Arkiv

Förhandspublicerade artiklar 2024

Artiklarna på denna sida har accepterats för publicering i Forskul efter genomgången granskningsprocess. De förhandspublicerade artiklarna är tillgängliga och citerbara med DOI-nummer. Artiklarna kommer senare att ingå i kommande nummer.
Vol 12 Nr 3 (2024)

I detta nummer presenteras fyra matematikdidaktiska artiklar där den första är genomförd med de yngsta barnen i förskolan, den andra bygger på en studie i årskurs 2, den tredje i årskurs 5 och den fjärde i årskurs 9. De tre första fokuserar på ett speciellt matematiskt fenomen; tal, cirkel respektive bråk. Den fjärde fokuserar på det matematiska samtalet med elever som har svenska som andraspråk. Även om artiklarna har genomförts med specifika åldersgrupper finns det både metodologiska och innehållsliga aspekter som kan vara av stort värde för lärare som vill utveckla sin undervisning, oavsett ålder på barnen man arbetar med.
Tema: Matematikinterventioner i förskola och förskoleklass
Vol 12 Nr 2 (2024)

I temanumret Matematikinterventioner i förskola och förskoleklass presenterar gästredaktörerna Camilla Björklund och Hanna Palmér fem artiklar som behandlar interventioner i och implementering av matematikundervisning i förskola och förskoleklass. Artiklarnas ursprung är en workshop som genomfördes 2023 med fokus på forskning om interventioner i och implementering av matematikundervisning i förskola och förskoleklass. Utifrån denna workshop är artiklarna i temanumret bidrag till att bättre förstå hur framgångsrika och hållbara interventioner kan utformas. Fokus i dessa studier ligger på genomförande av studierna och den praktiknära dimensionen, där förskollärare och forskare samverkar i generering av data genom systematiska och pålitliga dokumentationsmetoder. Gemensamt för artiklarna är också att den forskning som presenteras har relevans för förskolans och förskoleklassens undervisningspraktik. Ytterligare en gemensam utgångspunkt för artiklarna är att de studier som presenteras har genomförts i samarbete med verksamma förskollärare och lärare. Temanumret syftar till att driva forskningsfältet tidig matematikundervisning framåt, genom att samla och synliggöra bidrag från dagsaktuell forskning inom detta fält.
Vol 12 Nr 1 (2024)

Detta nummer innehåller fem artiklar av relevans för undervisningens utveckling, där två berör svenskämnet, två matematik och en idrott och hälsa. Av studierna som ligger till grund för dessa artiklar är två genomförda i förskoleklass, två i grundskolans låg- och mellanstadium och en i gymnasieskolan.
Jubileumsnummer – ForskUL 10 år – 2013–2023
Vol 11 Nr 3 (2023)

Detta nummer är ett jubileumnummer med anledning av att det i år är tio år sedan Forskul bildades. Artiklarna i detta nummer är därför utvalda för att sammanfatta och ge perspektiv på den forskning som Forskul fokuserar på att sprida. Numret innehåller både reflekterande tillbakablickar och analyserande framtidsspaningar. Den första artikeln handlar om forskning om ämneskunnande, något som är centralt inom ämnesdidaktisk forskning. Den andra artikeln är skriven på uppdrag av Forskul och därmed inte externt granskad. I den får vi en gedigen genomgång och analys av de artiklar som har publicerats i Forskul under åren 2013 till 2022. Den tredje artikeln ger ett annat perspektiv på praktiknära forskning med lärarmedverkan. Här har resultaten från Skolforskningsinstitutets finansierade projekt 2016 och 2017 analyserats.
Vol 11 Nr 2 (2023)

I detta nummer presenter ForskUL fem artiklar som berör undervisning på högstadiet, gymnasiet och vuxenutbildningen. Den första artikel handlar om hur fiktionsläsning kan skapa interkulturell förståelse. Två av artiklarna behandlar olika aspekter av svenskundervisning; kritisk litteracitet inom sfi och grammatikundervisning på gymnasiet, medan den fjärde utforskar vilket skrivstöd för vetenskapligt skrivande som gymnasieelever får under sin gymnasieutbildning. Den femte artikeln lyfter hur lärare i Idrott och hälsa kan bedriva en inkluderande undervisning. Samtliga artiklar har det gemensamt att de, på olika sätt, adresserar utmaningar och möjligheter inom frågor som berör inkludering och likvärdiga förutsättningar, i både ett snävare elevperspektiv och i ett bredare demokratiperspektiv.
Tema: Kraftfull professionskunskap i ämnesundervisning
Vol 11 Nr 1 (2023)

I temanumret Kraftfull professionskunskap i ämnesundervisning presenterar de tre gästredaktörerna Martin Stolare, Christina Olin-Scheller och Yvonne Liljekvist fyra artiklar där frågor om hur innehållet i undervisningen väljs ut och sedan transformeras med syfte att möjliggöra för eleverna att lära sig. Begreppet kraftfull professionskunskap, ur engelskans powerful professional knowledge, avser lärares förmåga att undervisa ett specifikt ämnesinnehåll för en särskild grupp elever. Artiklarna behandlar pedagogiska utmaningar i undervisning av så vitt skilda ämnen som geografi, svetsning och matematik samt utveckling av ämnesövergripande undervisning i digitala miljöer.
Vol 10 Nr 2 (2022)

Höstens nummer av ForskUL innehåller fyra artiklar som adresserar frågor som på olika sätt handlar om utmaningar som lärare verksamma i de olika skolformerna har att brottas med i sin strävan att skapa kvalitativt bättre lärandemiljöer. Artiklarna sträcker sig över skolformerna förskola, högstadiet, gymnasiet och grundläggande vuxenutbildning. En komparativ analys av läroböcker, ämneslitteracitet och språkutveckling i flerspråkiga klassrum, vuxna andraspråkselevers skriftspråkliga utveckling och slutligen förskolebarns förmåga att diskutera frågor om hållbar utveckling utgör artiklarnas forskningsområden.
Tema: Litteraturdidaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur
Vol 10 Nr 1 (2022)

I temanumret Litteraturdidaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur presenterar Anette Svensson och Eva Söderberg sex artiklar med olika litteraturdidaktiska perspektiv på berättelser för barn och unga. Barn- och ungdomslitteraturen erbjuder många didaktiska möjligheter och kan användas i skolan för en rad skiftande syften. Samtidigt kan den i ett undervisningssammanhang väcka frågor hos lärare och ställa dem inför utmaningar. Några av dessa berörs här. Temanumret avslutas med en reflektion av Janice Bland där hon pekar på en framväxande förståelse av berättelser och deras koppling till det omgivande samhället.
Tema: Svenskämnets berättelser och berättelser i svenskämnet – ett temanummer om hållbarhet
Vol 9 Nr 3 (2021)

Detta är ForskULs andra temanummer, producerat tillsammans med två gästredaktörer. I Svenskämnets berättelser och berättelser i svenskämnet: ett temanummer om hållbarhet presenterar Anna Lyngfelt och Katharina Dahlbäck fem artiklar som på olika sätt utgör exempel på det den brittiska professorn Kari Facer benämner ”närvarandets pedagogik”. Detta är en form av undervisning där elever får fördjupa sin förståelse av samtidens företeelser och samtidigt ges tillfälle att öva sig i att se komplexiteten i det som sker, för att därigenom kunna utveckla tankar om potentiella framtidsvägar. Temanumret belyser på så sätt möjligheter att genom svenskämnet bidra till samhällets hållbarhetsarbete. Temanumret avslutas med en reflektion av just Kari Facer.
Vol 9 Nr 2 (2021)

I detta nummer presenter ForskUL tre artiklar som, på olika sätt, bidrar på med kunskaper som lärare kan använda för att utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten. Kausala samhällsanalyser i samhällskunskap, rätsidor och avigsidor i slöjd och pedagogisk dokumentation i svenska och finländska styrdokument utgör innehållsliga aspekter i höstnumrets artiklar. Kunskapsbidragen från dessa artiklar har även bäring utöver de specifika kontexterna och de specifika innehållsliga områdena som de har behandlat.
Vol 9 Nr 1 (2021)

I detta nummer presenter ForskUL tre artiklar som visar på betydelsen av en noggrant planerad undervisning, där eleverna får stöd för att utforska budskap och uttrycksformer. De två första artiklarna behandlar läsning av skönlitteratur med elever i låg och mellanstadiet och den tredje handlar om teater på gymnasieskolans estetiska program. Den första artikeln handlar om en integrerad läs- och skrivundervisning där eleverna kreativt och kritiskt bearbetar en text. Den andra artikeln bygger på en intervenerande studie och har fokus på att identifiera vad i en undervisning som gör det lättare för mellanstadieelever att i texten hitta sådant som säger något om huvudkaraktären i berättelsen. Den tredje artikeln riktar fokus på elevers erfarande av att samspela i ämnet teater på det estetiska programmets teaterinriktning.
Vol 8 Nr 2 (2020)

Detta nummer innehåller tre artiklar som på olika sätt utforskar kunskapsområden som inte tidigare har publicerats i ForskUL. Den första artikeln är ForskULs första historiedidaktiska bidrag som handlar om hur lärare i undervisningen kan hjälpa elever att utveckla en förmåga till ”decentering”, i syfte att utveckla elevers interkulturella kompetens och göra historieundervisningen mer mångfacetterad. Den andra artikeln utforskar de allra yngsta barnens fysiska aktivitet och beskriver vilka grundläggande motoriska färdigheter tvååringar i förskolan spontant har möjlighet att utveckla. Den tredje artikeln representerar även ett delvis nytt kunskapsområde, nämligen hur en strukturerad undervisning i förskoleklass kan kompensera för sociala faktorers negativa inverkan på elevers utveckling i matematik. Gemensamt för de tre artiklarna är att de bidrar med kunskaper som kan medvetandegöra lärare om innehållsliga aspekter som barn och elever behöver få tillgång till.
Vol 8 Nr 1 (2020)

Första numret av ForskUL 2020 innehåller fyra artiklar. Första artikeln har följt upp och studerat matematisk kunskapsutveckling hos barn från fem år, i samband med en intervention i förskolan, till ett år senare då de gick i förskoleklass. Den andra artikeln utforskar svetsundervisning på yrkesutbildning och vad det innebär att kunna lägga en TIG-svets och hur lärare systematiskt kan arbeta med att utveckla undervisningen. Den tredje artikeln undersöker språkliga processer i läs- och skrivundervisning i en förskoleklass med en interaktiv skrivtavla och de möjligheter som teknikmedierade aktiviteter erbjuder. Den sista artikeln är baserad på en studie av naturvetenskaplig undervisning på gymnasiet och beskriver innebörden av att av att kunna formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor och förståelsen av detta undervisningsinnehåll som del av en epistemisk praktik.
Vol 7 Nr 3 (2019)

Tredje numret av ForskUL 2019 innehåller tre artiklar som skiljer sig åt när det gäller typ av forskningsfråga, metod och resultat. De är exempel på olika slags praktiknära forskning. Första artikeln beskriver en studie på effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen och visar att sådana aktivitetsinslag har effekt på elevernas arbetsminne och koncentrationsförmåga. De två följande artiklarna ger kunskapsbidrag som kan vara användbara direkt i arbetet med att förbättra den egna undervisningen. Den andra artikeln utforskar hur gymnasieelever kan använda naturvetenskaplig kunskap och normkritik för att förhålla sig till olika frågor. Den sista artikeln undersöker hur olika sätt att behandla innehållet i matematikundervisningen om platsvärde har betydelse för vad eleverna kan lära sig.
Vol 7 Nr 2 (2019)

Detta nummer av ForskUL innehåller sex artiklar som på olika sätt, för olika ämnesområden och olika åldersgrupper, utforskar undervisningens utformning i relation till kunskapskraven i kursplanerna. Artiklarna behandlar allt ifrån elevernas förmåga till kritisk granskning, diskursivt skrivande, finansiell bildning, matematiskt tänkande, användande av litteraturvetenskapliga begrepp och om objektifiering av undervisningstexter.
Tema: Lekresponsiv undervisning i förskolan
Vol 7 Nr 1 (2019)

ForskULs första temanummer presenterar forskning om hur undervisning kan förstås inom förskolans verksamhet. Artiklarna i detta nummer är resultat från ett antal delstudier från ett större forsknings- och utvecklingsprojekt. Temanumret Lekresponsiv undervisning i förskolan har producerats i samarbete med två gästredaktörer, Niklas Pramling och Cecilia Wallerstedt, som även har skrivit gästredaktionell kommentar. Temanumret innehåller fem forskningsartiklar som behandlar olika aspekter av lekresponsiv undervisning i förskolan. Avslutningsvis har ForsKUL bjudit in Monika Vinterek, professor i pedagogiskt arbete, i en slutkommentar och reflektion över temanumret och forskningsresultaten.
Vol 6 Nr 2 (2018)

I detta nummer av ForskUL presenteras tre artiklar som behandlar olika aspekter av verksamheter i förskola och skola. Den första studien handlar om teknikundervisning i grundskolans lågstadium och vad det innebär att kunna sammanfoga material. I den andra artikeln beskrivs en studie som undersöker hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer. Den tredje artikeln visar betydelsen av hur en fråga är formulerad, och hur frågeställningen påverkar hur elever i årskurs nio löser uppgifter i matematik.
Vol 6 Nr 1 (2018)

Årets första nummer av ForskUL innehåller fyra artiklar som på olika sätt bidrar till att specificera innebörden av det kunnande som elever förväntas utveckla. De belyser även hur undervisningen kan bidra till att en sådan utveckling blir möjlig. Första artikeln är en studie som kritiskt har granskat en elevuppgift i Skolverkets bedömningsstöd i NO. Två artiklar behandlar ämnet idrott och hälsa. Den ena undersöker hur undervisningen kan främja ett hälsosamt förhållningssätt till fysisk aktivitet och den egna hälsan. Den andra utforskar hur elever kan utveckla sin rörelseförmåga i löpning på gymnasiet. Den fjärde artikeln i detta nummer diskuterar undervisning i förskolan utifrån förskolans särart; en samverkan mellan lärare och barn där stöttning och ett gemensamt fokus analyseras.
Vol 5 Nr 2 (2017)

I detta nummer presenterar ForskUL fem artiklar som ger tankeväckande kunskap för utvecklingen av undervisning i både förskola, grundskola och gymnasium. Forskarnas resultat utmanar invanda föreställningar om växthuseffekten och fiktionsanvändning, samt inspirerar till hur undervisning kan bedrivas inom matematik på yrkesprogram och läs- och skriv för både förskola och skola.
Vol 5 Nr 1 (2017)

Detta nummer av ForskUL innehåller fem artiklar som belyser olika aspekter på undervisning och elevers lärande. Artiklarna behandlar användning av naturvetenskapliga begrepp och förmågan att resonera om naturvetenskapliga fenomen, undervisning med multimodala resurser och vad kunnande är i tillverkning av fysiska föremål samt, inte minst, vad själva begreppet undervisning innebär för personal i förskolan.
Vol 4 Nr 2 (2016)

I det här numret publicerar ForskUL fyra empiriskt grundade artiklar om undervisning och lärande i svenska. De utgör exempel på den stora variation som kännetecknar den ämnesdidaktiska forskningen, där forskarna har studerat lässtrategier, didaktiska frågor, berättelsestruktur respektive kroppsliga uttryck i läsundervisningen. De fyra artiklarna behandlar frågor som är centrala för svenskämnets utveckling.
Vol 4 Nr 1 (2016)

ForskUL presenterar i detta nummer fyra artiklar. Två artiklar handlar om matematikundervisning. Den ena gäller undervisning om rationella tal i åk 4 – den andra om hur högpresterande elever kan stimuleras och utvecklas längre i sitt matematiska kunnande. En tredje artikel behandlar religionsundervisningen på mellanstadiet med fokus på utveckling av elevernas förmåga att relatera religiösa rituella handlingar till centrala tankegångar. Den fjärde artikeln analyserar danspedagogers ämnesspecifika språk, som delvis bygger på en muntlig tradition och sker både verbalt och kroppsligt.
Vol 3 Nr 15 (2015)

I detta nummer av ForskUL presenterar vi tre studier som bidrar till kunskaper om vad det innebär att kunna det som undervisningen syftar till att eleverna ska lära sig. Två av artiklarna tar upp praktiskt kunnande medan den tredje behandlar ett mer utforskat didaktiskt område; begreppsuppfattning inom naturvetenskap. Med olika metodik analyserar forskarna undervisningssituationer och genererar kunskaper, om olika specifika aspekter av kunnande, som kan vara direkt användbara för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande.
Vol 3 Nr 14 (2015)

I detta nummer av ForskUL märks omstruktureringen av lärarnas arbete. Två artiklar berör olika aspekter av bedömningsproblematik. En studie behandlar lärarstudenters kunskaper och resonemang om ett av läroplanens syften som ska genomsyra verksamheten – miljö och hälsa. För att lärarprofessionen ska kunna utveckla en gemensam kunskapsbas krävs inte bara systematiserade studier som dessa. Den fjärde artikeln i detta nummer är ett exempel på behovet av utveckling av metod och begrepp för att kunna bygga ett eget forskningsfält. Artikeln visar på nödvändigheten att både bygga kunskap som skapar förståelse samt ett artikulerat språk för att utveckla undervisningen.