Linnaeus University Press.
Kong, Kenneth, 2014: Professional discourse. Cambridge: Cambridge University Press.
Koskela, Merja, 2010: From bureaucrats to the public on the internet: Methodological aspects of intertextual analysis. I: Fachsprache 32(1–2). S. 54–63. DOI: https://doi.org/10.24989/fs.v32i1-2.1407
Lind Palicki, Lena, 2010: Normaliserade föräldrar: En undersökning av Försäkringskassans broschyrer 1974–2007. Örebro: Örebro universitet.
Linell, Per, 1998: Discourse across boundaries: On recontextualizations and the blending of voices in professional discourse. I: Text & Talk 18(2). S. 143–158. DOI: https://doi.org/10.1515/text.1.1998.18.2.143
Nikolaidou, Zoe & Bellander, Theres, 2020: Health literacy as knowledge construction: Learning about health by expanding objects and crossing boundaries in net- worked activities. I: Learning, Culture and Social Interaction 24. 100256. DOI: https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2018.11.003
Ohlsson, Claes, 2007: Folkets fonder? En textvetenskaplig studie av det svenska pensionssparandets domesticering. Göteborg: Göteborgs universitet.
Rehnberg, Hanna Sofia, 2020: Pisa som belägg och auktoritetsförstärkare: En analys av mediekonstruktioner och deras funktioner i skolans granskningslandskap. I: Språk och stil NF 30. S. 32–62. DOI: https://doi.org/10.33063/diva-427674
SAG = Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik, 1999: Svenska Akademiens grammatik. Stockholm: Norstedts ordbok.
Sandberg, Malin, 2020: Från beslut till broschyr: Intertextualitet, äldre och kultur i texter inom en statlig satsning. (Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 40.) Göteborg: Göteborgs universitet.
Skoglund, Astrid, 2014: Kommunikativa strategier i texter om tobaksavvänjning: Innehåll, argumentation och modelläsare. Växjö: Linnaeus University Press.
Skolverket, 2013: Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, 2014a: Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, 2014b: Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Ström, Peter, 2017: Utredning inleds: Språk, genredrag och ansvar i barnavårdsutredningar. Växjö: Linneaus University Press.
Svensson, Jan, 1995: Den diskursiva texten. I: Claes-Göran Holmberg & Jan Svensson (red.): Medietexter och medietolkningar: Läsningar av massmediala texter. Nora: Bokförlaget Nya Doxa. S. 163–182.
Swales, John M., 1990: Genre analysis: English in academic and research settings. Cambridge: Cambridge University Press.
van Dijk, Teun A., 2003: The discourse-knowledge interface. I: Gilbert Weiss & Ruth Wodak (red.): Critical discourse analysis. London: Palgrave Macmillan. S. 85–109. DOI: https://doi.org/10.1057/9780230514560_5
van Dijk, Teun A., 2011: Discourse, knowledge, power and politics: Towards critical epistemic discourse analysis. I: Christopher Hart (red.): Critical discourse studies in context and cognition. Amsterdam, Philadelphia: John Benjamins. S. 27–64. DOI: https://doi.org/10.1075/dapsac.43.03van
van Leeuwen, Theo, 2008: Discourse and practice: New tools for critical discourse analysis. Oxford: Oxford University Press. DOI: https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780195323306.001.0001
White, Peter R.R., 2012: Exploring the axiological workings of ‘reporter voice’ news stories: Attribution and attitudinal positioning. I: Discourse, Context & Media 1(2–3). S. 57–67. DOI: https://doi.org/10.1016/j.dcm.2012.10.004
Publicerad
Nummer
Sektion
Licens
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare som bidrar till Språk & stil har givit sitt medgivande att publicera sina artiklar under en Creative Commons-licens (Creative Commons CC-BY 4.0), vilket ger tredje part rätt att kopiera och återdistribuera materialet i vilket medium eller format som helst. Det ger också tredje part rätt att bearbeta, förändra och vidareutveckla materialet för vilket syfte som helst, inklusive kommersiellt, på villkor att tydligt erkännande ges till verkets upphovsperson, att en länk till licensen tillhandahålls och att det tydliggörs om ändringar av verket har gjorts. Detta ska göras på skäligt vis, och får ej förespegla att licensgivaren godkänner tredje part eller vederbörandes användning av verket. Författaren/författarna behåller copyright till verket.
