Att synliggöra elevers litterära repertoarer och möjliggöra text-till-berättelsekopplingar
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v13i2.32323Nyckelord:
textkopplingar, litterär repertoar, litteraturdidaktik, mellanstadiet, läsförståelseAbstract
Syftet med artikeln är att bidra med ny kunskap om hur en lektionsdesign, som tar utgångspunkt i litterära aspekter, kan möjliggöra utveckling av elevers läsförståelse i åk 4. En learning study med utgångspunkt i de litterära aspekterna: karaktärsbeskrivning, miljöbeskrivning, handling och tema genomfördes i tre klasser i årskurs 4 med 60 elever och tre lärare. Det empiriska materialet består av transkriberade videoinspelningar från lektionerna samt för- och eftertest. Resultaten visar att eleverna gjorde text-till-berättelse-kopplingar när det i lektionsdesignen fanns tydliga beröringspunkter mellan två textutdrag. När eleverna gjorde dessa textkopplingar använde de sina litterära repertoarer.
Making pupils’ literary repertoires visible and making text-to-story-connections possible
The article aims to provide new knowledge regarding how a teaching design, based on literary concepts, makes possible a deeper development of pupils’ reading comprehension in grade 4. A Learning study focusing on the literary concepts: character, setting, plot and themes was conducted in three classes in year 4 with 60 participating pupils and three participating teachers. The empirical material consists of transcribed video recordings from the three lessons, as well as pre- and post-tests. The results show that the pupils made text-to-story-connections when the examples used in the learning activities contained clear connection points. When the pupils made these connections, they used their literary repertoires.
Referenser
Boglind, A. & Nordenstam, A. (2015). Från fabler till manga 1: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barnlitteratur (1 uppl.). Gleerups utbildning.
Braun V., & Clarke V. (2022). Thematic analysis: A practical guide. SAGE Publications. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-69909-7_3470-2
Eckerholm, L. (2018). Lärarperspektiv på läsförståelse: en intervjustudie om undervisning i årskurs 4-6. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. http://hdl.handle.net/2077/55589
Eriksson Barajas, K. (2002). Life and fiction: on intertextuality in pupils' booktalk. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]. https://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:54630/FULLTEXT02.pdf
Ewald, A. (2007). Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. [Doktorsavhandling, Malmö högskola].
Hennig, Å. (2022). Etikk og utforsking i litterære samtaler på mellomtrinnet – om å stille spørsmål til en fortelling om moralske dilemma. Forskning om undervisning och lärande, 10(1), 100–118. https://doi.org/10.61998/forskul.v10i1.19057 DOI: https://doi.org/10.61998/forskul.v10i1.19057
Ingemansson, M. (2010). "Det kunde lika gärna ha hänt idag": Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Makadam förlag. DOI: https://doi.org/10.3402/blft.v2i0.5835
Ingemansson, M. (2018). Djupläsning och lässtrategier. Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, 12(2), 1–14. https://doi.org/10.5617/adno.5627 DOI: https://doi.org/10.5617/adno.5627
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-3. [Doktorsavhandling, Malmö högskola].
Keene, E. O. & Zimmermann, S. (2003). Tankens mosaik: om mötet mellan text och läsare. Daidalos.
Langer, J. A. (2017). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse (2 uppl.). Daidalos.
Lindgren, A. (1980). Allra käraste syster. I A. Lindgren, Sagorna: en samlingsvolym (s. 106–113). Rabén & Sjögren. DOI: https://doi.org/10.1061/JSDEAG.0005462
Manderstedt, L., Palo, A., Dahlbäck, A.-C., Dahlberg, M., Lundström, G., Jonsson, K. & Hortlund, E. (2022). ”… förut kunde jag inte läsa så himla bra”: ett litteraturdidaktiskt projekt med vårdnadshavare och elever i skolår F–3. Forskning om undervisning och lärande, 10(1), 7–30. https://doi.org/10.61998/forskul.v10i1.19012 DOI: https://doi.org/10.61998/forskul.v10i1.19012
Martinsson, B.-G. (2015). Varning för läspanik. LiU magasin, (4), 16–17.
Marton, F. (2005). Om praxisnära grundforskning. I Forskning av denna världen II – Om teorins roll i praxisnära forskning (s. 105–122). Vetenskapsrådet.
Marton, F. & Pang, M. F. (2006). On some necessary conditions for learning. Journal of the Learning Science, 15(2), 193-220. DOI: https://doi.org/10.1207/s15327809jls1502_2
McCormick, K. (1994). The culture of reading and the teaching of English. Manchester Univ. Press.
Moberg, K. (2023, 16 maj). Skolministern: Vi har en läskris i Sverige. Dagens Nyheter. [elektronisk resurs]
Nissen, A. (2023). Cognitive Activation as an Aspect of Literature Instruction. L1-Educational Studies in Language and Literature, 23(1), 1–20. https://doi.org/10.21248/l1esll.2023.23.1.447 DOI: https://doi.org/10.21248/l1esll.2023.23.1.447
Persson, M. (2021). Kampen om litteraturläsaren. Politik, pedagogik och subjektiviering. Utbildning & Demokrati, 30(3), 71–79. https://doi.org/10.48059/uod.v30i3.1584 DOI: https://doi.org/10.48059/uod.v30i3.1584
Pressley, M. (2006). Reading Instruction That Works: The Case for Balanced Teaching. The Guilford Press.
Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet (1 uppl.). Natur & kultur.
Roe, A. (2014). Läsdidaktik: efter den första läsinlärningen (1 uppl.). Gleerups.
Rosenbaum, C. (2019). Med inferenskunnande i fokus: En studie om vad mellanstadieelever behöver lära sig och hur undervisning kan bidra till att utveckla förmågan att dra slutsatser om en huvudpersons karaktärsdrag. [Licentiat-uppsats, Jönköping University].
Rosenbaum, C., Svensson, A. & Söderberg, E. (2022). En väv av förståelse: Mellanstadieelevers utsagor om sin fiktionsläsning. Forskning om undervisning och lärande, 10(1), 119–139. https://doi.org/10.61998/forskul.v10i1.19060 DOI: https://doi.org/10.61998/forskul.v10i1.19060
Rosenblatt, L. M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Studentlitteratur.
Runesson, U. (2017). Variationsteori som redskap för att analysera lärande och designa undervisning. I I. Carlgren (Red.), Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study (s. 45–60). Gleerups.
SFS 2018:218, Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. [elektronisk resurs]
Skolinspektionen. (2022). Läsfrämjande arbete i grundskolan med särskilt fokus på undervisningen i svenska i årskurs 4–6. [elektronisk resurs]
Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (1 uppl.).
Skolverket. (2023a). PIRLS: En studie om läsförmåga.
Skolverket. (2023b). PISA 2022 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. [Rapport].
SOU 2012:65. Läsandets kultur: slutbetänkande av Litteraturutredningen. Fritzes.
Svensson, A. & Haglind, T. (2021). “From the lightest Light to the darkest dark”: Re-presenting Ronia, the Rrobber’s daughter in the third-grade classroom. Educare – Vetenskapliga Skrifter, 3, 78–101. https://doi.org/10.24834/educare.2021.3.4 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2021.3.4
Svensson, A. (2022). ”Lager på lager” – Att möjliggöra och synliggöra kommunikativa, kreativa och narrativa kompetenser. Forskning om undervisning och lärande, 10(1), 55–77. https://doi.org/10.61998/forskul.v10i1.19051 DOI: https://doi.org/10.61998/forskul.v10i1.19051
Varga, A. (2016). Frågan som didaktiskt verktyg – en studie av textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 6 och 7. Forskning om undervisning och lärande, 2(2), 24–45. https://doi.org/10.61998/forskul.v4i2.27487 DOI: https://doi.org/10.61998/forskul.v4i2.27487
Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed.
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Copyright (c) 2025 Anette Svensson, Cecilia Rosenbaum
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
