Praktiknära forskningens ideal ur ett aktionsforskningsperspektiv

Möjligheter och svårigheter att bidra till lärares professions- och undervisningsutveckling

Författare

  • Anette Jahnke Ifous
  • Anette Olin Almqvist
  • Åsa Hirsh

DOI:

https://doi.org/10.63843/pfs.v30i3.51682

Nyckelord:

praktiknära forskning, professionsutveckling, professionellt lärande, undervisning, lärarprofessionen

Abstract

Artikeln syftar till att fördjupa kunskapen om det paradigm inom vilken en statligt initierad och ideal form av praktiknära forskning verkar, och urskilja behov för utveckling av former och innehåll för forskning som bidrar till lärares professions- och undervisningsutveckling. Genom ett hermeneutiskt arbete undersöks först vad som karakterisera en ideal form av praktiknära forskning, därefter undersöks den ideala praktiknära forskningens respektive aktionsforskningens möjligheter och svårigheter att vara professions- och undervisningsutvecklande. Resultatet visar att den praktiknära forskningens ideal behöver vidgas i relation till lärares yrkesetiska principer för att bidra till professions- och undervisningsutveckling, genom att 1) problem relaterade till lärares hela samhällsuppdrag blir föremål för forskning, och inte enbart ämnesdidaktiska problem i syfte att kvalificera elever; 2) forskningsdesignen inkluderar ett gemensamt självkritiskt tolkningsarbete av lärare och forskare för att säkerställa att de problem som tas som utgångspunkt är professionsrelevanta och inte grundar sig enbart i forskarnas intresse eller lärares de-professionaliserade bedömningar; 3) inkludera forskning med lärare om lärare för lärare i syfte att synliggöra dolda värderingar och styrmekanismer på gruppnivå, och därmed stödja lärarprofessionens samhällskritiska ansvar och kapacitet.

Downloads

Publicerad

2026-01-09

Referera så här

Jahnke, A., Olin Almqvist , A., & Hirsh , Åsa. (2026). Praktiknära forskningens ideal ur ett aktionsforskningsperspektiv : Möjligheter och svårigheter att bidra till lärares professions- och undervisningsutveckling. Pedagogisk Forskning I Sverige , 30(3), 1–22. https://doi.org/10.63843/pfs.v30i3.51682