Vad har hänt med HKB användningen i Sverige? En metod för jämlikhet i hälsa

Författare

  • Per Tillgren
  • Karin Berensson

DOI:

https://doi.org/10.62607/smt.v93i5.42239

Nyckelord:

hälsokonsekvensbeskrivningar, hälsokonsekvensbedömningar, politiska beslut, jämlikhet i hälsa, hållbar utveckling, kommuner, landsting

Abstract

För att få fördjupad kunskap om utvecklingen och användningen av HKB och närliggande metoder  i Sveriges kommuner och landsting genomfördes våren 2016 telefonintervjuer med folkhälsoansvariga. Intervjuerna visar att HKB ses som positivt, men att användningen har  minskat. HKB har anpassats till lokala behov och fler perspektiv. Samarbete inom organisationen framhålls som positivt medan politiska och organisatoriska förändringar varit negativt men också att det numera finns liten kunskap om HKB. Fördelar är att konsekvenser av politiska beslut för olika grupper i befolkningen tydliggörs, vilket bidrar till medvetna beslut. Perspektivträngsel och att HKB är krävande tas upp som negativt. HKB-arbetet ses som ett sätt att lyfta kunskapsnivån i folkhälsoarbetet och att öka förståelsen för sociala bestämningsfaktorer och den ojämlika hälsan.

Författarbiografier

Per Tillgren

Senior professor, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Västerås.

Karin Berensson

MPH, tidigare utredare vid Sveriges Kommuner och Landsting.

Downloads

Publicerad

2016-10-24

Referera så här

Tillgren, P., & Berensson, K. (2016). Vad har hänt med HKB användningen i Sverige? En metod för jämlikhet i hälsa. Socialmedicinsk Tidskrift, 93(5), 584–593. https://doi.org/10.62607/smt.v93i5.42239

Nummer

Sektion

Tema: Arbete för jämlikhet i hälsa

Mest lästa artiklar av samma författare

1 2 > >> 

Liknande artiklar

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > >> 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.