Från mätbar till mötbar
Pedagogisk takt, subjektifiering och det pedagogiska mellanrummet i gymnasieskolans historieundervisning
DOI:
https://doi.org/10.63843/pfs.v31i1.58673Nyckelord:
gymnasieskola, mellanrum, mikroskopisk analys, pedagogisk takt, relationell pedagogik, subjektifieringAbstract
Denna artikel undersöker samspelet mellan lärare och elever i realtid under en historielektion på gymnasiets naturvetenskapsprogram. Med hjälp av mikroskopisk relationsanalys (MRA) analyseras tre klassrumsepisoder genom begreppen pedagogisk takt (van Manen), subjektifiering (Biesta) och det pedagogiska mellanrummet (Biesta’s ”gap”). Studien placerar dessa mikronivåhändelser i en makrokontext präglad av en marknadsorienterad skola där mätbarhet, effektivitet och konkurrens i allt högre grad formar undervisningens praktik.
Resultaten visar att pedagogisk takt inte är en neutral färdighet utan ett etiskt ställningstagande. I en episod används pedagogisk takt för att upprätthålla struktur och styra mot förutbestämda svar, vilket begränsar möjligheten till självständigt tänkande. I en annan främjas ett fördjupat samtal med en elev, men på bekostnad av övrigas deltagande. I en tredje neutraliseras en konflikt med humor, vilket skapar trygghet men stänger möjligheten till en mer kritisk diskussion om kön och makt.
Studien drar slutsatsen att det är en pedagogisk, etisk och demokratisk nödvändighet att värna de mellanrum där elever kan träda fram som subjekt. Avgörande är inte graden av taktfullhet, utan lärarens vilja och mod att ta tillvara de oförutsägbara möten som uppstår i klassrummet.
Referenser
Ackesjö, Helena, & Dahl, Marianne. (2022). Pedagogisk takt i fritidspedagogisk undervisning: En välregisserad dans mellan lärare och elever. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 8(1), 63–77. https://doi.org/10.23865/ntpk.v6.1883
Andersson, Lena. (2023). Studie i mänskligt beteende. Polaris.
Aspelin, Jonas. (2017). Relationell pedagogik – ingång till ett fält. Pedagogisk forskning i Sverige, 22(3–4), 159–165.
Aspelin, Jonas. (2020). Teaching as a way of bonding: A contribution to the relational theory of teaching. Educational Philosophy and Theory, 53(6), 588–596. https://doi.org/10.1080/00131857.2020.1798758
Aspelin, Jonas. (2022). Microscopic relational analysis. International Journal of Research & Method in Education. https://doi.org/10.1080/1743727X.2022.2042244
Aspelin, Jonas., & Eklöf, Anders. (2023). In the blink of an eye: understanding teachers’ rela-tional competence from a micro-sociological perspective. Classroom Discourse, 14(1), 69-87. https://doi.org/10.1080/19463014.2022.2072354
Aspelin, Jonas, & Segerby, Cecilia. (2024). University teachers’ relational competence in online teaching: A microscopic relational analysis. Seminar.net. https://doi.org/10.7577/seminar.5711
Aspelin, Jonas (Red.). (2025). Samspel och relationer i pedagogisk praktik: Mikrostudier i skola, förskola och högre utbildning. Gleerups.
Berg, Mikael. (2020). Bedömning som ett kunskapsideologiskt ställningstagande: Lärares bedömningsstrategier och samhällskunskapsämnets laborativa, analytiska och avgränsade kunskapsinnehåll. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, 10(3), 109–133.
Biesta, Gert. (2003). Against learning: Reclaiming a language for education in an age of learning. Nordisk Pedagogik. https://doi.org/10.18261/issn1891-5949-2005-01-06
Biesta, Gert. (2004). “Mind the gap!” Communication and the educational relation. Counterpoints, 259, 11–22.
Biesta, Gert. (2012). Giving teaching back to education: Responding to the disappearance of the teacher. Phenomenology & Practice, 6(2). https://doi.org/10.29173/pandpr19860
Biesta, Gert. (2020). Risking ourselves in education: Qualification, socialization, and subjectification revisited. Educational Theory, 70(1), 89–104. https://doi.org/10.1111/edth.12411
Biesta, Gert. (2024). Taking education seriously: The ongoing challenge. Educational Theory, 74(3), 434–448. https://doi.org/10.1111/edth.12646
Bingham, Charles W., & Sidorkin, Alexander M. (2004). No education without relation. Peter Lang.
Blikstad-Balas, Marte. (2017). Key challenges of using video when investigating social practices in education. International Journal of Research & Method in Education, 40(5), 511–523. https://doi.org/10.1080/1743727X.2016.1181162
Buber, Martin. (2002). Between man and man. Routledge.
Cooley, Charles Horton. (1992). Human nature and the social order. Transaction Publishers.
Ewe Plantin, Linda, & Aspelin, Jonas. (2025). Teachers’ relational competence towards students with neurodevelopmental symptoms: A microscopic relational analysis. Journal of Research in Special Educational Needs, 25(2), 225–236. https://doi.org/10.1111/1471-3802.12721
Henriksson Persson, Anna. (2025). Skolans demokratiuppdrag i dilemmatiska rum: Lärares didaktiska överväganden om elevers inflytande (Doktorsavhandling). Dalarna University.
Jahnke, Anette, Hirsh, Åsa, & Olin, Anette. (2025). Vilka undervisningsrelaterade problemområden väljer lärare att undersöka i sin undervisning, och hur kan dessa val förstås? Pedagogisk forskning i Sverige, 30(1–2). https://doi.org/10.63843/pfs.v30i1-2.53827
Johansson, Lotta. (2015). Tillblivelsens pedagogik: Om att utmana det förgivettagna (Doktorsavhandling). Lunds universitet.
Kenklies, Karsten. (2023). Pedagogies in dissonance: the transformation of pedagogical tact. Global Education Review 2023 Vol. 10(2), 114-127
Korsgaard, Morten T., Rovea, Federico, & Senkbeil, Thomas (Red.). (2024). Ethics and Education: Pedagogical tact (Special issue, Vol. 19, nr 3).
Lewin, David, & Waterman-Evans, Laura. (2024). Joint attention, the pedagogical relation, and pedagogical tact in the age of digital education. Ethics and Education, 19(3), 391–407. https://doi.org/10.1080/17449642.2024.2387950
Ljungblad, Ann-Louise, & Rinne, Ilona. (2020). Pedagogisk takt synliggör komplexiteten i läraryrkets relationella dimension. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 6, 158–173. https://doi.org/10.23865/ntpk.v6.1883
Ljungblad, Ann-Louise. (2021). Pedagogical relational teachership (PeRT): A multi-relational perspective. International Journal of Inclusive Education, 25(7), 860–876. https://doi.org/10.1080/13603116.2019.1581280
Ljungblad, Ann-Louise. (2023). Key indicator taxonomy of relational teaching. Journal of Education for Teaching, 49(5), 785–797. https://doi.org/10.1080/02607476.2022.2151343
Raattamaa Visén, Pia, Hallesson, Yvonne, Folkeryd, Jenny W., & af Geijerstam, Åsa. (2024). Begreppstungt och viktigt: Sex lärares didaktiska reflektioner om läsande i samhällskunskap i årskurs 5 och 8. Acta Didactica Norden, 18(1). https://doi.org/10.5617/adno.9714
van Balen, Joke. (2025). Making room for subjectification during classroom discussions: A conversation analytic study of interactional practices in the Dutch language classroom (Doktorsavhandling). https://doi.org/10.33612/diss.1158634190
van Manen, Max. (1991). The tact of teaching: The meaning of pedagogical thoughtfulness. Routledge.
van Manen, Max. (2016). Pedagogical tact: Knowing what to do when you don’t know what to do. Routledge.
Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed (reviderad upplaga). https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2024-10-02-god-forskningssed-2024.html
Wickström, Johan. (2024). Lärandebegrepp och kunskapsinnehåll i Svenska kyrkans officiella texter om undervisning och lärande. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik. https://doi.org/10.57126/noad.2024.40336
Östlund, Daniel. (2025). Från I-R-E till dialog: Dramaturgiska perspektiv på interaktion i anpassad grundskola. Konferensbidrag, Nationell konferens i pedagogiskt arbete, Kristianstad.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 Anders Eklöf, Christel Persson
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
