Diagnosinflation inom Barn- och ungdomspsykiatrin

Författare

  • Hans Ek Child- and adolescent Psychiatry, Nu Hospital Organisation, Sweden
  • Emma Utter Barn- och ungdomspsykiatrin, Nu-sjukvården
  • Rikard Eriksson Østfold University College, Norway
  • Pål Ellingsen Østfold University College, Norway

Nyckelord:

Mini-Kid, kliniska samtal, diagnostik, kognitiv beteendeterapi, familjeterapi

Abstract

Abstrakt

Syftet med studien var att undersöka skillnader i val av diagnos och behandling inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) beroende på vilken bedömningsmetod som används vid det första kartläggande nybesöket. Metod: Samtliga bedömningssamtal (234) som genomförts på en BUP-mottagning i Sverige under 2018. 98 av samtalen utfördes med MINI-KID medan 136 av samtalen var kliniska samtal. Barnen slumpades till vilken metod som användes, men då några behandlare på enheten saknar MINI-KID utbildning så är de kliniska samtalen fler. Resultat: Intervjuerna med MINI-KID ledde i högre utsträckning i att en psykiatrisk diagnos ställdes och förespråkade oftare kognitiv beteendeterapi. De kliniska intervjuerna förespråkade i större omfattning familjeterapi baserat på att de oftare uppfattade källan till barnets symtombild i kontexten snarare än i barnet självt. Några könsskillnader avseende ställd diagnos eller föreslagen behandlingsinsats kunde inte påvisas.

 

Abstract

The purpose of the study was to investigate differences in the choice of diagnosis and treatment in Child and Adolescent Psychiatry (BUP) depending on the assessment method used in the first mapping new visit. Method: All assessment interviews (234) conducted at a BUP clinic in Sweden in 2018. 98 of the interviews were conducted with MINI-KID while 136 of the interviews were clinical interviews. The children were randomized to the method used, but since some therapists at the unit lack MINI-KID training, the clinical conversations are more numerous. Results: The interviews with MINI-KID led to a greater extent in that a psychiatric diagnosis was made and more often advocated cognitive behavioral therapy. The clinical interviews to a greater extent advocated family therapy based on the fact that they more often perceived the source of the child's symptoms in the context rather than in the child himself. No gender differences regarding the diagnosis or proposed treatment intervention could be demonstrated.

 

Författarbiografier

Hans Ek, Child- and adolescent Psychiatry, Nu Hospital Organisation, Sweden

PhD in social work, PhD in social work, Child- and adolescent Psychiatry, Nu Hospital Organisation,   Sweden

Emma Utter, Barn- och ungdomspsykiatrin, Nu-sjukvården

Socionom, Leg psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatrin, Nu-sjukvården

Rikard Eriksson, Østfold University College, Norway

PhD in psychology, professor of social work, Østfold University College, Norway (rikard.eriksson@hiof.no)

Pål Ellingsen, Østfold University College, Norway

Associated professor in organization and leadership, Østfold University College, Norway 

Downloads

Publicerad

2020-12-20

Referera så här

Ek, H., Utter, E., Eriksson, R., & Ellingsen, P. (2020). Diagnosinflation inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Socialmedicinsk Tidskrift, 97(5 och 6), 783–792. Hämtad från https://publicera.kb.se/smt/article/view/38204

Nummer

Sektion

Tema: Psykisk hälsa hos unga

Liknande artiklar

<< < 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 > >> 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.