Arkiv - Sida 2

Nr 13 (2014)

Detta är fjärde numret av Forskning om undervisning och lärande som vetenskaplig tidskrift. I tre av studierna i detta nummer har artikelförfattarna använt olika lärardrivna forskningsmodeller för att systematiskt utforska den egna verksamheten, för att producera ny kunskap. I en artikel har designen av en fysiklaboration förändrats i syfte att skapa ökade förutsättningar för delaktighet och inkludering. Genom klassrumsobservationer har en studie analyserat hur lärare använder elevsvar i sin matematikundervisning. Learning study, som modell, har använts i en artikel för att undersöka hur elever i år två använder och uppfattar tallinjen. Den fjärde studien i detta nummer synliggör verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass.
Nr 12 (2014)

Artiklarna i det här numret fokuserar på elevers lärande och deras utveckling av sina förmågor. Slöjdämnets roll behandlas i en artikel där författarna studerat kommunikationen i slöjdsalen. Studien stärker slöjdens betydelse som skolämne. Vilka kritiska aspekter som framstår som avgörande för elevers lärande för att urskilja och beskriva mönster i talföljder i matematik har utforskats i en Learning study. Teknologi designad för undervisning har en utbredd användning i skolan och förskolan idag. Hur barn använder och förstår teknologi på annat sätt än den designats för redovisas i en artikel. I den sista artikeln undersöks vilka önskade elevförmågor lärare i grundskolans senare år strävar efter i undervisningen om hållbar utveckling.
Nr 11 (2013)

Artiklarna i detta nummer visar olika aspekter av lärarens professionella yrkesutövning. Användning av datorer i språkundervisningen behandlas i en artikel och visar hur det utvecklar elevers vilja att kommunicera. En artikel presenterar ett projekt som syftar till att öka medvetenheten om homo- och bisexuella lärares vardag i svensk skola och förskola genom att belysa några av dessa lärares erfarenheter. Att tolka och analysera kursplaner är också en stor del av yrkesutövningen. Här presenteras en artikel som visar på skillnader i ämnesplanerna för svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet.
Nr 10 (2013)

Artiklarna i detta nummer behandlar vad som är avgörande för elevernas möjligheter att lära sig i en undervisningssituation. Samtliga projekt försöker komma åt vad som kan vara kritiskt för elevers lärande för att kunna förbättra undervisningen så att eleverna verkligen lär sig det som är tänkt att de ska lära sig. Det är elevernas lärande, och inte lektionen som är i fokus i dessa artiklar. Samtliga artiklar bygger på Learning Study som bl a kännetecknas av att elevernas lärande är i fokus. Här lämnas viktiga ämnesdidaktiska bidrag.
Utveckling genom IUP?
Nr 9 (2012)

Lärare ska fylla i enkäter och formulär, skriva rapporter och åtgärdsprogram samt skapa dokument som till exempel handlingsplaner. I detta nummer, Utveckling genom IUP?, behandlar lärare och forskare olika aspekter av individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal och elevdokumentation samt individuell undervisning i grundskola och fritidshem. Frågeställningarna berör också den ökande dokumentationen och digitala uppföljningssystem. Medverkande författare är Birgit Andersson, Ingela Andreasson, Joanna Giota, Gunilla Granath, Åsa Hirsh, Lena Larsson, Gun-Britt Levin och Eva Lindqvist.

Den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande har föregåtts av tryckta häften med samma namn. Nio publikationerna gavs ut under åren 2009 till 2012 och artiklarna i dessa nummer handlar om behovet och förekomsten av praktiknära forskning utifrån olika teman. Dessa artiklarna är däremot inte renodlade forskningsartiklar som granskat enligt peer review-förfarande.
Samspelet mellan forskning och skola
Nr 8 (2012)

Lärarnas forskningskonvent anordnades för andra gången i maj 2012 av Lärarförbundets vetenskapliga råd. Där deltog lärare, skolledare och forskare. Lärarnas forskningskonvent vill utgöra en mötesplats där alla kan mötas och diskutera den för skolan viktiga frågan om hur vi kopplar ihop forskning och skola. Detta nummer, Samspelet mellan forskning och skola, diskuterar hur och vad detta samspel kan innebära. Artiklarna bygger på de medverkandes inlägg vid konventet och innehåller studier avseende learning study, forskningscirkel, dokumentation, utvecklingsarbete, lärandemiljöer, nyliberala förändringar samt en engelsk longitudinell studie om förskolans betydelse. Medverkande författare är Eva Alerby, Anders Arnqvist, Ylva Backman, Dennis Beach, Ulrika Bergmark, Lise-Lotte Bjervås, Ulf Blossing, Anette Emilson, Åsa Gardelli, Krister Hertting, Catrine Kostenius, Pernilla Lundgren, Astrid Pettersson, Ingrid Pramling Samuelsson, Ulla Runesson, Kathy Sylva och Kerstin Öhrling.

Den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande har föregåtts av tryckta häften med samma namn. Nio publikationerna gavs ut under åren 2009 till 2012 och artiklarna i dessa nummer handlar om behovet och förekomsten av praktiknära forskning utifrån olika teman. Dessa artiklarna är däremot inte renodlade forskningsartiklar som granskat enligt peer review-förfarande.
Forskande lärare – en framgångsfaktor – Erfarenheter från Lärarlyftets forskarskolor
Nr 7 (2011)

I detta nummer, Forskande lärare – en framgångsfaktor, presenteras Lärarlyftets forskarskolor. Här beskrivs de olika forskarskolorna och arbetet med att åstadkomma samverkan mellan olika aktörer inom både skola och högskola. För vissa ämnen innebär det ett tillskott till redan befintlig kunskap som läs- och skrivutveckling men för andra skolämnen, som till exempel samhällskunskap och teknik, har det byggts helt ny kunskap. Medverkande författare är Carola Borg, Niklas Gericke, Thomas Hede, Jens Ideland, Valter Lundell, Hans Olofsson, Helén Olofsson, Lennart Rolandsson, Bengt Schüllerqvist, Mariana Sellgren och Tomas Torbjörnson.

Den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande har föregåtts av tryckta häften med samma namn. Nio publikationerna gavs ut under åren 2009 till 2012 och artiklarna i dessa nummer handlar om behovet och förekomsten av praktiknära forskning utifrån olika teman. Dessa artiklarna är däremot inte renodlade forskningsartiklar som granskat enligt peer review-förfarande.
Läraryrkets interkulturella dimensioner
Nr 6 (2011)

Lärarna är den yrkesgrupp som mest påtagligt möter det mångkulturella samhället, då var femte grundskoleelev har utländsk bakgrund. I detta nummer, Läraryrkets interkulturella dimensioner, presenteras sju artiklar som var för sig belyser olika sidor av lärarnas och skolans arbete med att åstadkomma en mångkulturell skola. Det framgår också av de olika bidragen att det finns problem och brist på kunskap inom området. Medverkande författare är Inger Lindberg, Caroline Ljungberg, Pia Nygård Larsson, Monica Sandlund, Ove Sernhede, Anders Skans och Ingegerd Tallberg Broman.

Den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande har föregåtts av tryckta häften med samma namn. Nio publikationerna gavs ut under åren 2009 till 2012 och artiklarna i dessa nummer handlar om behovet och förekomsten av praktiknära forskning utifrån olika teman. Dessa artiklarna är däremot inte renodlade forskningsartiklar som granskat enligt peer review-förfarande.
Lärare som praktiker och forskare – om praxisnära forskningsmodeller
Nr 5 (2011)

Lärare är inte bara konsumenter av ny kunskap utan också producenter – kunskapsbyggare. I detta nummer, Lärare som praktiker och forskare, presenteras erfarenheter från Lärares nätverk, learning study, designforskning, aktionsforskning och ämnesdidaktisk forskning. Erfarenheterna är hämtade från undervisningen inom förskola och skola i matematik, naturvetenskap, bild samt i svenska. En artikel går på djupet i behovet av en ”klinisk” mellanrumsforskning inom skolområdet. Medverkande författare är Björn Andersson, Ingrid Carlgren, Maria Hagberg-Ripellino, Sara Lundström, Ingrid Mossberg Schüllerqvist, Christina Olin-Scheller, Ulla Runesson, Karin Rönnerman och Anitha Sidefors.
Utbildning på vetenskaplig grund
Nr 4 (2010)

Skolans verksamhet har inte utvecklats på ett sätt som inkluderar forsknings- och utvecklingsarbete. För att få till stånd ett sådant måste en rad förutsättningar som saknas idag skapas. I detta nummer, Utbildning på vetenskaplig grund, redovisas hur kommuner, förskolor/skolor, lärare och forskare försöker samverka kring gemensamma projekt, relaterade till konkreta undervisnings- och lärandeuppdrag. Här redovisas också konkreta resultat av sådan forskning.

Medverkande författare är Eva Alerby, Anders Arnqvist, Lasse Fryk, Mats Hansson, Tomas Kroksmark, Niklas Pramling, Mikael Nordenfors, Cristina Robertson och Cecilia Wallerstedt.

Den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande har föregåtts av tryckta häften med samma namn. Nio publikationerna gavs ut under åren 2009 till 2012 och artiklarna i dessa nummer handlar om behovet och förekomsten av praktiknära forskning utifrån olika teman. Dessa artiklarna är däremot inte renodlade forskningsartiklar som granskat enligt peer review-förfarande.
Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande
Nr 3 (2010)

I numret Bedömning för lärande medverkar Astrid Pettersson med: Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. Alli Klapp Lekholm skriver om Lärares betygssättningspraktik. Ingrid Pramling Samuelsson och Niklas Pramling behandlar: Vad betyder barns perspektiv för utvärdering och utveckling? Bengt Olssons bidrag handlar om: Bedömning i estetiska ämnen – mer än bra eller dålig konst eller musik. Jan-Olof Norell skriver om: När traditionell förståelse möter en skolreform med inbyggda motsättningar och slutligen Inger Ridderlind med: Bedömning och betyg ur en lärares perspektiv.

Den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande har föregåtts av tryckta häften med samma namn. Nio publikationerna gavs ut under åren 2009 till 2012 och artiklarna i dessa nummer handlar om behovet och förekomsten av praktiknära forskning utifrån olika teman. Dessa artiklarna är däremot inte renodlade forskningsartiklar som granskat enligt peer review-förfarande.
Den forskande läraren – med ansvar för yrkets kunskapsbildning
Nr 2 (2009)

Detta nummer, Den forskande läraren – med ansvar för yrkets kunskapsbildning, vill fästa uppmärksamheten på nödvändigheten av att lärare i högre grad deltar i sin egen och skolans kunskapsbildning. Ingrid Carlgren medverkar med artikeln Lärarna i kunskapssamhället – flexibla kunskapsarbetare eller professionella yrkesutövare?. Annika Lilja med: Hur man blir en forskande lärare – en personlig betraktelse. Eva Johansson med Dagens förskolebarn – morgondagens världsmedborgare och Ference Marton med artikeln Lärarkompetensens osynliga grund.

Den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande har föregåtts av tryckta häften med samma namn. Nio publikationerna gavs ut under åren 2009 till 2012 och artiklarna i dessa nummer handlar om behovet och förekomsten av praktiknära forskning utifrån olika teman. Dessa artiklarna är däremot inte renodlade forskningsartiklar som har granskats enligt peer review-förfarande.
Den läsande läraren – Pedagogiska skrifter som bildnings- och moderniseringsprojekt 1898–1984
Nr 1 (2009)

Första numret av Forskning om undervisning och lärande. Den läsande läraren handlar om de pedagogiska skrifter som Sveriges Allmänna Folkskollärarförening gav ut med början 1898. Tillgången på svensk pedagogisk facklitteratur var vid denna tidpunkt begränsad. Genom ”Pedagogiska skrifter” gavs lärarkåren tillfälle att följa det viktigaste som tilldrog sig på pedagogikens område i Sverige och andra länder. Författaren till skriften, Joakim Landahl, har gjort en noggrann genomgång av utgivningen, som pågick i hela 87 år.

Den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande har föregåtts av tryckta häften med samma namn. Nio publikationerna gavs ut under åren 2009 till 2012 och artiklarna i dessa nummer handlar om behovet och förekomsten av praktiknära forskning utifrån olika teman. Dessa artiklarna är däremot inte renodlade forskningsartiklar som granskat enligt peer review-förfarande.