Benämning av objekt och aktiviteter – En svensk version av An Object and Action Naming Battery (OANB)
DOI:
https://doi.org/10.58986/al.2024.22183Nyckelord:
Anomi, Icke-hjärnskadade vuxna, An object and action naming battery, konfrontationsbenämning, ordfinnandesvårigheterAbstract
I studien undersöktes hur tre olika uppsättningar av 40 bilder föreställande objekt eller aktiviteter benämndes av vuxna utan hjärnskada. Målorden i uppsättningarna var matchade med avseende på faktorer som visat sig kunna påverka svårighetsgrad vid benämning: förekomstfrekvens, ålder för tillägnande, visuell komplexitet, förekomst av konsonantkombinationer och ordlängd. Data från 115 deltagare analyserades. Resultaten visade att högre ålder och lägre utbildningsgrad tenderade att ge lägre poäng, men att målorden kan förväntas förekomma i ordförrådet hos personer med svenska som modersmål. De tre bilduppsättningarna var jämförbara i svårighetsgrad men aktiviteter var generellt svårare att benämna än objekt. Riktlinjerna för administrering och poängsättning resulterade i reliabla bedömningar. En jämförelse mellan resultaten från ett etablerat benämningstest indikerar att uppsättningarna har god begreppsvaliditet. Slutsatsen är att de tre bilduppsättningarna och riktlinjerna för administrering och bedömning av respons kan användas för upprepade bedömningar i klinisk verksamhet och forskning med personer med grava-måttliga ordfinnandesvårigheter.
Nedladdningar
Referenser
Alyahya, R., & Druks, J. (2015). The adaptation of the Object and Action Naming Battery into Saudi Arabic. Aphasiology 30(4), 463–482.
Andersson, L., & Larsfelt, S. (2013). Semantisk särdragsanalys: Behandlingsmetodens effekt på benämningsförmågan hos tre personer med ordfinnandesvårigheter till följd av afasi. (Magisteruppsats). Göteborg: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/34214 [2024-01-19]
Apt, P. (1999). Svensk benämningsprövning (SBP). Malmö: Neurologiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS.
Apt, P., & Wahlstrand, E., (2017). Svenskt verbtest (SVT). Malmö: Skånes universitetssjukhus.
Ardila, A. (2007). Toward the development of a cross-linguistic naming test. Archives of Clinical Neuropsychology 22(3), 297-307.
Barth-Ramsey, C., Nicholas, M, Au, R., Obler, L.K., & Albert, M.L. (1999). Verb naming in normal aging. Applied neuropsychology 6(2), 57-67.
Bauer, M. & Saldert, C. (2020). Complex oral semantic verbal fluency in non-brain-damaged adults and individuals with multiple sclerosis and subjective anomia, Aphasiology 34(12), 1471-1486.
Blankestijn-Wilmsen, J., Damen, I., Voorbraak-Timmerman, V., Hurkmans, J., Brouwer de Koning, J., Pross, A. & Jonkers, R. (2017). The effect of static versus dynamic depictions of actions in verb and sentence production in aphasia. Aphasiology 31(10), 1166-1182.
Bocanegra, Y. et al. (2017). Unspeakable motion: Selective action-verb impairments in Parkinson’s disease patients without mild cognitive impairment. Brain and Language 168, 37-46.
Bogka, N., Masterson, J., Druks, J., Fragkioudaki, M., Chatziprokopiou, E., & Economou, K. (2003). Object and action picture naming in English and Greek. European Journal of Cognitive Psychology 15(3), 371-403.
Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioural sciences (2nd Ed.). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
Connor, L. T., Spiro, A., Obler, L. K., & Albert, M. L. (2004). Change in object naming ability during adulthood. The Journals of Gerontology. Series B, Psychological Sciences and Social Sciences 59(5), P203-209.
Crosson, B. (2021). The Role of the Thalamus in Declarative and Procedural Linguistic Memory Processes. Frontiers in Psychology 12, 682199. doi:10.3389/fpsyg.2021.682199
Cuetos, F., & Alija, M. (2003). Normative Data and Naming Times for Action Pictures. Behavior Research Methods, Instruments, & Computers 35(1), 168-177.
Davidoff, J., & Masterson, J. (1996). The development of picture naming: Differences between verbs and nouns. Journal of Neurolinguistics 9(2), 69-83.
De Dios Pérez, B., Cordova Luna, E., Cloutman, L., Rog, D., Preston, E., & Conroy, P. (2020). Anomia in people with rapidly evolving severe relapsing-remitting multiple sclerosis: both word retrieval inaccuracy and delay are common symptoms. Aphasiology 34(2), 195–213.
Dell, G. (1986). A Spreading-Activation Theory of Retrieval in Sentence Production. Psychological Review 93(3), 283-321.
Druks, J. (2002). Verbs and nouns—a review of the literature. Journal of Neurolinguistics 15(3), 289-315.
Edmonds, L., & Donovan, A. (2014). Research applications for An Object and Action Naming Battery to assess naming skills in adult Spanish–English bilingual speakers. Behavior Research Methods 46(2), 456-471.
Falchook, A., Heilman, K., Finney, G., Gonzalez-Rothi, L., & Nadeau, S. (2014). Neuroplasticity, neurotransmitters and new directions for treatment of anomia in Alzheimer disease. Aphasiology 28(2), 219-235.
Galletta, E.E. & Goral, M. (2018). Response time inconsistencies in object and action naming in anomic aphasia. American journal of speech-language pathology 27(1S), 477–484.
Gentner, D. (1981). Some interesting differences between nouns and verbs. Cognition and Brain Theory 4, 161-178.
Goodglass, H., & Wingfield, A. (1997). Anomia: Neuroanatomical and cognitive correlates. San Diego: Academic Press.
Gorno-Tempini, M.L. et al. (2011) ‘Classification of primary progressive aphasia and its variants’, Neurology 76(11), 1006–1014.
Graves, W., Grabowski, T., Mehta, S., & Gordon, J. (2007). A Neural Signature of Phonological Access: Distinguishing the Effects of Word Frequency from Familiarity and Length in Overt Picture Naming. Journal of Cognitive Neuroscience 19(4), 617-631.
Grima, R., & Franklin, S. (2017). Usefulness of investigating error profiles in diagnosis of naming impairments. International Journal of Language & Communication Disorders 52(2), 214-226.
Hellberg, M., & Kroon, M. (2014). Konfrontationsbenämning av substantiv och verb hos svensktalande vuxna utan anomi. (Magisteruppsats). Göteborg: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/39903 [2024-01-19].
Herngren, E. & Karlsson, J. (2022). Skriftlig benämning av substantiv och verb med avseende på korrekthet, latens och svarstid hos personer i åldrarna 18–50 år. (Magisteruppsats). Göteborg: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/72622 [2024-01-19]
Henry, J. D. & Crawford, J. R. (2004). Verbal fluency deficits in Parkinsons disease: A meta-analysis. Journal of the International Neuropsychological Society 10, 608-622.
Johansson K, Schalling E, Hartelius L. (2021). Self-Reported changes in cognition, communication and swallowing in multiple sclerosis: data from the Swedish multiple sclerosis registry and from a national survey, Folia Phoniatrica et Logopaedica 73(1), 50–62.
Kaplan, E., Goodglass, H. & Weintraub, S. (1983). The Boston Naming Test (2nd ed.). Philadelphia: Lea and Febiger
Kristensson, J., Behrns, I., & Saldert, C. (2015). Effects on communication from intensive treatment with semantic feature analysis in aphasia. Aphasiology 29(4), 466-22.
Kristensson, J., Longoni, F., Östberg, P., Rödseth Smith, S., Åke, S. & Saldert, C. (2023). Anomia in left hemisphere stroke, multiple sclerosis and Parkinson’s disease – a comparative study. Disability and Rehabilitation, doi: 10.1080/09638288.2023.2219902
Laine, M., & Martin, N. (2013). Anomia: Theoretical and Clinical Aspects. London: Taylor & Francis.
Lethlean, J. B. & Murdoch, B. E. (1994). Naming errors in multiple sclerosis: Support for a combined semantic/perceptual deficit. Journal of Neurolinguistics 8, 207–223.
Levelt, W. (1999). Models of word production. Trends in Cognitive Sciences 3(6), 223-232.
McLaughlin, B. (1977). Second-language learning in children. Psychological Bulletin 84(3), 438–459.
Macoir, J., & Lavoie, M. (2021). Definitions: Anomia. Cortex 144, 212. doi: 10.1016/j.cortex.2021.09.001
Macoir, J., Routhier, S., Auclair-Ouellet, N., Wilson, M., & Hudon, C. (2023). Validation of and Normative Data of the DVAQ-30, a New Video-Naming Test for Assessing Verb Anomia. Archives of Clinical Neuropsychology 38(1), 80-90.
Masterson, J., & Druks, J. (1998). Description of a set of 164 nouns and 102 verbs matched for printed word frequency, familiarity and age-of-acquisition. Journal of Neurolinguistics 11(4), 331-354.
Mätzig, S., Druks, J., Masterson, J., & Vigliocco, G. (2009). Noun and verb differences in picture naming: Past studies and new evidence. Cortex 45(6), 738-758.
Nilipour, R., Bakhtiar, M., Momenian, M., & Weekes, B. (2017). Object and action picture naming in brain-damaged Persian speakers with aphasia. Aphasiology 31(4), 388–405.
Norstedts svenska synonymordbok (2009). 5:e upplagan, Stockholm: Norstedts förlag
Papagno, C., Casarotti, A., Zarino, B., & Crepaldi, D. (2020). A new test of action verb naming: Normative data from 290 Italian adults. Neurological sciences 41, 2811-2817.
Rami, Y., Diouny, S., Yeou, M., Kissani, N. (2022). The adaptation of the Object and Action Naming Battery into Moroccan Arabic: Norms for name agreement, frequency, imageability, visual complexity, and age of acquisition. Applied Neuropsychology: Adult. DOI: 10.1080/23279095.2022.2089041.
Roberts, P.M. & Doucet, N. (2011). Performance of French speaking Quebec adults on the Boston naming test. Canadian Journal of Speech-Language Pathology & Audiology 35(3), 254–267.
Roelofs, A. (1992). A spreading-activation theory of lemma retrieval in speaking. Cognition 42(1), 107–142.
Salmazo-Silva, H. et al. (2017). Lexical-retrieval and semantic memory in Parkinson’s disease: The question of noun and verb dissociation. Brain and Language 165, 10-20.
Schwitter, V., Laganaro, M., Boyer, B., Méot, A., & Bonin, P. (2004). French normative data and naming times for action pictures. Behavior Research Methods, Instruments, and Computers 36(3), 564-576.
Schalling, E., Johansson, K., & Hartelius, L. (2017). Speech and Communication Changes Reported by People with Parkinson's Disease. Folia Phoniatrica et Logopaedica 9(3), 131–141.
Shao, Z., Roelofs, A., & Meyer, A. (2014). Predicting naming latencies for action pictures: Dutch norms. Behavior Research Methods 46(1), 274-283.
Snodgrass, J. & Vanderwart, M. (1980). A standardized set of 260 pictures: Norms for name agreement, image agreement, familiarity, and visual complexity. Journal of Experimental Psychology: Human Learning and Memory 6(2), 174-215.
Spezzano, L. C., Mansur, L. L., & Radanovic, M. (2013). Applicability of the "An Object and Action Naming Battery" in Brazilian Portuguese. Codas 25(5), 437–443.
Språkbanken. (2009). Korp. Tillgänglig: http://spraakbanken.gu.se [2013-11-26]
Tallberg, I. M. (2005). The Boston Naming Test in Swedish: Normative data. Brain and Language 94(1), 19-31.
Tallberg, I-M. & Bergendal, G. (2009). Strategies of lexical substitution and retrieval in multiple sclerosis, Aphasiology 23(9), 1184-1195.
Torinsson, M. & Åke, S. (2017). Konfrontationsbenämning av aktiviteter och objekt hos vuxna svensktalande personer utan anomi – en standardiseringsstudie. (Magisteruppsats). Göteborg: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/53356 [2024-01-19]
Tranel, D., Manzel, K., Asp, E., & Kemmerer, D. (2008). Naming dynamic and static actions: Neuropsychological evidence. Journal of Physiology 102(1-3), 80-94.
Wahlstrand, E. & Saldert, C. (2024a). An examination of noun and verb differences in Swedish speakers with aphasia: Effects of lesion site, aphasia profile and the use of static or dynamic stimuli (Submitted to Aphasiology).
Wahlstrand, E. & Saldert, C. (2024b). Naming objects and actions in Swedish: A validation study [Manuscript in preparation].
Welch, L. W., Doineau, D., Johnson, S., & King, D. (1996). Educational and gender normative data for the Boston Naming Test in a group of older adults. Brain and Language 53(2), 260-266.
Zec, R., Burkett, N., Markwell, S., & Larsen, D. (2007). A Cross-Sectional Study of the Effects of Age, Education, and Gender on the Boston Naming Test. The Clinical Neuropsychologist 21(4), 587–616.
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Charlotta Saldert, Sabina Åke, Malin Hellberg, Ingrid Henriksson, Joana Kristensson, Malin Kroon, Malin Torinsson
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
