Förord

Abstract

En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är ett av de folkhälsopolitiska målområden som har varit vägledande för folkhälsopolitiken sedan 2003. I propositionen (2002/03:35) skrev regeringen att hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta mot befolkningen. Det är naturligtvis riktigt. Men har hälso- och sjukvården utnyttjat sin fulla potential när det gäller att arbeta hälsofrämjande? Många skulle säkert säga att det finns mer att göra även om mycket har hänt sedan folkhälsopolitiken beslutades av Riksdagen.