Ämnesdidaktisk kompetens – en studie av meritvärdering vid tillsättning av svenskämnesdidaktiska akademiska anställningar 1990–2022

Abstract

Flera olika faktorer påverkar hur ett vetenskapligt fält utvecklas och en aspekt är tillsättning av anställningar, vilket inom akademin är en komplex process som involverar många olika aktörer och som påverkas av en rad olika faktorer relaterade till lärosätets organisation och struktur. I denna studie undersöker vi hur svenskämnesdidaktik har utvecklats i relation till tillgång och efterfrågan och hur aktörer som lärosäten och sakkunniga har bidragit till att sätta upp yttre och inre gränser för fältet. Syftet med undersökningen är att förstå vilken betydelse olika aktörer har för konstruktionen och uppbyggnaden av ett akademiskt professionsfält, utifrån exemplet svenskämnesdidaktik. Analysen av tillsättningsärenden från sex olika lärosäten under perioden 1990–2022 visar att såväl ökad tillgång som efterfrågan under perioden ställer nya krav på de aktörer som formar det vetenskapliga fältet. Aktörerna behöver ta ställning till vilket professionellt kapital (Bourdieu, 1984; Bourdieu, 2000) som ska värderas högst i relation till tillgången.  Man behöver också förhålla sig till redan existerande fält och ämnesdiscipliner. I början av perioden är singulariteterna starka, men efterhand blir regioner (Bernstein, 2003), på grund av utbildningspolitiska reformer och ekonomisk styrning, allt mer betydelsefulla. Samtidigt som svenskämnesdidaktiken som forsknings- och professionsfält än idag kan betraktas som konsoliderat i sin egen rätt utgör det fortfarande ett intresseområde för de etablerade disciplinerna litteraturvetenskap och nordiska språk/svenska samt i viss mån även pedagogik.