Litteratursamtal tillsammans med förskolans yngsta barn
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v14i2.60411Nyckelord:
litteratursamtal, förskolepedagogik, literacypraktikerAbstract
Artikeln undersöker hur arbetslag i svensk förskola beskriver sitt arbete med litteratursamtal tillsammans med barn i åldrarna ett till tre år. Med utgångspunkt i New Literacy Studies begreppsliggörs litteratursamtal som sociala och multimodala praktiker. Empirin består av fotoelicitering i intervjuer med sju arbetslag och analyserades genom tematisk analys. Artikeln identifierar fyra huvudsakliga praktiker: litteratursamtal med text, bild, interaktion eller material i fokus. Resultaten visar hur litteratursamtal används både som språkutvecklande redskap och som arenor för estetiska och meningsskapande praktiker. Här synliggörs didaktiska dilemman kopplade till materials tillgänglighet och spänningen mellan språkorienterad undervisning och barns egna initiativ. Resultaten visar att olika praktiker för litteratursamtal bidrar både till språkutveckling och deltagande i meningsskapande processer. Diskussionen betonar vikten av didaktisk medvetenhet om hur litteratur, material och interaktion samspelar för att möjliggöra de yngsta barnens deltagande i litterära och kulturella praktiker
Literature discussions with the youngest preschool children
This article explores how preschool teams in Sweden describe their work with literature discussions with children aged one to three. Grounded in New Literacy Studies, literature discussions are understood as social and multimodal practices. The empirical material consists of photo elicitation in group interviews with seven work-teams and are analysed using thematic analysis. The study identifies four main practices: literature discussions with a focus on text, image, interaction, or materiality. The findings show that literature discussions function both as tools for language development and as opportunities for aesthetic and meaning-making practices. The study also highlights didactic dilemmas related to children’s access to materials, language-oriented instruction and children’s own initiatives. Overall, the findings indicate different practices of literature discussions contribute both to language development and participation in meaning-making processes. They underline the importance of didactic awareness of the interplay between literature, materiality, and interaction in enabling the youngest children’s participation in literacy practices.
Referenser
Alatalo, T. & Westlund, B. (2021). Preschool teachers' perceptions about read-alouds as a means to support children's early literacy and language development. Journal of Early Childhood Literacy, 21(3), 413–435. https://doi.org/10.1177/1468798419852136
Alatalo, T., Norling, M., Magnusson, M., Tjäru, S., Hjetland, H. N. & Hofslundsengen, H. (2023). Read-aloud and writing practices in Nordic preschools. Scandinavian Journal of Educational Research, 68(3), 588–603. https://doi.org/10.1080/00313831.2023.2175243
Asbjørnsen, P. C. & Moe, J. (1914). Norske folke-eventyr (8 uppl.). Aschehoug.
Azzarito, L. (2023). Photo-elicitation to amplify and elevate the voices of research participants. I Visual methods for social justice in education (s. 55–73). Palgrave Macmillan, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-031-25745-2_4
Barton, D. & Hamilton, M. (2000). Literacy Practices. I D. Barton, M. Hamilton & R. Ivanic (Red.), Situated Literacies: reading and writing in context (s. 7–16). Routledge.
Basse, L. (2020). På sporet af en legende og multi-modal literacypraksis i vuggestuen. Barn–forskning om barn og barndom i Norden, 38(4). https://doi.org/10.5324/barn.v38i4.3993
Beskow, E. (2017). Sagan om den lilla lilla gumman. (Originalutgåvan publicerad 1897). Bonnier Carlsen.
Birkeland, Å. (2013). Research dilemmas associated with photo elicitation in comparative early childhood education research. Research in Comparative and International Education, 8(4), 455–467. https://doi.org/10.2304/rcie.2013.8.4.455
Bjorvand, A. M., Mitchell, M. G., Tunkiel, K. A. & Undheim, M. (2025). Bokvalg i norske barnehager-hva som leses sammen med barn og hvorfor. Nordisk barnehageforskning, 22(1), 28–45. https://doi.org/10.23865/nbf.v22.582
Björklund, C. & Palmér, H. (2020). Preschoolers’ reasoning about numbers in picture books. Mathematical Thinking and Learning, 22(3), 195–213. https://doi.org/10.1080/10986065.2020.1741334
Bleses, D., Højen, A., Andersen, M.K., Dybdal, L. & Sehested, K. (2015). Sproget kan styrkes! Rapport om SPELL og Fart på sproget. Undersøgelser af effekten af to sprogindsatser. Syddansk Universitet.
Brodin, J. & Renblad, K. (2020). Improvement of preschool children’s speech and language skills. Early Child Development and Care, 190(14), 2205–2213. https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1564917
Braun, V. & Clarke, V. (2022). Thematic analysis: a practical guide. SAGE.
Bryman, A., Clark, T., Foster, L. & Sloan, L. (2025). Brymans samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, Övers.; 4 uppl.). Liber.
Cekaite, A. & Björk-Willén, P. (2018). Enchantment in storytelling: Co-operation and participation in children's aesthetic experience. Linguistics and Education, 48, 52–60. https://doi.org/10.1016/j.linged.2018.08.005
Cope, B. & Kalantzis, M. (2000). Introduction – Multiliteracies: the beginning of an idea. I B. Cope & M. Kalantzis (Red.), Multiliteracies: literacy learning and the design of social futures. (s. 3–8). Routledge.
Dahlström, H., Damber, U. & Rasmusson, M. (2023). Prerequisites for emergent literacy in Swedish preschools. Early Child Development and Care, 193(13–14), 1417–1433. https://doi.org/10.1080/03004430.2023.2248417
Damber, U., Nilsson, J. & Ohlsson, C. (2013). Litteraturläsning i förskolan. Studentlitteratur.
Damber, U. (2015). Read-alouds in preschool – A matter of discipline?. Journal of Early Childhood Literacy, 15(2), 256–280. https://doi.org/10.1177/1468798414522823
Dehnæs Hogsnes, H., Svensson, A. K., Eskebæk Larsen, M. & Damber, U. (2021). Litteraturens og høytlesingens plass og hensikt i nasjonale policydokumenter for barnehagen og barnehagelærerutdanningen i Danmark, Finland, Norge og Sverige. Barn, 38(4), 15–34. https://doi.org/10.5324/barn.v38i4.3992
Dybvik, H., Fodstad, C. D. & Jæger, H. (2022). Gripes mulighetene? Om lesestunder med de yngste barna i barnehagen. Nordisk barnehageforskning, 19(3). https://doi.org/10.23865/nbf.v19.314
Frejd, J. (2021). Children’s encounters with natural selection during an interactive read aloud. Research in Science Education, 51(Suppl 1), 499–512. https://doi.org/10.1007/s11165-019-09895-9
Grøver, V., Rydland, V., Gustafsson, J.-E. & Snow, C. E. (2022). Do teacher talk features mediate the effects of shared reading on preschool children's second-language development? Early Childhood Research Quarterly, 61, 118–131. https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2022.06.002
Haraway, D. (1988). Situated Knowledges: The science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist studies, 14(3), 575–599. https://doi.org/10.2307/3178066
Havemose, A. K. (2024). Reading as play: oral performativity in the Adaptation of “De tre bukkene Bruse”. Barnelitterært forskningstidsskrift, 15(1), 1–16. https://doi.org/10.18261/blft.15.1.4
Heath, S. B. (1983). Ways with Words: language, life, and work in communities and classrooms. Cambridge Univ. Press.
Hofslundsengen, H., Bøyum, S. & Haukedal, K. S. (2017). Dialogisk lesing som metode i barnehagen for å styrke barns språkferdigheter på andrespråket. Nordic Journal of Literacy Research, 3(2). https://doi.org/10.23865/njlr.v3.724
Hofslundsengen, H., Magnusson, M., Svensson, A., Jusslin, S., Mellgren, E., Hagtvet, B. E. & Ria, H. (2018). The literacy environment of preschool classrooms in three Nordic countries: Challenges in a multilingual and digital society. Early Child Development and Care, 190(3), 414–423. https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1477773
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-3 [Doktorsavhandling, Malmö högskola]. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1404414
Kyololo, O M., Stevens, B. J. & Songok, J. (2023). Photo-elicitation technique: utility and challenges in clinical Research. International Journal of Qualitative Methods, 22, 1–8. https://doi.org/10.1177/16094069231165714
Lepola, J., Kajamies, A. & Tiilikainen, M. (2022). Opportunities and participation in conversations: The roles of teacher’s approaches to dialogic reading and child’s story comprehension. Journal of Early Childhood Education Research, 11(1), 204–232. https://doi.org/10.1080/10409289.2023.2188865
Lindström, C., Simonsson, M. & Pramling, N. (2025). Förskollärares resonemang om böckers funktioner i högläsning. Forskning om undervisning och lärande, 13(1), 7–23. https://doi.org/10.61998/forskul.v13i1.25855
Lyngfelt, A. & Söderberg, E. (2021). Att göra sin röst hörd – en didaktiskt orienterad bilderboksanalys av Naturen och Mitt bottenliv – av en ensam axolotl. Forskning om undervisning och lärande, 9(3), 28–47. https://doi.org/10.61998/forskul.v9i3.26629
Magnusson, L. O. (2024). ‘Look, my name! I can write’–Literacy events and digital technology in the preschool atelier. Journal of Early Childhood Literacy, 24(2), 253–275. https://doi.org/10.1177/14687984211058943
Milne, E. & Muir, R. (2020). Photovoice: a critical introduction. I L. Pauwels & D. Mannay (Red.), Photovoice: a critical introduction (2 uppl., s. 282–296). SAGE Publications, Inc. https://doi.org/10.4135/9781526417015.n17
Mol, S. E. & Bus, A. G. (2011). To read or not to read: a meta-analysis of print exposure from infancy to early adulthood. Psychological Bulletin, 137(2), 267–296. https://doi.org/10.1037/a0021890
Nilsson, M., Ferholt, B. & Lecusay, R. (2017). ‘The playing-exploring child’: Reconceptualizing the relationship between play and learning in early childhood education. Contemporary Issues in Early Childhood, 19(3), 231–245. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1463949117710800
Nilsson, M., Lecusay, R. & Alnervik, K. (2018). Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande. Utbildning och Demokrati, 27(1), 9–32. https://doi.org/10.48059/uod.v27i1.1090
Nordqvist, S. (1997). Tuppens minut. Bokförlaget Opal.
Nordqvist, S. (1986). Rävjakten. Bokförlaget Opal.
Norling, M. (2015). Förskolan – en arena för social språkmiljö och språkliga processer [Doktorsavhandling, Mälardalens högskola]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:783021/FULLTEXT02.pdf
Ommundsen, Å. M. (2021). Cognitively challenging picturebooks and the pleasures of reading: Explorative learning from picturebooks in the classroom. I Å. Ommussen, G. Haaland & B. Kümmerling-Meidbauer (Red.), Exploring Challenging Picturebooks in Education (s. 99–121). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003013952-8
Ormerod, F. & Ivanič, R. (2000). Texts in Practices: Interpreting the physical characteristics of children’s project work. I Barton, D., Hamilton, M. & Ivanic R. (Red.), Situated Literacies: reading and writing in context (s. 91–108). Routledge
Pahl, K. H. & Rowsell, J. (2012). Literacy and Education. SAGE Publications Ltd.
Sagan om vanten: en ukrainsk saga. (1977). (S. Skott, Övers.). Rabén & Sjögren.
Samuelsson, L., Öhman, M. & Jansson, B. (2023). Lust att läsa eller att låta bli?: Föreställningar om läslust i ett läsfrämjandeprojekt riktat mot förskola. Utbildning & Demokrati–tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 32(1), 47–66. https://doi.org/10.48059/uod.v32i1.2104
Samuelsson, R. (2025). Creating a web of multimodal resources: Examining meaning-making during a children’s book project in a multilingual community. Journal of Early Childhood Literacy, 25(3), 749–776. https://doi.org/10.1177/14687984231195179
Schmidt, C. (2013). Att bli en sån som läser: Barns menings-och identitetsskapande genom texter. [Doktorsavhandling, Örebro universitet]. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:680679
Schmidt, C. (2021). Kulturakuten som en praktikgemenskap kring barnlitteratur:” Här kommer vi rakt in tillsammans!”. Pedagogisk forskning i Sverige, 26(4), 81–99. https://doi.org/10.15626/pfs26.04.04
Schmidt, C. & Hvit Lindstrand, S. (2022). Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1: ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat. Forskning om undervisning och lärande, 10(1), 78–99. https://doi.org/10.61998/forskul.v10i1.19054
SFS 2003:460. Etikprövningslagen. Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.
SFS 2018:218. Dataskyddslagen. Justitiedepartementet.
Slettner, S. & Gjems, L. (2016). Litterasitetsfremmende samtaler i barnehagen. Nordisk barnehageforskning, 12. https://doi.org/10.7577/nbf.1378
Solstad, T. (2015). Snakk om bildebøker! En studie av barnehagebarns resepsjon. [Doktorsavhandling, Universitetet i Agder]. http://hdl.handle.net/11250/297392
Street, B. (2003). What’s ‘new’ in New Literacy Studies? Critical approaches to literacy in theory and practice. Current Issues in Comparative Education, 5(2), 1–15.
Tjäru, S. (2020). Upprepningar och glada utrop–pedagogers och barns agenda under tre bokstunder i språkbad. Barn – forskning om barn og barndom i Norden, 38(4). https://doi.org/10.5324/barn.v38i4.3994
Tjäru, S. (2023). Bolstering and bridging – Pre-primary teachers’ purposes and views of reading aloud. Nordic Journal of Literacy Research, 9(2), 1–19. https://doi.org/10.23865/njlr.v9.5107
Thuresson, H. (2021). Yngre barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolans literacypraktik. [Doktorsavhandling, Örebro universitet]. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1585085
The New London Group (1996) A Pedagogy of Multiliteracies: Designing Social Futures. Harvard Educational Review, 66(1), 60–93. https://doi.org/10.17763/haer.66.1.17370n67v22j160u
Urban, M., Reikerås, E., Eidsvåg, G. M., Guevara, J., Saebø, J. & Semmoloni, C. (2023). Nordic approaches to evaluation and assessment in early childhood education and care. Global Studies of Childhood, 13(3), 200-216. https://doi.org/10.1177/20436106231179617
Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed.
Øines, A. M. (2019). De viktige bildebokvalgene – lesing av bildebøker som estetisk aktivitet i 38 barnehager. Barn – forskning om barn og barndom i Norden, 37(2). https://doi.org/10.5324/barn.v37i2.3093
Downloads
Publicerad
Referera så här
Licens
Copyright (c) 2026 Hanna Thuresson
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
