Om termen ”affektlära” och det svenska ordet ”affekt” i diskussioner om 1600-talets och det tidiga 1700- talets musik

Författare

  • Maria Bania

DOI:

https://doi.org/10.58698/stm-sjm.v103.14338

Nyckelord:

Affekt, affektlära, Johann Mattheson, emotionellt engagemang, uppförandepraxis, terminologi, 1600-tals- och tidig 1700-talsmusik

Abstract

The term Affektenlehre (doctrine of the affections) and the Swedish word affekt indiscussions about 17th-century and early 18th-century music


The meaning of words can shift or change over time, which can lead to misconceptions. This article discusses potential misconceptions in the use of, on the one hand, the term ‘doctrine of the affections’ or ‘theory of the affections’ (Swe. affektlära) and, on the other hand, the Swedish word affekt as an equivalent to the 18th-century German term Affect, in discussions about 17th century and early 18th-century music. The first of these misconceptions is that Affektenlehre was used in the 17th- and early 18th centuries for theories on how music could represent the affections. The second is that a systematic and schematic doctrine about the representation of the affections in music was commonly used during the 17th and early 18th centuries. The third is that the composers and performers of the early and mid-18th century were less emotionally engaged than the sources of the time suggest. To use the Swedish term affekt as an equivalent to the 18th-century German term Affect in discussions about 17th- and 18th-century music means risking confusion with the meaning of the term in today’s affect-theory. It might also promote an understanding of the term as referring to a more abstract and idealized emotional state than the sources support.

Författarbiografi

Maria Bania

Maria Bania är professor i musikalisk gestaltning med inriktning mot interpretation vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Hon leder forskningsprojektet ”Retoriska och romantiska affektiva strategier i musikaliska framföranden”, som är finansierat av Vetenskapsrådet. Projektet utforskar de affektiva praktiker och estetiska uppfattningar som präglade musikaliska framföranden under 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Tidigare har hon forskat om improvisation av preludier på melodiinstrument under 1600-, 1700-, och 1800-talen samt om vibrato-tekniker och -användning liksom artikulationstekniker för snabba passager på flöjt under 1700- och 1800-talen. Som traversflöjtist har hon spelat in solosonater och solokonserter för flöjt och medverkat i ett stort antal tidstrogna orkestrar och ensembler.

Downloads

Publicerad

2021-12-01

Referera så här

Bania, M. (2021). Om termen ”affektlära” och det svenska ordet ”affekt” i diskussioner om 1600-talets och det tidiga 1700- talets musik. Svensk Tidskrift för Musikforskning Swedish Journal of Music Research, 103, 1–20. https://doi.org/10.58698/stm-sjm.v103.14338

Nummer

Sektion

Artiklar

Liknande artiklar

<< < 11 12 13 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.