Arkiv

  • Tema: Matematikinterventioner i förskola och förskoleklass
    Vol 12 Nr 2 (2024)

    I temanumret Matematikinterventioner i förskola och förskoleklass presenterar gästredaktörerna Camilla Björklund och Hanna Palmér fem artiklar som behandlar interventioner i och implementering av matematikundervisning i förskola och förskoleklass. Artiklarnas ursprung är en workshop som genomfördes 2023 med fokus på forskning om interventioner i och implementering av matematikundervisning i förskola och förskoleklass. Utifrån denna workshop är artiklarna i temanumret bidrag till att bättre förstå hur framgångsrika och hållbara interventioner kan utformas. Fokus i dessa studier ligger på genomförande av studierna och den praktiknära dimensionen, där förskollärare och forskare samverkar i generering av data genom systematiska och pålitliga dokumentationsmetoder. Gemensamt för artiklarna är också att den forskning som presenteras har relevans för förskolans och förskoleklassens undervisningspraktik. Ytterligare en gemensam utgångspunkt för artiklarna är att de studier som presenteras har genomförts i samarbete med verksamma förskollärare och lärare. Temanumret syftar till att driva forskningsfältet tidig matematikundervisning framåt, genom att samla och synliggöra bidrag från dagsaktuell forskning inom detta fält.

  • Förhandspublicerade artiklar 2024
    Vol 12 (2024)

    Artiklarna på denna sida har accepterats för publicering i Forskul efter genomgången granskningsprocess. De förhandspublicerade artiklarna är tillgängliga och citerbara med DOI-nummer. Artiklarna kommer senare att ingå i kommande nummer.

  • Omslag för Forskul volym 12, nummer 1, 2024

    Vol 12 Nr 1 (2024)

    Detta nummer innehåller fem artiklar av relevans för undervisningens utveckling, där två berör svenskämnet, två matematik och en idrott och hälsa. Av studierna som ligger till grund för dessa artiklar är två genomförda i förskoleklass, två i grundskolans låg- och mellanstadium och en i gymnasieskolan.

  • Jubileumsnummer – ForskUL 10 år – 2013–2023
    Vol 11 Nr 3 (2023)

    Detta nummer är ett jubileumnummer med anledning av att det i år är tio år sedan Forskul bildades. Artiklarna i detta nummer är därför utvalda för att sammanfatta och ge perspektiv på den forskning som Forskul fokuserar på att sprida. Numret innehåller både reflekterande tillbakablickar och analyserande framtidsspaningar. Den första artikeln handlar om forskning om ämneskunnande, något som är centralt inom ämnesdidaktisk forskning. Den andra artikeln är skriven på uppdrag av Forskul och därmed inte externt granskad. I den får vi en gedigen genomgång och analys av de artiklar som har publicerats i Forskul under åren 2013 till 2022. Den tredje artikeln ger ett annat perspektiv på praktiknära forskning med lärarmedverkan. Här har resultaten från Skolforskningsinstitutets finansierade projekt 2016 och 2017 analyserats.

  • Vol 11 Nr 2 (2023)

    I detta nummer presenter ForskUL fem artiklar som berör undervisning på högstadiet, gymnasiet och vuxenutbildningen. Den första artikel handlar om hur fiktionsläsning kan skapa interkulturell förståelse. Två av artiklarna behandlar olika aspekter av svenskundervisning; kritisk litteracitet inom sfi och grammatikundervisning på gymnasiet, medan den fjärde utforskar vilket skrivstöd för vetenskapligt skrivande som gymnasieelever får under sin gymnasieutbildning. Den femte artikeln lyfter hur lärare i Idrott och hälsa kan bedriva en inkluderande undervisning. Samtliga artiklar har det gemensamt att de, på olika sätt, adresserar utmaningar och möjligheter inom frågor som berör inkludering och likvärdiga förutsättningar, i både ett snävare elevperspektiv och i ett bredare demokratiperspektiv.

  • Tema: Kraftfull professionskunskap i ämnesundervisning
    Vol 11 Nr 1 (2023)

    I Tema: Kraftfull professionskunskap i ämnesundervisning presenterar de tre gästredaktörerna Martin Stolare, Christina Olin-Scheller och Yvonne Liljekvist fyra artiklar där frågor om hur innehållet i undervisningen väljs ut och sedan transformeras med syfte att möjliggöra för eleverna att lära sig. Begreppet kraftfull professionskunskap, ur engelskans powerful professional knowledge, avser lärares förmåga att undervisa ett specifikt ämnesinnehåll för en särskild grupp elever. Artiklarna behandlar pedagogiska utmaningar i undervisning av så vitt skilda ämnen som geografi, svetsning och matematik samt utveckling av ämnesövergripande undervisning i digitala miljöer.

  • Vol 10 Nr 2 (2022)

    Höstens nummer av ForskUL innehåller fyra artiklar som adresserar frågor som på olika sätt handlar om utmaningar som lärare verksamma i de olika skolformerna har att brottas med i sin strävan att skapa kvalitativt bättre lärandemiljöer. Artiklarna sträcker sig över skolformerna förskola, högstadiet, gymnasiet och grundläggande vuxenutbildning. En komparativ analys av läroböcker, ämneslitteracitet och språkutveckling i flerspråkiga klassrum, vuxna andraspråkselevers skriftspråkliga utveckling och slutligen förskolebarns förmåga att diskutera frågor om hållbar utveckling utgör artiklarnas forskningsområden.

  • Tema: Litteraturdidaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur
    Vol 10 Nr 1 (2022)

    Detta är ForskULs tredje temanummer, producerat tillsammans med två gästredaktörer.

    I Litteraturdidaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur presenterar Anette Svensson och Eva Söderberg sex artiklar med olika litteraturdidaktiska perspektiv på berättelser för barn och unga. Barn- och ungdomslitteraturen erbjuder många didaktiska möjligheter och kan användas i skolan för en rad skiftande syften. Samtidigt kan den i ett undervisningssammanhang väcka frågor hos lärare och ställa dem inför utmaningar. Några av dessa berörs här. Temanumret avslutas med en reflektion av Janice Bland där hon pekar på en framväxande förståelse av berättelser och deras koppling till det omgivande samhället.

  • Omslag för Vol. 9 No. 3 2021

    Tema: Svenskämnets berättelser och berättelser i svenskämnet – ett temanummer om hållbarhet
    Vol 9 Nr 3 (2021)

    Detta är ForskULs andra temanummer, producerat tillsammans med två gästredaktörer. I Svenskämnets berättelser och berättelser i svenskämnet: ett temanummer om hållbarhet presenterar Anna Lyngfelt och Katharina Dahlbäck fem artiklar som på olika sätt utgör exempel på det den brittiska professorn Kari Facer benämner ”närvarandets pedagogik”. Detta är en form av undervisning där elever får fördjupa sin förståelse av samtidens företeelser och samtidigt ges tillfälle att öva sig i att se komplexiteten i det som sker, för att därigenom kunna utveckla tankar om potentiella framtidsvägar. Temanumret belyser på så sätt möjligheter att genom svenskämnet bidra till samhällets hållbarhetsarbete. Temanumret avslutas med en reflektion av just Kari Facer.