Exodusnarrativet i Psalm 114
Om utmaningarna som paratextuell varians innebär för en evangelikal bibelläsning
DOI:
https://doi.org/10.58412/hyb.v3i4.39280Nyckelord:
Exodus, psalm 114, segmentering, paratexter, narrativ, bibelvetenskap, Psaltaren, evangelikal bibelläsningAbstract
Artikeln problematiserar den evangelikala bibeltolkningens sätt att relatera en texts då-budskap till dess nu-budskap genom att analysera paratextuell varians i TR Ps 114. Mer specifikt analyseras olika segmenteringar av TR Pss 113–115 utifrån narratologiska teorier om poesins segmentivitet, materiell filologi och receptionshistoriska perspektiv. Genom att psalmen i olika manuskript ges olika början, mitt och slut framträder en dynamisk variation av exodusberättelsens teologiska innebörd. Studien visar att segmentering inte enbart är ett tekniskt layoutval, utan en tolkningsstyrande aktivitet som både tämjer och återaktualiserar texten i nya sammanhang. Resultaten utmanar därmed föreställningen om en stabil urtext och den evangelikala betoningen på en enda ursprunglig betydelse som grund för samtida tolkning. I stället föreslås en hermeneutik som erkänner textens rörlighet och ser paratextuell varians som konstitutiv för dess mening.
Referenser
Isaac Abravanel, Abarbanel haggadah: The Passover Haggadah with the Commentary of Don Isaac Abarbanel (redigerad av Shlomo Fox-Ashrei; översatt av Yisrael Isser Zvi Herczeg; Brooklyn: Mesorah Publications, 1990).
Leslie C. Allen, Psalms 101–150 (WBC, 21; Nashville: Nelson, 2002).
Amy S. Anderson, ”In Defense of the Urtext”, i Ancient Texts, Papyri, and Manuscripts: Studies in Honor of James R. Royse, redigerad av Alan Taylor Farnes, Scott D. Mackie och David Runia (New Testament Tools, Studies, and Documents, 64; Leiden: Brill, 2021), 25–46. DOI: https://doi.org/10.1163/9789004465732_005
Greger Anderssons Untamable Texts: Literary Studies and Narrative Theory in the Books of Samuel (LHBOTS, 304; London: T&T Clark, 2010).
Greger Andersson och Tommy Sandberg, ”Same-ness versus Difference in Narratology: Two Approaches to Narrative Fiction”, Narrative 26/3 (2018), 241–261. DOI: https://doi.org/10.1353/nar.2018.0012
Greger Andersson, ”Stories about People in a Complicated World” i God and Humans in the Hebrew Bible and Beyond: A Festschrift for Lennart Boström on his 67th Birthday, redigerad av David Davage (Sheffield: Sheffield Phoenix Press, 2019), 51–71.
Pierre Auffret, ”Notes conjointes sur la structure littéraire des Psaumes 114 et 29”, EstBib 37 (1978), 103–113.
Jean-Marie Auwers, ”La Numérotation des Psaumes dans la tradition hébraïque: Une Enquête dans le Fonds hébreu de la Bibliothèque Nationale”, RB 109 (2002); 343–370.
Egbert Ballhorn, Zum Telos des Psalters: Der Textzusammenhang des Vierten und Fünften Psalmenbuches (Ps 90–150) (Bonner Biblische Beiträge; Berlin: Philo, 2004).
David W. Bebbingtons studie Evangelicalism in Modern Britain: A History from the 1730s to the 1980s (London: Routledge, 1989).
Brennan Breed, Nomadic Text: A Theory of Biblical Reception History (Indianapolis: Indiana University Press, 2014). DOI: https://doi.org/10.2979/7022.0
Mark Zvi Brettler, ”A Jewish Historical-Critical Commen-tary on Psalms: Psalm 114 as an Example”, HeBAI 5 (2016), 401–434. DOI: https://doi.org/10.1628/219222717X14991542936040
David M. Carr, The Formation of the Hebrew Bible: A New Reconstruction (Oxford: Oxford University Press 2011). DOI: https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199742608.001.0001
Bernard Cerquiglini, Éloge de la Variante: Histoire Critique de la Philologie (Paris: Seuil, 1989).
Bernard Cerquiglini, In Praise of the Variant: A Critical History of Philology (Baltimore: The John Hopkins University Press, 1999).
John J. Collins, ”The Exodus and Biblical Theology”, BTB 25/4 (1995), 152–160. DOI: https://doi.org/10.1177/014610799502500402
Mitchell Dahood, Psalms III: 101–150 (Garden City: Doubleday, 1970).
David Davage och Liv Ingeborg Lied, ”Book History, New/Material Philology, and Paratextual Criticism”, i The Oxford Handbook of the Textual Criticism of the Bible, redigerad av Sidnie White Crawford och Tommy Wasserman (Oxford: Oxford University Press, 2026), 108–127. DOI: https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780197581315.013.0007
David Davage, ”En bibel som fortfarande skrivs: Paratextuell kritik i skärningspunkten mellan tillkomst och reception”, STK (kommande 2026).
Nancy deClaissé-Walford, Rolf A. Jacobson och Beth LaNeel Tanner, The Book of Psalms (NICOT; Grand Rapids: Eerdmans, 2014). DOI: https://doi.org/10.5040/bci-00a0
Michèle Dukan, ”Le livre des Psaumes dans la tradition juive”, Revue des études juives 163 (2004), 87–109. DOI: https://doi.org/10.2143/REJ.163.1.504717
Rachel Blau DuPlessis, ”Manifests”, Diacritics 26 (1996), 31–53. DOI: https://doi.org/10.1353/dia.1996.0024
Emma England och William John Lyons, Reception History and Biblical Studies: Theory and Practice (LHBOTS, 615; London: Bloomsbury T&T Clark, 2015).
Gordon Fee och Douglas Stuart, Att läsa och förstå Bibeln (Örebro: Libris, 2002).
Karin Finsterbusch et al., The Comparative Textual Criticism of Religious Scriptures (Supplements to the Textual History of the Bible, 8; Leiden: Brill, 2024). DOI: https://doi.org/10.1163/9789004693623
David Frankel, ”When YHWH Went Forth: A New Reading of Psalm 114”, TheTorah.com (online, 2021).
Gérard Genette, Paratexts: Thresholds of Interpretation (Cambridge: Cambridge University Press, 1997). DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9780511549373
Erhard S. Gerstenberger, Psalms: Part 2 and Lamentations (Grand Rapids: Eerdmans, 2001).
John Goldingay, Psalms 90–150 (Grand Rapids: Baker Academic, 2008).
Hermann Gunkel, Die Psalmen (Göttingen: Vanderhoeck & Ruprecht, 1926).
Judith Gärtner, ”Exodus Psalm 114: The Herme-neutical Centre of the So-Called Egyptian Hallel?”, i Exodus: Rezeptionen in deuterokanonischer und frühjüdischer Literatur redigerad av eadem och Barbara Schmitz (Boston: de Gruyter, 2016), 71–88. DOI: https://doi.org/10.1515/9783110418279-005
Josiah D. Hall, ”Let the Nations Sing Hallelujah: The Influence of the Egyptian Hallel on the Citation of Psalm 117 OG in Mark 12:10–11”, JBL 141/1 (2022), 137–156. DOI: https://doi.org/10.15699/jbl.1411.2022.8
Joel Halldorf, ”A Tale of Two Evangelicalisms”, Breaking Ground (2020).
Eric J. Harvey, ”Sing to the LORD a New(-ish) Song: The Psalms of the Egyptian Hallel Across Two Thousand Years” (Avhandling: Brandeis University, 2020).
Elizabeth Hayes, ”The Unity of the Egyptian Hallel: Psalms 113–18”, BBR 9/1 (1999), 145–156. DOI: https://doi.org/10.2307/26422233
Bruce Heiden, ”Narrative in Poetry: A Problem of Narrative Theory”, Narrative 22/2 (2014), 269–283. DOI: https://doi.org/10.1353/nar.2014.0015
Frank-Lothar Hossfeld och Erich Zenger, Psalms 3 (Minneapolis: Fortress, 2011).
Benjamin Kennicott, Vetus Testamentum Hebraicum: Cum Variis Lectionibus 2 (Oxonii: Typographeo Clarendoniano, 1780).
Hans-Joachim Kraus, Psalms 60–150 (Minneapolis: Augsburg, 1989).
George Eldon Ladd, The New Testament and Criticism (Grand Rapids: Eerdmans, 1967).
Clemens Leonhard, ”The Introduction of the Hallel into the Passover Seder and the Split of the Chapters 114 and 115 in the Book of Psalms”, i On Wings of Prayer: Sources of Jewish Worship; Essays in Honor of Professor Stefan C. Reif on the Occasion of his Seventy-fifth Birthday, redigerad av Nuria Calduch-Benages, Michael W. Duggan och Dalia Marx (Boston: de Gruyter, 2019), 233–250. DOI: https://doi.org/10.1515/9783110630282-015
Martin Leuenberger, Konzeptionen des Königtums Gottes im Psalter: Untersuchungen zu Komposition und Redaktion der theokratischen Bücher IV–V im Psalter (Abhandlungen zur Theologie des Alten und Neuen Testaments Zurich: TVZ, 2004).
Jon D. Levenson, ”Exodus and Liberation”, Horizons of Biblical Theology 13/1 (1991), 134–174. DOI: https://doi.org/10.1163/187122091X00081
Jon D. Levenson, Creation and the Persistence of Evil: The Jewish Drama of Divine Omnipotence (New Jersey: Princeton University Press, 1994).
Jon D. Levenson, ”The Exodus and Biblical Theology: A Rejoinder to John J. Collins”, BTB 26/1 (1996), 4–10. DOI: https://doi.org/10.1177/014610799602600102
Liv Ingeborg Lied och Brent Nongbri, Working with Manuscripts: A Guide for Textual Scholars (New Have: Yale University Press, 2025).
Norbert Lohfink, ”Ps 114/115 (M und G) und die deu-teronomische Sprachwelt”, i Freude and der Weisung des Herrn: Beiträge zyr Theologie der Psalmen; Festgabe zum 70. Geburtstag von Heinrich Gross, redigerad av E. Haag och Frank-Lothar Hossfeld (SBB, 13; Stuttgart: Verlag Katholisches Bibelwerk, 1986), 199–205.
Oswald Loretz, Ugarit-Texte und Thron-besteigungspsalmen: Die Metamorphose des Regenspenders Baal-Jahwe (Ps 24,7–10; 29; 47; 93; 95–100 sowie Ps 77,17–20: 114) (Münster: Ugarit-Verlag, 1988).
Hans Lubsczyk, ”Einheit und heilsgeschichtliche Bedeutung von Ps. 114/115 (113)”, BZ 11 (1967), 161–173.
James L. Mays, Psalms (Louis-ville: Westminster John Knox, 2011).
Brian McHale, ”Beginning to Think about Narrative in Poetry”, Narrative 17 (2009), 11–27. DOI: https://doi.org/10.1353/nar.0.0014
Matthias Millard, Die Komposition des Psalters: Ein formgeschicht-licher Ansatz (Tübingen: Mohr Siebeck, 1994).
W. S. Prinsloo, ”Psalm 114: It is Yahweh who Transforms the Rock into a Fountain”, Journal of Northwest Semitic Languages 8 (1992), 163–178.
Gert T. M. Prinsloo, ”Psalms 114 and 115: One or Two Poems”, OTE 16 (2003), 66–90.
Gert T. M. Prinsloo, ”Unit Delimitation in the Egyptian Hallel (Psalms 113–118): An Evaluation of Different Traditions”, i Unit Delimitation in Biblical Hebrew and Northwest Semitic Literature, redigerad av Marjo C. A. Korpel och Josef M. Oesch (Assen: Koninklijke van Gorcum, 2003), 232–263. DOI: https://doi.org/10.1163/9789004494411_010
Giovanni Bernardo de Rossi, Psalmi, Proverbia, Job, Daniel, Ezras, Nehemias, Chronica, Seu Paralip., Appendix (Variae Lectiones Veteris Testamenti 4; Parmae: Regio Typographeo, 1788).
Konrad Schaefer, Psalms (Collegeville: Liturgical, 2001).
Paul J. Sander, Alternate Delimitations in the Hebrew and Greek Psalters: A Theological Analysis (FAT II, 117; Tübingen: Mohr Siebeck, 2020). DOI: https://doi.org/10.1628/978-3-16-159422-9
Konrad Schmid och Jens Schröter, The Making of the Bible: From the First Fragments to Sacred Scripture (Cambridge: The Belknap Press, 2021). DOI: https://doi.org/10.4159/9780674269408
Michael K. Snearly, The Return of the King: Messianic Expectations in Book V of the Psalter (London: Bloomsbury T&T Clark, 2016).
David M. Stec (red.), The Targum of Psalms (The Aramaic Bible; London: T&T Clark, 2004).
Per-Axel Sverker, Frälsningens ord till frälsningens värld: Bibel och evangelium i John Stotts teologi (Örebro: Libris, 2021).
Mikael Tellbe och Lennart Boström, ”Bibelsyn i förändring: Exegetiken på Örebro Missionsskola under senare delen av 1900-talet och fram till i dag”, i Uppdraget: Örebro Missionsskola 1908–2008, redigerad av Pekka Mellergård m.fl. (Örebro: Libris, 2008), 110–121.
Emanuel Tov, Textual Criticism of the Hebrew Bible (3:e utg.; Minneapolis: Fortress, 2012).
Mats Wall, övers., Cape Town Commitment: Kapstads-överenskommelsen (Stockholm: SEA, 2011).
James W. Watts, Psalm and Story: Inset Hymns in Hebrew Narrative (JSOTSup, 139; Sheffield: JSOT, 1992).
Arthur Weiser, The Psalms: A Commentary (London: SCM, 1962).
Gerald H. Wilson, ”The Use of ’Untitled’ Psalms in the Hebrew Psalter”, ZAW 97 (1983), 411–412. DOI: https://doi.org/10.1515/zatw.1985.97.3.404
Markus Witte, ”Psalm 114: Überlegungen zu seiner Komposition im Kontext der Psalmen 113 und 115”, i ”Einem Altar von Erde mach emir …”: Festschrift für Diethelm Conrad zum 70. Geburtstag, redigerad av Johannes F. Diehl et al. (Waltrop: Spenner, 2003), 293–311.
William Yarchin, ”Were the Psalms Collections at Qumran True Psalters?” JBL 134 (2015), 775–789. DOI: https://doi.org/10.1353/jbl.2015.0047
William Yarchin, ”Is there an Authoritative Shape for the Hebrew Book of Psalms? Profiling the Manuscripts of the Hebrew Psalter”, HB 122 (2016), 355–370.
William Yarchin, ”(Para)textual Composition on Both Sides of the Canonical Divide”, i Partners with God: Theological and Critical Readings of the Bible in Honor of Marvin A. Sweeney, redigerad av Shelley L. Birdsong och Serge Frolov (Claremont: Claremont, 2017), 311–320. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctvbcd33m.29
William Yarchin, ”Why the Future of Canonical Hebrew Psalter Exegesis Includes Abandoning Its Own Premise”, i The Formation of the Hebrew Psalter: The Book of Psalms Between Ancient Versions, Material Transmission and Canonical Exegesis, redigerad av Gianni Barbiero, Marco Pavan och Johannes Schnocks (FAT, 151; Tübingen: Mohr Siebeck, 2001), 119–138.
Isak Yievin, ”The Division into Sections in the Book of Psalms”, Textus 7 (1969), 76–10. DOI: https://doi.org/10.1163/2589255X-00701006
Erich Zenger, Mit meinem Gott überspringe ich Mauern: Einführung in das Psalmenbuch (Freiburg: Herder, 1993).
Erich Zenger, ”The Composition and Theology of the Fifth Book of Psalms, Psalms 107–145”, JSOT 80 (1998), 77–102. DOI: https://doi.org/10.1177/030908929802308005
Erich Zenger, ”Götter- und Götterbildpolemik in Ps 112–113 LXX = Ps 113–115 MT”, i Der Septuaginta-Psalter: Sprachliche und theologische Aspekte, redigerad av idem (Freiburg: Herder, 2001), 229–255.
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 David Davage
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
