Modern medicinsk behandling har förbättrat livssituationen för unga med juvenil idiopatisk artrit. Långtidsuppföljning av två patientkohorter.

Abstract

Svensk sammanfattning utan rubrik:

Två patientkohorter som vårdats för barnreumatism vid Lunds universitetssjukhus 1982 (grupp 1) respektive 1996 (grupp2) följdes upp efter drygt 10 år. Syftet var att kunna beskriva deras levnadsförhållande i olika avseenden i vuxen ålder. Patientgrupperna bedömdes jämförbara och följdes upp på samma sätt med intervjuer och självskattningar; HAQ, ISSI, SAS-SR, SCL-90-R. Grupp 2 hade haft tillgång till behandling med metotrexat tidigt i sjukdomsförloppet och senare även biologiska läkemedel. De hade vid uppföljningen en högre funktionsnivå, mindre hjälpbehov och en bättre social situation än den första gruppen, som inte haft tillgång till dessa mediciner.

Båda grupperna hade få psykiska symtom (SCL-90) och ett välfungerande nätverk (ISSI).

Engelsk sammanfattning. 

Modern pharmacological treatments improved life for young people with Juvenile Idiopathic Arthritis. Long-term follow up of two patient cohorts.

Inpatients, similar age and sex, treated at an age > 15, group 1 in 1982, group 2 in 1996, were followed up after >10 years, with the same semi-structured telephone-interviews and self-ratings questionnaires; HAQ, ISSI, SAS-SR, SCL-90-R.

Group 2 showed better functioning (HAQ), had more often fulltime work (53% vs 30%), and were more often married (55% vs 34%). Both groups had few psychiatric symptoms (SCL-90) and a satisfying network (ISSI). Group 1 patients were almost adult before methotrexate was used, while many in group 2 had got that treatment almost from disease onset. At follow up none in group 1 was treated with biological drugs versus 38% in group 2.