Författarinstruktioner

För att säkerställa hög vetenskaplig kvalitet, transparens och likvärdighet i behandlingen av samtliga bidrag till Pedagogisk Forskning i Sverige oavsett om det gäller en artikel, en essä, en recension eller ett debattinlägg, har generella och särskilda författarvägledningar tagits fram för var och en av formerna (vänligen säkerställ att dessa följs innan bidraget skickas in).

Genom att sända din text till Pedagogisk forskning i Sverige intygar du bidragets originalitet. Observera att tidskriften enbart tar emot originalbidrag och att inget manuskript samtidigt får erbjudas någon annan tidskrift eller förlagspublikation. Inskickade manuskript kan komma att kontrolleras för plagiat med hjälp av plagiatkontrollverktyget Similarity Check.

Genom att översända ett reviderat manus efter granskning inför layout, godkänner författaren att manuset får publiceras. Eventuella ändringar av betydelsebärande fel i redan publicerade bidrag sker via en offentlig errata lista i nästkommande nummer. Vid refusering är tidskriftens policy att ingen ytterligare återkoppling på texten ges.

Pedagogisk forskning i Sverige tar inte ut någon avgift för publicering. Alla publicerade bidrag i tidskriften lyder under Creative Commons-licensen CC BY och publiceras som Open Access. Tidskriften förbehåller sig dock rätten att i samråd med författare återpublicera texter, s.k. reprints.

Generella författarriktlinjer som gäller för samtliga bidrag:

  1. Layout: Skriv i wordformat, Times New Roman (eller motsvarande) 12 punkter, 1,5 radavstånd, rak vänstermarginal. Manuskriptet ska vara lättläst för granskare på en skärm. De olika rubriknivåerna måste tydligt framgå. 
  2. Tabeller och figurer: bifogas som separata filer i originalformatet (för tabeller exempelvis word eller excel, för figurer exempelvis word, tif eller jpeg).
  3. Referenser, citat och hänvisningar: utformas enligt senaste APA-versionen. Dessutom ska DOI-länkar anges om dessa är tillgängliga.
  4. Noter: placeras som slutnoter efter texten och före referenslistan. Dock ska noter undvikas i största möjliga mån.
  5. Författare: ange samtliga författarnamn med affiliering/ar (där den övervägande delen av arbetet utfördes), adress, telefon och e-mailadresser. Inkludera gärna ORCID. I fråga om medförfattarskap hänvisar vi till följande policydokument: PfS Riktlinjer för samförfattande SWERA Pedagogisk forskning i Sverige 2022-05-25 . När artikeln skickas in är det även viktigt att samtliga författare läggs in i systemet.
  6. Språk: vi hänvisar till Svenska Skrivregler från Språkrådet.

Författarriktlinjer för vetenskapliga artiklar:

Pedagogisk forskning i Sverige accepterar för eventuell publicering vetenskapliga artiklar på svenska språket med relevans för det pedagogiska kunskapsområdet i Sverige. Tidskriften har ambitionen att synliggöra olika forskningstraditioner och välkomnar bidrag med olika typer av ansatser och upplägg, från empiriska fallstudier till texter av mer argumenterande karaktär (för forskningsöversikter, vänligen se särskilda författarriktlinjer nedan). Före en eventuell anonym sakkunniggranskning av minst två sakkunniga som utses av redaktionen, går artikeln igenom en första redaktionell bedömning.

För att en artikel ska komma ifråga för en första redaktionell bedömning krävs att följande är uppfyllt:

  • Omfånget på artikeln exklusive referenslista, bilagor och eventuella appendix är max 8000 ord.
  • Följande texter/versioner laddas upp: 
    a) en fullständig version med alla författarnamn och författaruppgifter (i enlighet med ovan Generella riktlinjer),
    b) en avidentifierad/anonym version (i enlighet med ovan Generella riktlinjer),
    c) en svensk summary (ett svenskt abstrakt) om max 200 ord tillsammans med fem nyckelord på svenska och i alfabetisk ordning,
    d) om aktuellt, bilagor såsom tabeller, figurer etc. i både en originalversion och en avidentifierad version.
  • Artikelversionerna (a och b) inleds med en titel och eventuell undertitel, författarnamn och författaruppgifter (tag bort i den anonymiserade versionen). Därefter följer ett abstrakt på svenska om max 200 ord samt fem nyckelord i alfabetisk ordning. Sedan följer texten, förslagsvis med en Inledning/Bakgrund, Material/Metod, Resultat, Analys och Diskussion. Artikeln avslutas med eventuella tillkännagivanden, referenser. Texten måste följa ovan generella författarriktlinjer.
  • I den avidentifierade versionen måste författarnamn, författaruppgifter samt andra uppgifter som kan röja författaren/na anonymiseras. Notera även att all metadata som användarnamn och initialer måste tas bort. Du kan behöva ändra dina inställningar i ditt ordbehandlingsprogram så att dina dokument, och de kommentarer du lämnar i andra dokument, är anonyma. När det gäller referenser i texten kan det istället skrivas ”författare” eller liknande som platshållare. Dessa referenser tas inte med i referenslistan. Filnamnet utgörs enbart av artikelns titel och dokumentet ska inte innehålla några dolda författaruppgifter såsom dokumentägare, författare till dokumentet et cetera.  
  • I samband med publicering önskar vi att du laddar upp en språkgranskad engelsk summary om cirka 500 -1000 ord med en engelsk titel, tillsammans med fem nyckelord också på engelska och i alfabetisk ordning, 

Författarriktlinjer för essäer:

Pedagogisk forskning i Sverige publicerar även essäer. En essä är en text som vilar på två väl balanserade ben, det faktabaserade och det personligt reflekterande. En essä förmedlar kunskaper tillsammans med nya infallsvinklar, men också nya frågor. En essä kan ses som en mycket kort avhandling i populärvetenskaplig ton som behandlar något dagsaktuellt vetenskapligt, filosofiskt eller kulturellt. Språket i en essä kan vara personligt och balanserar mellan att inte vara alltför avancerat, men heller inte alltför informellt. Även i en essä är det viktigt att använda referenser och hänvisningar samt avsluta med källförteckning och/eller en referenslista.

Riktlinjer:

  • En essä i Pedagogisk forskning i Sverige omfattar vanligtvis ungefär 5000 ord exklusive referenslista.
  • Essän innehåller följande delar: först anges titel och eventuell undertitel, sedan författaruppgifter och en kort sammanfattning på ungefär 100 ord, i vilken det också ska framgå att texten är en essä. Sedan kommer inledningen som presenterar ämne, syfte och frågeställningar. Den innehåller även en motivering av det valda ämnesområdet samt en eventuell beskrivning i vilket sammanhang texten skall ses samt hur ämnet och frågan behandlas framöver i essän. Essäns huvuddel kan byggas upp utifrån jämförelser och/eller kontraster. Redovisa den egna synen på argumenten och stöd resonemanget med referenser och hänvisningar till forskning i din analys. Avslutningen består av en sammanfattning och/eller slutsatser samt en eventuell utblick. Detta följs upp av eventuella noter och en referenslista.

Författarriktlinjer för recensioner:

Recensioner av avhandlingar (fakultetsopponentens sammanfattning) och övriga publikationer med vetenskapliga anspråk samt kurslitteratur välkomnas i tidskriften. Recensioner kan vara skrivna på svenska eller engelska. En recension har, utöver introducerande fakta om publikationen, tre huvudkomponenter: referat, analys och omdöme. Referatet sammanfattar publikationens viktigaste utgångspunkter och innehåll. I analysen identifieras och diskuteras exempelvis publikationens teman, motiv, samhällsrelevanta beröringspunkter och liknande med hjälp av referenser till såväl publikationen som andra texter. Den tredje huvudkomponenten, omdömet, kommenterar publikationens kvalitet med stöd i analysen. En recension är alltid en argumenterande text, men kan anta olika former och i varierande utsträckning vara saklig, formell och värderande. Recensionens tre huvudkomponenter kan därför mycket väl integreras i argumentationen.

Riktlinjer:

  • Recensioner bör inte överstiga 2500 ord exklusive referenslista.
  • Recensionen inleds med titeln och eventuell undertitel, sedan anges den recenserade publikationen (referens med författarnamn, titel, utgivningsår, utgivare), som följs upp av författaruppgifterna. Därefter kommer texten, innehållande publikationens innehåll, analys (teman, motiv, relevans etc.), motiverat omdöme gällande publikationens kvalitet, referenser till såväl publikationen som andra texter och en summerande avslutning eller slutsats. Det kan ges även en bakgrundsbeskrivning med kommentar till aktuellt samhälls- eller forskningsdebatt, författarens tidigare verk etc., likaså kan språk, illustrationer och liknande kommenteras. Sedan anges eventuella noter och referenser.

Författarriktlinjer för debattinlägg:

I syfte att bidra till en levande debatt välkomnas bidrag av diskuterande karaktär som publiceras i tidskriften.

Kommentarer på något som publicerats i tidskriften skall skickas in senast 30 dagar efter det att texten publicerats. Om debattinlägget publiceras kommer författaren till den text som kommenteras att ges utrymme att svara. I ett debattinlägg framläggs en tes och argument för densamma i syfte att påverka. Tesen är ett ställningstagande som driver hela debattinlägget och styr argumenten. I ett debattinlägg framförs alltså en åsikt. I kommentarer svarar man på tidigare publicerade debattinlägg, men också i detta fall koncentrerat till den åsikt man vill framföra.

Riktlinjer:

  • Ett debattinlägg omfattar vanligtvis ungefär 1000-2000 ord exklusive referenslista.
  • Debattinlägget inleds med att tydliggöra vad inlägget handlar om och vad som är tesen i artikeln. Textens huvuddel är sedan av argumenterande karaktär, där ett eller flera argument framförs och där det starkaste argumentet ofta läggs sist. Som avslutning kan tesen upprepas samt de viktigaste argumenten. Texten avslutas med eventuella noter och referenslistan.