Rättviseperspektiv i fokus
Rektorers arbete i strukturellt missgynnade storstadsområden i Sverige
DOI:
https://doi.org/10.63843/pfs.v31i1.59873Nyckelord:
Social rättvisa, skolledarskap, strukturellt missgynnade områden, pastoral makt, likvärdighetAbstract
Artikeln analyserar hur rektorer verksamma i strukturellt missgynnade storstadsområden i Sverige (SMS-områden) diskursivt positionerar sitt ledarskap i relation till social rättviseteori (SRT) och Foucaults begrepp pastoral makt. Empirin består av fokusgruppsamtal med 20 rektorer inom ett professionellt nätverk, analyserade genom tematisk analys. Resultaten visar hur rektorer navigerar komplexa spänningar mellan strukturella begränsningar, institutionella krav och professionsetiska grunder för att främja social rättvisa. Tre centrala dimensioner av SRT – omfördelning, erkännande och representation – framträder i rektorernas beskrivningar och samspelar med pastorala former av maktutövning, där omsorg, ansvarstagande och förändringsvilja både möjliggör och riskerar att begränsa rättvisearbetet. Studien synliggör hur rektorer försöker motverka strukturell ojämlikhet genom strategisk resursfördelning, relationsorienterat ledarskap och aktivt påverkansarbete, samtidigt som deras handlingsutrymme formas och begränsas av styrningsstrukturer. Genom en kontextspecifik inramning utifrån det svenska utbildningssystemet bidrar studien till vidareutvecklingen av forskning om socialt rättvist skolledarskap i Sverige. Studien uppmanar till en mer reflexiv förståelse av skolledarskapets pastorala dimensioner, problematiserar likvärdighetsbegreppets koppling till regelstyrning och föreslår en tillämpning av SRT:s kritiska och transformerande ambition för en utbildning med sikte på social rättvisa för enskilda och grupper i ett längre perspektiv.
Referenser
Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas. (2017). Maktens skepnader och effekter: maktanalys i Foucaults anda (Upplaga 1). Studentlitteratur.
Barnett, Bruce G., & Woods, Philip A. (2021). Educational leadership for social justice and improving high-needs schools: findings from 10 years of international collaboration. Information Age Publishing, Inc. DOI: https://doi.org/10.1108/978-1-64802-374-3
Berkovich, Izhak. (2014). A socio-ecological framework of social justice leadership in education. Journal of Educational Administration, 52(3), 282–309. https://doi.org/10.1108/JEA-12-2012-0131. DOI: https://doi.org/10.1108/JEA-12-2012-0131
Bogotch Ira E. (2024). Educational leadership and social justice: 4.0. Research in Educational Administration & Leadership, 9(2), 179–207. https://doi.org/10.30828/real.1421708. DOI: https://doi.org/10.30828/real.1421708
Bogotch, Ira E. (2021). Afterword: Inserting social justice into professional development. Professional Development in Education, 47(1), 191–196. https://doi.org/10.1080/19415257.2020.1848490. DOI: https://doi.org/10.1080/19415257.2020.1848490
Bogotch, Ira E. 2014. Educational theory: The specific case of social justice as an educational leadership construct. In I. Bogotch & C. Shields (Eds). International Handbook of Educational Leadership and Social (In)Justice. S. 51–66. Springer. DOI: https://doi.org/10.1007/978-94-007-6555-9_4
Bogotch, Ira E. (2002). Educational Leadership and Social Justice: Practice into Theory. Journal of School Leadership, 12(2), 138–156. https://doi.org/10.1177/105268460201200203. DOI: https://doi.org/10.1177/105268460201200203
Bunar, Nihad. (2022). Integration och utbildning. En forskningsöversikt. Vetenskapsrådet. Dnr: 2021-06254
Bunar, Nihad, Hagström, Mirjam & Rojas, Carlos. (2021). Barn och ungdomar i stadens olikheter. Om segregation, gränser och möjliggörande interventioner i det uppdelade urbana rummet. Natur & Kultur.
Cribb, Alan & Gewirtz, Sharon. (2005). Navigating justice in practice: An exercise in grounding ethical theory. Theory and Research in Education, 3(3), 327–342. https://doi.org/10.1177/1477878505057435. DOI: https://doi.org/10.1177/1477878505057435
Delmos. (2022). Platsens betydelse. Årsrapport 2022 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling i Sverige. Dnr: DELMOS 2022/135.
De Matthews, David. (2015). Making sense of social justice leadership: A case study of a principal’s experiences to create a more inclusive school. Leadership and Policy in Schools, 14(2), 139–166. https://doi.org/10.1080/15700763.2014.997939. DOI: https://doi.org/10.1080/15700763.2014.997939
Flores, Osly J., & Gunzenhauser, Michael G. (2021). Justice in the gaps: School leader dispositions and the use of data to address the opportunity gap. Urban Education, 56(2), 261–288. https://doi.org/10.1177/0042085918801431. DOI: https://doi.org/10.1177/0042085918801431
Flood, Lee D., Angelle, Pamela & Koerber, Nate. D. (2023). A systematic review of the International School Leadership Development Network, social justice strand research, 2010–2021. Management in Education, 0(0), 1–11. https://doi.org/10.1177/08920206231160648. DOI: https://doi.org/10.1177/08920206231160648
Foucault, Michel. (2002). The essential works of Foucault, 1954-1984. Vol. 3, Power. Red. Faubion, J.D. Penguin.
Foucault, Michel. (1997). Essential works of Foucault, 1954-1984. Vol. 1, Ethics: subjectivity and truth. Red. Rabinow, P., & Hurley, R. New Press.
Foucault, M. (1971). Order of discourse - inaugural lecture delivered at the Collège de France. Sage. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/053901847101000201.
Fraser, Nancy. (2000). Rethinking recognition. New Left Review, (3), 107–120. DOI: https://doi.org/10.64590/pup
Fraser, Nancy, Lindgren, Johan (red.) & Gundenäs, Henrik (översättare). (2011). Rättvisans mått: texter om omfördelning, erkännande och representation i en globaliserad värld. Atlas.
Gewirtz, Sharon. (1998). Conceptualizing social justice in education: Mapping the territory. Journal of Education Policy, 13(4), 469–484. https://doi.org/10.1080/0268093980130402. DOI: https://doi.org/10.1080/0268093980130402
Glowach, Terra. (2025). A systematic review of systems leadership in education: Taking a social justice lens. International Journal of Leadership in Education. Advance online publication. https://doi.org/10.1080/13603124.2025.2481060. DOI: https://doi.org/10.1080/13603124.2025.2481060
Griffiths, Morwenna. (1998). The discourses of social justice in schools. British Educational Research Journal, 24(3), 301–316. https://doi.org/10.1080/0141192980240305. DOI: https://doi.org/10.1080/0141192980240305
Gümüş, Sedat, Arar, Khalid & Oplatka, Izhar. (2021). Review of international research on school leadership for social justice, equity and diversity. Journal of Educational Administration and History, 53(1), 81–99. https://doi.org/10.1080/00220620.2020.1862767. DOI: https://doi.org/10.1080/00220620.2020.1862767
Hallinger, Philip. (2011). Leadership for learning: lessons from 40 years of empirical research. Journal of Educational Administration, 49(2), 125–142. https://doi.org/10.1108/09578231111116699. DOI: https://doi.org/10.1108/09578231111116699
Hirsh, Åsa, Liljenberg, Mette, Jahnke, Anette, & Karlsson Pérez, Åsa. (2023). Far from the generalized norm: recognizing the interplay between contextual particularities and principals’ leadership in schools in low-socioeconomic status communities. Educational Management Administration & Leadership, 1–18. https://doi.org/10.1177/17411432231187349. DOI: https://doi.org/10.1177/17411432231187349
Hjerm, Michael., Lindgren, Simon. & Nilsson, Marco. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Gleerups.
Holmberg, Stina. (2016). Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta områden. En kunskapsöversikt. Rapport 2016:20, Brottsförebyggande rådet.
Hoy, Wayne. (2012). School characteristics that make a difference for the achievement of all students. A 40-year odyssey. Journal of Educational Administration, 50(1), s. 76-97. http://doi.org/10.1108/09578231211196078. DOI: https://doi.org/10.1108/09578231211196078
Jarvis, Peter. (2009). Learning to be a Person in Society. Routledge.
Karlsson Pérez, Åsa, Liljenberg, Mette, Hirsh, Åsa & Jahnke, Anette. (2024). Etiska och moraliska perspektiv på kontextuella särskildheter i rektorers arbete och ledarskap i strukturellt missgynnade områden. Utbildning och demokrati, 33(1), 61–82. https://doi.org/10.48059/uod.v33i1.2280. DOI: https://doi.org/10.48059/uod.v33i1.2280
Leithwood, Kenneth. (2021). A Review of Evidence about Equitable School Leadership. Education Sciences, 11(8), 377. https://doi.org/10.3390/educsci11080377. DOI: https://doi.org/10.3390/educsci11080377
Liljenberg, Mette, Hirsh, Åsa, Jahnke, Anette & Karlsson Pérez, Åsa. (2023). School Principals’ Perceptions of Autonomy and Control in Low SES Communities – Navigating Local School Administration in the Front Line. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 9(3), 248–259. https://doi.org/10.1080/20020317.2023.2254677. DOI: https://doi.org/10.1080/20020317.2023.2254677
Moral, Cristina, García-Garníca, Marina & Martínez-Valdivia, Estefanía. (2018). Leading for social justice in challenging school contexts. International Journal of Leadership in Education, 21(5), 560–579. https://doi.org/10.1080/13603124.2016.1274784. DOI: https://doi.org/10.1080/13603124.2016.1274784
Norberg, Katarina, Ärlestig, Helene & Angelle, Pamela S. (2014). Global conversations about social justice: The Swedish–US example. Management in Education, 28(3), 101–105. https://doi.org/10.1177/0892020614535949. DOI: https://doi.org/10.1177/0892020614535949
Norqvist, Lars & Poromaa Isling, Pär. (2020). Skolledarskap i Sverige: en forskningsöversikt 2014–2018. Nordic Studies in Education, 40(2), s. 167–187. http://doi.org/10.23865/nse.v40.2230. DOI: https://doi.org/10.23865/nse.v40.2230
OECD. (2015). Improving schools in Sweden: An OECD perspective. OECD Publishing
Oplatka, Izhar & Arar, Khalid Husny (2016). Leadership for social justice and the characteristics of traditional societies: Ponderings on the application of western-grounded models. International Journal of Leadership in Education, 19(3), 352–369. https://doi.org/10.1080/13603124.2015.1028464. DOI: https://doi.org/10.1080/13603124.2015.1028464
Polisen. (2025). Lägesbild över utsatta områden. Regeringsuppdrag 2025. Nationella operativa avdelningen. Dnr: A034.946/2025.
Rojas, Carlos & Wermke, Wieland. (2025). Governance dynamics and local autonomy in large-scale governmental funding: The case of Sweden’s campaign to improve Equity. Policy Futures in Education, 23(2) 484–501. https://doi.org/10.1177/14782103241283741. DOI: https://doi.org/10.1177/14782103241283741
Ryffé, David. (2019). Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag. Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
SFS 2010: 800. Skollag. Utbildningsdepartementet.
Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Liber Läromedel/Utbildningsförlaget.
SOU 2020:28. En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. Erlanders Sverige AB.
SOU2016:38. Samling för skolan: nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet: delbetänkande. Wolters Kluwer.
SOU 1992:94. Bildning och kunskap: särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning. Skolverket: Liber distribution.
Theoharis, George. (2007). Social justice educational leaders and resistance: Toward a theory of social justice leadership. Educational Administration Quarterly, 43(2), 221–258. https://doi.org/10.1177/0013161X06293717. DOI: https://doi.org/10.1177/0013161X06293717
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Wang, Fei. (2015). Conceptualizing social justice: Interviews with principals. Journal of Educational Administration, 53(5), 667–681. https://doi.org/10.1108/JEA-07-2014-0080. DOI: https://doi.org/10.1108/JEA-07-2014-0080
Wang, Fei. (2016). From redistribution to recognition: How school principals perceive social justice. Leadership and Policy in Schools, 15(3), 323-342. https://doi.org/10.1080/15700763.2015.1044539. DOI: https://doi.org/10.1080/15700763.2015.1044539
Winther Jørgensen, Marianne, Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur.
Yang Hansen, Kajsa, Panagiotis Patsis & Gustafsson, Jan-Eric. (2025). How does school composition mitigate socioeconomic and ethnic gaps in students’ achievement in Sweden: A long-term trend between 1988 and 2020. Educational Review (Birmingham), 1–26. https://doi.org/10.1080/00131911.2025.2599761. DOI: https://doi.org/10.1080/00131911.2025.2599761
Yoeli, Raya & Berkovich, Izhak (2010). From personal ethos to organizational vision: narratives of visionary educational leaders. Journal of Educational Administration, 48(4), 451–467. https://doi.org/10.1108/09578231011054716. DOI: https://doi.org/10.1108/09578231011054716
Zembylas, Michalinos & Iasonos, Sotiroula (2017). Social justice leadership in multicultural schools: The case of an ethnically divided society. International Journal of Leadership in Education, 20(1), 1–25. https://doi.org/10.1080/13603124.2015.1080300. DOI: https://doi.org/10.1080/13603124.2015.1080300
Östh, John, Clark, William A. V. & Malmberg Bo (2015) Measuring the scale of segregation using k-nearest neighbor aggregates. Geographical Analysis 47(1): 34–49. https://doi.org/10.1111/gean.12053. DOI: https://doi.org/10.1111/gean.12053
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 Åsa Karlsson Pérez, Jenny Bergström
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
