Enhetlighet och/eller profilering i det svenska högskolelandskapet?

Abstract

Genom högskolereformen 1977 fördes nästan all postgymnasial utbildning in i en enhetlig sammanhållen högskoleorganisation. Den enhetliga strukturen svarade väl mot dåtidens socioekonomiska och utbildningspolitiska strä-vanden om ökad tillgänglighet till högre utbildning och minskning av de status-skillnader som tidigare funnits mellan olika typer av postgymnasiala utbildningar. Genom en serie senare reformeringar har lärosätena numera en betydande autonomi för att möta de krav som i dag ställs på dem att profilera sig och konkurrera och/eller samverka med varandra för att därigenom kunna hävda sig och Sverige på den internationella kunskapsmarknaden. Dessa profilerings- och konkurrenskrav rim-mar dock dåligt med den strukturella enhetligheten från 1977, som formellt fort-farande gäller.