Gymnasiearbetet som utgångspunkt för kollegialt lärande
DOI:
https://doi.org/10.63843/pfs.v31i1.61691Abstract
I denna artikel presenteras resultaten från en studie av kollegialt lärande med utgångspunkt i gymnasiearbetet i ett naturvetenskapligt programarbetslag på en gymnasieskola i södra Sverige. Syftet är att synliggöra gymnasielärares syn på dels kollegialt lärande, dels handledningsprocessen, och visa hur ett utvecklingsarbete inom området kan genomföras i pågående verksamhet. Empirin utgörs av innehåll från ämnesövergripande kollegiala diskussioner, enkät- och intervjusvar. Analysen utgår från Desimones (2009) aspekter för framgångsrik fortbildning av lärare; fokus på innehåll, aktivt lärande, samstämmighet, varaktighet och kollektivt engagemang. Resultatet visar bland annat att ett ökat medvetande om hur kollegor arbetar med och reflekterar kring handledning påverkar lärares egen handledning. Resultatet visar även att rektors stöd är en viktig förutsättning för det kollegiala lärandet, sett till organisering av arbetet och förankring av synsätt i den pågående verksamheten.
Referenser
Björnhammer, Sebastian, Andrée, Maria, Nordling, Johan, Dudas, Cecilia, Freerks, Per, Jahdadic, Sofija, Lundström, Johanna, Lavett Lagerström, Malin, da Luz, Johanna, Planting-Bergloo, Sara, Puck, Sara, Reimark, Josefin, Wennerström, Per, Westman Fredrik & Wiblom, Jonna (2020). Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?. Forskning om undervisning och lärande, 8(1), 81-104. https://doi.org/10.61998/forskul.v8i1.27217
Bergmark, Ulrika (2023). Teachers’ professional learning when building a research-based education: context-specific, collaborative and teacher-driven professional development. Professional Development in Education, 49(2), 210-224. https://doi.org/10.1080/19415257.2020.1827011
Blossing, Ulf (2021). Förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller en professionellt lärande gemenskapskultur. Pedagogisk forskning i Sverige, 26(1), 70-93. https://doi.org/10.15626/pfs26.01.04
Blossing, Ulf & Wennergren, Ann-Christine (2019). Kollegialt lärande. Resan mot framtidens skola. Studentlitteratur.
Brante, Eva W. & Stang Lund, Elisabet (2017). Undervisning i en sammansatt textvärld. En intervjustudie med svenska och norska gymnasielärare om undervisning i kritisk läsning och kritisk värdering av källinformation. Nordic Journal of Literacy Research, 3(2). https://doi.org/10.23865/njlr.v3.671
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Calissendorff, Maria & Ståhle, Ylva (2021). Gymnasielärares uppfattningar av kvalitet i gymnasiearbetet. Utbildning och Lärande, 15(1), 50-67. https://doi.org/10.58714/ul.v15i1.11227
Carlbaum, Sara, Hanberger, Anders, Andersson, Eva, Roe, Astrid, Tengberg, Michael & Kärnebro, Katarina (2019). Utvärdering av Läslyftet. Slutrapport från den nationella utvärderingen av Läslyftets genomförande och effekter i olika skolformer. Umeå universitet.
Clarke, David & Hollingsworth, Hilary (2002). Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and teacher education, 18(8), 947-967. https://doi.org/10.1016/S0742-051X(02)00053-7
Desimone, Laura M. (2009). Improving impact studies of teachers’ professional development: Toward better conceptualizations and measures. Educational Researcher, 38(3), 181–199. https://doi.org/10.3102/0013189X08331140
Desimone, Laura M. (2023). Rethinking teacher PD: a focus on how to improve student learning. Professional Development in Education, 49(1), 1–3. https://doi.org/10.1080/19415257.2023.2162746
Desimone, Laura M. & Pak, Katie (2017). Instructional coaching as high-quality professional development. Theory into practice, 56(1), 3-12. https://doi.org/10.1080/00405841.2016.1241947
Eriksson, Inger (2018). Lärares medverkan i praktiknära forskning. Förutsättningar och hinder. Utbildning och Lärande, 12(1), 27–40.
Fägrell, Jack (2020). Projekt utan lärande? Gymnasiearbetets legitimeringar enligt gymnasieskolans centrala dokument. I M. Johansson, B.-G. Martinsson & S. Parmenius-Swärd (red.), Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : bildning, utbildning, fortbildning. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-168486
Fägrell, Jack (2026).Vetenskaplighet och vetenskapligt skrivande i gymnasieskolan: Gymnasiearbetet på två högskoleförberedande gymnasieprogram (Doctoral dissertation, Acta Universitatis Upsaliensis). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-578215
Grimm, Frida (2023). Ledarskap för lärares lärande: förstelärare som lärarledare. [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-207829
Hargreaves, Andy & Fullan, Michael (2013). Professionellt kapital: att utveckla undervisning i alla skolor. Studentlitteratur.
Harris, Alma (2018). Distribuerat ledarskap. Perspektiv, förutsättningar och möjligheter. Studentlitteratur.
Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2016). Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Natur & Kultur.
Jacobsson, Andreas & Laurell, Michael (2020). “Därför blir det som det blir, när vi gör som vi gör”. En kvalitativ fallstudie av lärares uppfattningar om kollegialt lärande. Utbildning och Lärande/Education and Learning, 14(1), 7-26.
Jansen, Ellen P.W.A. & van der Meer, Jacques (2012). Ready for university? A cross-national study of students’ perceived preparedness for university. The Australian Educational Researcher 39, 1–16. https://doi.org/10.1007/s13384-011-0044-6
Jederlund, Ulf (2019). Tillit som förutsättning för skolutveckling. En studie av skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag. Pedagogisk forskning i Sverige, 24(3-4), 7-34. https://doi.org/10.15626/pfs24.0304.01
Kirsten, Nils & Carlbaum, Sara (2020). Kompetensutveckling för professionella lärare? Pedagogisk Forskning i Sverige, 25(1). https://doi.org/10.15626/pfs25.01.01
Kirsten, Nils, Lindvall, Jannika, Ryve, Aandreas & Gustafsson, Jan-Eric (2023). How effective is the professional development in which teachers typically participate? Quasi-experimental analyses of effects on student achievement based on TIMSS 2003–2019. Teaching and Teacher Education, 132. https://doi.org./10.1016/j.tate.2023.104242.
Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend, & Torhell, Sven Erik (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Leithwood, Kenneth, Harris, Alma & Hopkins, David (2020). Seven strong claims about successful school leadership revisited. School leadership & management, 40(1), 5-22. https://doi.org/10.1080/13632434.2019.1596077
Liljenberg, Mette (2015). Distributing leadership to establish developing and learning school organisations in the Swedish context. Educational Management, Administration & Leadership, 43(1), 152–170. https://doi.org/10.1177/1741143213513187
Lindvall, Jannika, Kirsten, Nils, Ryve, Andreas, & Gustafsson, Jan-Eric (2025). A critical review and meta-analysis of studies investigating the effects of the professional development teachers typically receive. Studies in Educational Evaluation, 86, Article 101482. https://doi.org/10.1016/j.stueduc.2025.101482
Lunde, Torodd, Rundgren, Carl-Johan & Chang Rundgren, Shu-Nu (2015). När läroplan och tradition möts – hur högstadielärare bemöter yttre förväntningar på undersökande arbete i naturämnesundervisningen. Nordic Studies in Science Education, 11(1), 88–101. https://doi.org/10.5617/nordina.783
Magnusson, Jenny, Olsson, Annie & Möllerud, Ewa (2023). Förberedelse för gymnasiearbetet –skrivande och skrivstöd i olika gymnasieprogram. Forskning om undervisning och lärande, 11(2), 6–29. https://doi.org/10.61998/forskul.v11i2.18412
Ohlsson, Ann (2023). Får man synas i texten? En fallstudie om hur gymnasieelever skapar mening om vetenskaplig text. [Licentiatsuppsats, Stockholms universitet]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-214910
Planting-Bergloo, Sara, Andrée, Maria, Reimark, Josefin, Henriksson, Emma, Björnhammer, Sebastian, Dudas, Cecilia, Freerks, Per-Oolof, Jahdadic, Sofija, Lavett Lagerström, Malin, Lundström, Johanna, da Luz, Johanna, Nordling, Johanna, Puck, Sara, Wennerström, Per, Westman, Fredrik & Wiblom, Jonna (2021). Att utveckla elevers förmåga att formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap. Mangling av en didaktisk modell. LUMAT, 9(1), 774–803. https://doi.org/10.31129/LUMAT.9.1.1572
Porter, Andrew & Polikoff, Morgan (2012). Measuring Academic Readiness for College. Educational Policy 26, 394-417. https://doi.org/10.1177/0895904811400410
Robson, Colin (2011). Real world research: A resource for users of social research methods in applied settings (2 uppl). Wiley.
SFS 2020:800. Skollag.
Skolinspektionen (2015). Alla redo för högskolan? En granskning av gymnasiearbetets rapporter och genomförande 2014. Kvalitetsgranskning 2015:7.
Skolverket (2012). Gymnasiearbete – introduktionstext. Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen. www.skolverket.se.
Skolverket (2022). Läroplan för gymnasieskolan. www.skolverket.se.
Skolverket (2023a). Naturvetenskapsprogrammet. www.skolverket.se.
Skolverket (2023b). Kollegialt lärande. www.skolverket.se.
SOU 2018:19. Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring. Betänkande av utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan. Utbildningsdepartementet.
Ståhle, Ylva, Svärdemo Åberg, Eva & Calissendorff, Maria (2019). Gymnasiearbetet – och dess utmaningar för handledande lärare. I Y. Ståhle, M. Waermö & V. Lindberg (red.), Att utveckla forskningsbaserad undervisning: analyser, utmaningar och exempel. Natur & Kultur.
Svärdemo Åberg, Eva, Calissendorff, Maria & Ståhle, Ylva (2018). Förberedd för högskolestudier? En studie av hur ”vetenskapligt grundat arbetssätt” tar skriftspråklig form i svenska gymnasiearbeten inom samhällsvetenskapsprogrammet. Utbildning och Lärande 12(2), 7–23.
Thorsten, Anja, Wickman, Martin, Tunek, Therese & Scheibel-Sahlin, Mikael (2021). “Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte” – en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan. Forskning om undervisning och lärande, 7(2), 6–25. https://doi.org/10.61998/forskul.v7i2.27259
Timperley, Helen, Wilson, Aaron, Barrar, Heather & Fung, Irene (2007). Teacher Professional Learning and Development: Best Evidence Synthesis Iteration. Wellington, New Zealand: Ministry of Education.
Timperley, Helen (2019). Det professionella lärandets inneboende kraft. (2 uppl.). Studentlitteratur.
Trost, Jan (2001). Enkätboken. (2, [rev.] uppl.). Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed. www.vr.se.
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utök. uppl.). Studentlitteratur.
Österholm, Magnus, Bergqvist, Tomas, Liljekvist, Yvonne & van Bommel, Jorryt (2016). Utvärdering av Matematiklyftets resultat. Slutrapport. www.skolverket.se.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 Simon Holmström, Camilla Forsberg, Katarina Ståhlkrantz
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
