Amatörhockey eller proffshockey i kalla krigets skugga

Förhandlingen av rådande hegemoni i svensk herrishockey ca 1965–75

Abstract

I denna artikel undersöks svensk herrishockey i gränslandet mellan vad som kallades amatör- och yrkesidrott. Tidsmässigt behandlas tiden runt 1967, cirka 1965 till 1975, och perspektivet är framförallt organisatoriskt med tidskriften Hockey som källmaterial. Som tolkningsredskap och analytiskt ramverk används begreppet hegemoni där de kulturella och ekonomiska dimensionerna i detta fall är centrala. I korthet strävade förbundet efter ökad bredd och ökad professionalitet vilket resulterade i flertalet olika satsningar varav långt ifrån alla föll väl ut. Inspiration hämtades både från öster (Sovjetunionens ishockey) medan mer kommersiella innovationer hämtades från väst. Värnandet om den egna ishockeyn genomsyrade dock alla beslut och den viktigaste förändringen är att proffsen så småningom accepterades eftersom amatörmodellens kapacitet ansågs ha nått sitt maximum. Förändringar gjordes för att bibehålla och eventuellt öka ishockeyns kulturella popularitet, vilket utgjorde grunden för dess hegemoniska innehåll och förändringar.