Utvecklingen av folkhälsoutbildning i Norden i ett europeiskt perspektiv

Abstract

Under 1980-talet fick ämnet folkhälsovetenskap en allt större uppmärksamhet i de nordiska länderna. En folkhälsovetenskaplig utbildning kom att anses som ett viktigt redskap för att förbättra folkhälsa och sprida strategier för folkhälsoarbetet. Utvecklingen med allt fler hög­skolor som erbjuder folkhälsovetenskaplig utbildning har fortsatt under 1990-talet. I den här artikeln om utvecklingen av utbildning i folkhälsovetenskap i Norden har vi använt oss av några kartläggningar som utförts av dels Rimpelä och dels Haglund och Macdonald. För en uppdatering av aktuellt läge för folkhälsovetenskaplig utbildning i Europa har webbsidor med EU stödd utbildning i folkhälsovetenskap studerats. Ett skäl till förändringen kan vara att en rad nya aktörer har trätt fram på den internationella arenan vid sidan om WHO, som Världs­banken och europeiska unionen. Nya idéer väcks som t ex att man bör investera i en långsik­tig hälsoutveckling, samhällsplanering med välfärdsbokslut eller folkhälsobokslut. Detta stäl­ler nya krav både på omfattning och innehåll i dem folkhälsovetenskapliga utbildningen vid universitet och högskolor.