Globala mål i undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF)

Författare

  • Jonny Wåger Örebro universitet

DOI:

https://doi.org/10.63843/pfs.v31i3-4.60533

Nyckelord:

intellektuell funktionsnedsättning, globala mål, hållbar utveckling, Didaktik, kritisk-konstruktiv didaktik

Abstract

De globala hållbarhetsmålen (SDG) är en internationell agenda för hållbar utveckling som ska genomsyra all utbildning, inkluderat elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Hur dessa globala mål omsätts till undervisning för elever med IF är okänt. Specifikt saknas svensk forskning om huruvida lärare till elever med funktionsnedsättningar undervisar i hållbarhetsfrågor och på vilket sätt denna undervisning bedrivs (Lindberg, 2016). Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om lärares didaktiska val för undervisning om de globala hållbarhetsmålen för elever med IF. Genom att anta didaktisk teori som grund för denna studie, kunde lärarens didaktiska val sättas i centrum för på vilket sätt elever med IF erbjuds möten med globala mål som undervisningsinnehåll. De metoder som tillämpats är kvalitativa djupintervjuer och observationer av lärares undervisning under en veckas tid per lärare hos tre lärare som ingår i samma skolenhet. Resultatet visar att de globala målen är centrala i undervisningspraktiken som riktar sig till elever med IF. Vidare åskådliggör studien att eleverna får ta del av en undervisning som möjliggör för eleverna att utveckla förmågan till självbestämmande, medbestämmande och solidaritet. En slutsats som dras är att detta fokus i undervisningen har potential att ge elever förutsättningar att kunna bidra till hållbar utveckling, men att det kräver att läraren och skolan aktivt arbetar med de globala målen i undervisningspraktiken.

Referenser

Almuaqel, Ibraheem. (2024). Special Needs, Special Efforts: Learners With Intellectual Disabilities and Sustainable Development Goals (SDGs). IEEE Transactions on Engineering Management, 71, 13469-13486,. doi: 10.1109/TEM.2022.3189318.

American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5thed.). Washington, DC: Author.

Braun, Virgina., & Clarke, Victoria. (2006). Using Thematic Analysis in Psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. doi:10.1191/1478088706qp063oa.

Braun, Virgina., & Clarke, Victoria. (2021). One size fits all? What counts as quality practice in (reflexive) thematic analysis? Qualitative Research in Psychology, 18(3), 328 352. https://doi.org/10.108 0/14780887.2020.1769238

Braun, Virgina., & Clarke, Victoria. (2022). Toward good practice in thematic analysis: Avoiding common problems and be(com)ing a knowing researcher. International Journal of Transgender Health, 24(1), 1–6. https://doi.org/10.1080/26895269.2022.2129597

Browder, Diana., Spooner, Fred., Ahlgrim-Delzell, Lynn., Flowers, Claudia., Algozzine, Bob., & Karvonen, Meagan. (2003). A content analysis of the curricular philosophies reflected in states' alternate assessment performance indicators. Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 28(4), 165-181. https://doi.org/10.2511/rpsd.28.4.165

Bryman, Alan. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.) Malmö: Liber.

Carnemolla, Phillippa., Robinson, Sally., Lay, Kiri. (2021). Towards inclusive cities and social sustainability: A scoping review of initiatives to support the inclusion of people with intellectual disability in civic and social activities. City, Culture and Society, 25, 1-9.

https://doi.org/10.1016/j.ccs.2021.100398

Drisko, James. (2024). Transferability and generalization in qualitative research. Research

on social work practice, 35(1), 102-110. https://doi.org/10.1177/10497315241256560

Europaparlamentet & Europeiska unionens råd. (2016). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behand-ling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsför-ordning. EUT L 119, 4.5.2016, s. 1-88.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23). Socialdepartementet. https://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns-konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823

Wåger, J., & Bagger, A. (2024). Didactic dimensions of teaching content for and with students with intellectual disabilities (ID): a scoping review. European Journal of Special Needs Education, 40(1), 53–68. https://doi.org/10.1080/08856257.2024.2323250

Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. (SFS 2011:326). Utbildningsdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2011326-om-behorighet-och_sfs-2011-326/

Karhina, K., Ineland, J., & Vikström, L. (2022). Stakeholder views on young adults with intellectual disabilities as a workforce: A qualitative study on students’ performance in upper secondary education and their employment potential. Journal of Intellectual Disabilities, 26(4), 1057-1074. https://doi.org/10.1177/17446295211026475

Klafki, Wolfgang. 1995. Didactic analysis as the core of preparation of instruction. Journal of Curriculum Studies 27 (1): 13-30. https://doi.org/10.1080/0022027950270103

Klafki, Wolfgang. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. K. I. Uljens, M. (Red.), Didaktik: Teori, reflektion och praktik (s. 215-228). Lund: Studentlitteratur.

Klafki, Wolfgang. (1998). Characteristics of crtical-constuctive Didaktik. K. I. Gundem, B., & Hopmann, S. (Red). Didaktik and/or curriculum: An international dialogue (s. 308-330). Peter Lang.

Klafki, Wolfgang. (2000). The significance of classical theories of Bildung for a contemporary concept of Allgemeinbildung. K. I. Westbury, I., Hopmann, S., Riquarts, K. (red.), Teaching as a reflective practice: The German didaktik tradition (s. 85-107). New York & London: Routledge,

Klafki, Wolfgang. (2021). Dannelseteori og didaktik: Nye studier (5 uppl). Aarhus: Klim.

Læssøe, J., & Öhman, J. (2010). Learning as democratic action and communication: framing Danish and Swedish environmental and sustainability education. Environmental Education Research, 16(1), 1–7. https://doi.org/10.1080/1350462090350400

Lindberg, Lars. (2016). Forskningen som haltar. Svensk forskning om funktionshinder [Report about Swedish disability research]. Hörselskadades Riksförbund. Available at: https://hrf.se/app/uploads/2016/06/Lars_rapport_HRF_rapport_0520_2.pdf (accessed 20 September 2019).

Moljord, Gøril. (2018). Curriculum research for students with intellectual disabilities: a content-analytic review. European Journal of Special Needs Education, 33(5), 646–659. https://doi.org/10.1080/08856257.2017.1408222

Patton, Michael. Quinn. (2015). Qualitative Evaluation and Research Methods. Thousand Oaks, CA: Sage.

Regeringskansliet. (2025). Agenda 2030 för hållbar utveckling.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/

Rendoth, Tess., & Duncan, Jill., & Foggett, Judith. (2022). Inclusive Curricula for Students with Severe Intellectual Disabilities or Profound and Multiple Learning Difficulties: A Scoping Review. Journal of Research in Special Educational Needs, 22(1), 76–88.

https://doi.org/10.1111/1471-3802.12544.

Sajewicz-Radtke U., Jurek P., Olech M., Łada-Maśko A. B., Jankowska, A. M., Radtke, B. M. (2022). Heterogeneity of Cognitive Profiles in Children and Adolescents with Mild Intellectual Disability (MID). Int J Environ Res Public Health, 19(12):7230. doi: 10.3390/ijerph19127230.

Shurr, J., & Bouck, E. B. (2013). Research on Curriculum for Students with Moderate and Severe Intellectual Disability: A Systematic Review. Education and Training in Autism and Developmental Disabilities 48(1): 76–87. [Web of Science ®]

Skolverket. (2025) Läroplan (Lgyan25) för anpassade gymnasieskolan.

https://www.skolverket.se/undervisning/anpassade-gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-anpassade-gymnasieskolan/laroplan-gysar13-for-anpassade-gymnasieskolan

Svenska unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.

Sjöström, Jesper., & Rydberg, Christian. (2018). Towards Transdisciplinary Didaktik: DidacticModelling of Complex Controversial Issues Teaching for Reflexive Bildung andSustainability. Eilks, I., Markic, S., & Ralle, B. (Red.), Building Bridges AcrossDisciplines for Transformative Education and a Sustainable Future (s. 3–15). Shaker Verlag.

Tryggvason, Ásgeir., Öhman, Johan., & Van Poeck, Katrien. (2023). Pluralistic environmental and sustainability education – a scholarly review. Environmental Education Research, 29(10), 1460–1485. https://doi.org/10.1080/13504622.2023.2229076

UNDP Sverige. (11 februari 2025). Demokrati och de Globala målen.

https://globalamalen.se/demokrati-och-de-globala-malen

United Nations (UN). (2015). Sustainability development goals.

https://www.un.org/sustainabledevelopment/

UNICEF Sverige. (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. https://unicef.se/rapporter-ochpublikationer/barnkonventionen

Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.5639980c162791bbfe697882/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Willbergh, Ilmi. (2021). Bildung-Centered General Didactics. Oxford Research Encyclopedia of Education. https://doi.org/10.1093/acrefore/9780190264093.013.1554

Wilder, Jenny., & Klang, Nina. (2023). Inkluderande utbildning för elever som har intellektuell funktionsnedsättning. I. K. Bengtsson, K., & Olsson, Å (Red.), I väntan på inkludering. Vänbok till Kerstin Göransson (s. 85-94). Karlstad University Studies. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1760402/FULLTEXT01.pdf.#page=87

Öhman, Johan. (2004). Moral perspectives in selective traditions of environmental education - conditions for environmental moral meaning-making and students’ constitution as democratic citizens. I P. Wickenberg et al. (Red.), Learning to change our world? Swedish research on education & sustainable development (s. 21–32). Natur & Kultur.

Öhman, Johan. (2009). Att utbilda för hållbar utveckling: Ett pluralistiskt perspektiv. I M. Demetriades & C. Karlström (Red). Nycklar till framtiden: Lärande för hållbar utveckling. (s. 9-19).

Öhman, Johan. (2014). Om didaktikens möjligheter – ett pragmatiskt perspektiv.

Utbildning & Demokrati, 23(3), 33-52. https://doi.org/10.48059/uod.v23i3.1023

Öhman, Johan. & Östman, Leif. (2019). Different teaching traditions in environmental and sustainabilityeducation. I K. van Poeck, L. Östman & J. Öhman (Red.), Sustainable development teaching – Ethical and political challenges (s. 70–83). Routledge.

Downloads

Publicerad

2026-08-23

Referera så här

Wåger, J. (2026). Globala mål i undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Pedagogisk Forskning I Sverige , 31(3-4). https://doi.org/10.63843/pfs.v31i3-4.60533