Praktiknära forskningens ideal ur ett aktionsforskningsperspektiv
Möjligheter och svårigheter att bidra till lärares professions- och undervisningsutveckling
DOI:
https://doi.org/10.63843/pfs.v30i3.51682Nyckelord:
praktiknära forskning, professionsutveckling, professionellt lärande, undervisning, lärarprofessionenAbstract
Artikeln syftar till att fördjupa kunskapen om det paradigm inom vilken en statligt initierad och ideal form av praktiknära forskning verkar, och urskilja behov för utveckling av former och innehåll för forskning som bidrar till lärares professions- och undervisningsutveckling. Genom ett hermeneutiskt arbete undersöks först vad som karakterisera en ideal form av praktiknära forskning, därefter undersöks den ideala praktiknära forskningens respektive aktionsforskningens möjligheter och svårigheter att vara professions- och undervisningsutvecklande. Resultatet visar att den praktiknära forskningens ideal behöver vidgas i relation till lärares yrkesetiska principer för att bidra till professions- och undervisningsutveckling, genom att 1) problem relaterade till lärares hela samhällsuppdrag blir föremål för forskning, och inte enbart ämnesdidaktiska problem i syfte att kvalificera elever; 2) forskningsdesignen inkluderar ett gemensamt självkritiskt tolkningsarbete av lärare och forskare för att säkerställa att de problem som tas som utgångspunkt är professionsrelevanta och inte grundar sig enbart i forskarnas intresse eller lärares de-professionaliserade bedömningar; 3) inkludera forskning med lärare om lärare för lärare i syfte att synliggöra dolda värderingar och styrmekanismer på gruppnivå, och därmed stödja lärarprofessionens samhällskritiska ansvar och kapacitet.
Referenser
Aasen, Petter, & Prøitz, Tine. (2004). Initiering, finansiering och förvaltning av praxisnära forskning: Sektormyndighetens roll i svensk utbildningsforskning, NIFU Skriftserie 10/2004.
Abbott, Andrew. (1988). The system of professions. University of Chicago Press.
Alvesson, Mats, & Sköldberg, Kaj. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, (Tredje upplagan). Studentlitteratur.
Askling, B. (2006). Utbildningsvetenskap – ett vetenskapsområde tar form, Vetenskapsrådets rapportserie, nr 16. Vetenskapsrådet.
Baltzer, Charlotte. (2020). Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi: en analys av den svensk legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering[Doktorsavhandling]. Finland: Åbo akademi.
Bejerot, Eva, Forsberg, Kankkunen, Tina, , & Hasselbladh, Hans. (2015). Två decennier av new public managment: arbetsmiljön i skola och sjukvård. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 21(3), 23-41.
Bergmark, Ulrika. (2020). Teachers’ professional learning when building a research-based education: context-specific, collaborative and teacher-driven professional development. Professional Development in Education, 49(2), 210-224, https://doi.org/10.1080/19415257.2020.1827011.
Biesta, Gert. (2015). What is Education For? On Good Education. Teacher Judgement, and Educational Professionalism. European Journal of Education, 50(1), 75-87, https://doi.org/10.1111/ejed.12109.
Brante, Thomas. (2009). Vetenskap för profession (Maria, Lindh, Ed.). Högskolan i Borås. Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner, pp. 15-34.
Broady, Donald. (1980). Den dolda läroplanen? Kritisk utbildningstidskrift, 16, 6-56.
Carlgren, Ingrid. (2009). Lärarna i kunskapssamhället– flexibla kunskapsarbetare eller professionella yrkesutövare? Forskning om undervisning och lärande, 1(2), 9-24, https://doi.org/10.61998/forskul.v1i2.29947.
Carlgren, Ingrid. (2011). Forskning ja, men i vilket syfte och om vad? Forskning om Undervisning och lärande, 5, 64-79.
Carr, Wilfred, & Kemmis, Stephen. (1986). Becoming Critical: Education, Knowledge and Action Research. Falmer Press.
Carr, Wilfred, & Kemmis, Stephen. (2005). Staying Critical. Educational Action Research, 13(3), 347-358, https://doi.org/10.1111/ejed.1210910.1080/09650790500200316.
Eriksson, Inger. (2018). Lärares medverkan i praktiknära forskning: Förutsättningar och hinder. Utbildning och Lärande, 12(1), 27-40.
Florin, Christina. (2010). Lärarnas professionalisering. Lärarnas historia, https://lararnashistoria.se/wp-content/uploads/2020/08/L%C3%A4rarnas%20professionalisering_0.pdf.
Frostensson, Magnus. (2015). Organisatoriska åtgärder på skolnivå till följd av lärarlegitimationsreformen, Rapport 2015:3 IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Geschwind, Lars. (2019). Skolforskningsinstitutets arbete med forskningsfinansiering, Skolforskningsinstitutet.
Jahnke, Anette, Hirsh, Åsa, & Olin, Anette. (2025). Vilka undervisningsrelaterade problemområden väljer lärare att undersöka i sin undervisning, och hur kan dessa val förstås? Pedagogisk forskning i Sverige, 30(1–2), 47-70, https://doi.org/10.63843/pfs.v30i1-2.53827.
Jarl, Maria, Taube, Magdalena, Liljekvist, Yvonne, Haglund, Jesper, Lindgren, Eva, Westerlund, Stina, Olsson, Lars, Brunner, Cederlund, Anna, , & Nihlfors, Elisabeth. (2022). Slutredovisning av försöksverksamhet med praktiknära forskning (ULF) 2017–2021, Rapport av Nationella samordningsgruppen för ULF, https://www.ulfavtal.se/download/18.4ae81edf18e5f70c02a43ba1/1712235332961/ulf_slutrerovisning.pdf.
Levinsson, Magnus. (2013). Evidens och existens: evidensbaserad undervisning i ljuset av lärares erfarenheter ([Doktorsavhandling]). Göteborgs universitet.
Lewin, Kurt. (1946). Action research and minority problems. Journal of Social Issues, 2(4), 34-46.
Lundahl, Christer, & Serder, Margareta. (2020). Is PISA more important to school reforms than educational research? The selective use of authoritative references in media and in parliamentary debates. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 6(3), 193-206, https://10.1080/20020317.2020.1831306.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, Skolverket, https://www.skolverket.se/getFile?file=9718.
Magnusson, Petra, & Malmström, Martin. (2022). Practice-near school research in Sweden: Tendencies and teachers’ roles. Education Inquiry, 14(3), 367-388, https://doi.10.1080/20004508.2022.2028440.
Nehez, Jaana. (2022). To be, or not to be, that is not the question: External researchers in emancipatory action research. Educational Action Research, 32(1), 90-105, https://doi.org/10.1080/09650792.2022.2084132.
Nihlfors, Elisabeth. (2023). Tio år med ForskUL – reflektioner och framtidsspaning. Forskning och undervisning och lärande, 3(11), 24-55, https://doi.org/10.61998/forskul.v11i3.18049.
Noffke, Susan E. (1997). Professional, personal and political dimensions of action research. Review of Research in Education, 22(1), 305-343, https://doi.org/10.3102/0091732X022001305.
Noffke, Susan E., & Somekh, Bridget (Eds.). (2009). The SAGE handbook of educational Action research. SAGE.
Persson, Anders. (2020). Dubbel närhet och distans behövs i praktiknära forskning. Pedagogisk Forskning i Sverige, 25(2–3), 149-152, https://doi.org/10.15626/pfs25.0203.07.
Persson, Sofia. (2008). Läraryrkets uppkomst och förändring: en sociologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca. Göteborgs universitet. 1800–2000 [Doktorsavhandling].
Prøitz, Tine S., Rye, Ellen, Borgen, , Jorunn, S., Barstad, Kristin., Afdal, Hilde, Mausethagen, Sølvi, & Aasen, Petter. (2022). Utbildning, lärande, forskning Slutrapport från en utvärderingsstudie av ULF försöksverksamhet. Universitetet i Sørøst Norge. Skriftserien nr. 87 2022.
Redaktionen för Pedagogisk Forskning i Sverige. (2020). DEBATT 2020 “Praktiknäraforskning– ett paradigmskifte på gång?” – en introduktion. Pedagogisk Forskning i Sverige, 25(1), 10.
Serder, Margareta, & Malmström, Martin. (2020). Vad talar vi om när vi talar om praktiknära forskning? Pedagogisk forskning i Sverige, 25(1), 106-109, https://doi.org/10.15626/pfs25.01.07.
SFS 1977:218. Högskolelag, Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag, Utbildningsdepartementet.
SFS 2014:1578. Förordning (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20141578-med-instruktion-for_sfs-2014-1578/.
Skolforskningsinstitutet. (2016). Årsredovisning 2016, https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2017/02/Skolfi_Arsredovisning2016_webb.pdf.
Skolforskningsinstitutet. (2017). Årsredovisning 2017, https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2018/02/Skolforskningsinstitutets-%C3%A5rsredovisning-2017_webbversion.pdf.
Skolforskningsinstitutet. (2018). Årsredovisning 2018, https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2024/08/Arsredovisning-2018_mindre.pdf.
Skolforskningsinstitutet. (2019). Årsredovisning 2019, https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2020/02/%C3%85rsredovisning_2019_skrivskyddad.pdf.
Skolforskningsinstitutet. (2020). Årsredovisning 2020, https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2021/02/%C3%85rsredovisning-2020-underskrift-skyddad.pdf.
Skolforskningsinstitutet. (2021). Årsredovisning 2021, https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2022/02/Arsredovisning-2021_med-signatur.pdf.
Skolforskningsinstitutet. (2022). b, Skolforskningsinstitutets utlysning av forskningsbidrag 2022, Anvisningar för sökande. Dnr. 2021/97. Skolforskningsinstitutet.
Skolforskningsinstitutet. (2022). a, Årsredovisning 2022, https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2023/02/A%CC%8Arsredovisning-2022_undertecknad-lo%CC%88senordsskyddad.pdf.
SOU 2018:19. Forska tillsammans - samverkan för lärande och förbättring, https://www.regeringen.se/contentassets/1e0e6381c554497ab51eeeb13d36b1ce/sou-2018_19.pdf.
Stenlås, Niklas. (2009). En kår i kläm: läraryrket mellan professionella ideal och Statliga reformideologier, Finansdepartementet.
Stenlås, Niklas. (2011). Läraryrket mellan autonomi och statliga reformideologier. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 17(4), 11-27.
Svensk ordbok. (u.å.). (2024). Ideal. I Svensk ordbok, Hämtad, 1 februari från, https://svenska.se/tre/?sok=ideal&pz=1.
Svensk ordbok. (u.å.). (2025). Paradigm. I Svensk ordbok, Hämtad, 1 juni från, https://svenska.se/tre/?sok=paradigm&pz=1.
Sveriges Lärare. (2023). Lärares yrkesetik, https://lararesyrkesetikhome.files.wordpress.com/2023/01/larares_yrkesetik_fickfolder_2023-01.pdf.
Regeringsbeslut U2015/03573/UH, U2017/01129/UH. Uppdrag om försöksverksamhet med praktiknära forskning, https://www.regeringen.se/contentassets/ed0440fcafde445ca40cb470c3eed7fc/uppdrag-om-forsoksverksamhet-med-praktiknara-forskning.pdf.
U2014:02/2014/3. Delrapport från Utredningen om inrättande av ett skolforskningsinstitut (U2014:02), Utbildningsdepartementet.
Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet & Karlstads universitet, 2017, Avsiktsförklaring för uppdrag om försöksverksamhet med praktiknäraforskning, https://www.ulfavtal.se/digitalAssets/679/c_679100l_3k_20170621avsiktsforklaring_underskriven.pdf.
Walker, Melanie. (1993). Developing the theory and practice of action research: A South African case. Educaonal Action Research, 1(1), 95-109, https://doi.org/10.1080/096507993001010.
Wermke, Wieland, & Höstfält, Gabriella. (2014). Contextualizing teacher autonomy in time and space: A model for comparing various forms of governing the teaching profession. Journal of Curriculum Studies, 46(1), 58-80, https://doi.org/10.1080/00220272.2013.812681.
Wermke, Wieland, & Forsberg, Eva. (2016). The changing nature of autonomy: Transformations of the late Swedish teaching profession. Scandinavian Journal of Educational Research, 61(2), 155-168, https://doi.org/10.1080/00313831.2015.1119727.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Anette Jahnke, Anette Olin Almqvist , Åsa Hirsh
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
