Social död, litterär oreda
Josef K, Jesus Kristus och den avhumaniserande retoriken
DOI:
https://doi.org/10.58412/hyb.v4i1.55895Nyckelord:
Kafka, Processen, Markusevangeliet, social död, intertextualitet, identity, JesusAbstract
Artikeln undersöker hur Markusevangeliet och Franz Kafkas Processen uppvisar strukturella och tematiska beröringspunkter kring social död, avhumanisering och litterär oreda. Med Orlando Pattersons teori om social död som analytiskt ramverk visar studien hur Jesus Kristus och Josef K genomgår en successiv förlust av identitet, rättigheter och socialt erkännande i relation till lagens dömande instanser. Deras skamfyllda dödshändelser – Kristi slavlika korsfästelse och K:s avrättning ”som en hund” – framträder som uttryck för ett narrativt intetblivande, där protagonisterna reduceras till icke-personer. Artikeln argumenterar för att denna avhumanisering motsvaras på formnivå genom verkens fragmentariska och episodiska komposition, vilken speglar den oreda och marginalisering som präglar huvudgestalternas existens. Med stöd i Julia Kristevas förståelse av intertextualitet framhålls att relationen mellan verken inte bör uppfattas som receptionshistorisk utan som en icke-identisk mimesis, där likartade strukturer och motiv framträder utan historiskt beroende. Studien visar att denna parallell belyser centrala teologiska frågor rörande kenosis, messiansk skam och lagens avhumaniserande logik, och avslutas med en uppmaning att åter aktualisera bibelteologi som metodologiskt problem och kritiskt verktyg inom samtida exegetik.
Referenser
George Aichele, ”Jesus’ Uncanny Family Scene”, JSNT 21/74 (1999), 29–48.
George Aichele, ”Toward a Semiotics of Canon”, Australasian Pentecostal Studies (2000), n.p.
Dorothea Bertschmann, ”Is There a Kenosis in this Text? Rereading Philippians 3:2–11 in the Light of the Christ Hymn”, JBL 137/1 (2018), 235–254.
Helen Bond, ”A Fitting End? Self-Denial and a Slave’s Death in Mark’s Life of Jesus”, NTS 65/4 (2019), 425–442.
Jürgen Born, ”Kafka’s Parable ’Before the Law’: Reflections Towards a Positive Inter-pretation”, Mosaic: A Journal for the Interdisciplinary Study of Literature 3/4 (1970), 153–162.
John J. Collins, Encounters with Biblical Theology (Minneapolis: Fortress, 2005); 2–3; Ben C. Ollenburger, ”What Krister Stendahl ’Meant’: A Normative Critique of ’Descriptive Biblical Theology’”, HBT 8/1 (1986), 61–98.
Gilles Deleuze och Félix Guattari, Kafka: För en mindre litteratur (övers. Vladimit Cepcinansky och Daniel Pedersen; Riga: Daidalos, 2012).
Timo Eskola, A Narrative Theology of the New Testament: Exploring the Metanarrative of Exile and Restoration (WUNT, 350; Tübingen: Mohr Siebeck, 2015).
Eusebios av Caesarea, Kyrkohistoria: Svensk översättning och inledning av Olof Andrén (Skellefteå: Artos, 1995).
Christian Gers-Uphaus, ”The Figure of Pontius Pilate in Josephus Compared with Philo and the Gospel of John”, Religions 11/2 (2020), 1–25.
Thomas Girmalm, Teologi och det moderna universitetet: Perspektiv på polariseringen mellan teologi och religionsvetenskap under svenskt 1900-tal (Umeå universitet: Avhandling, 2006).
Jennifer Glancy, Slavery in Early Christianity (New York: Oxford University Press, 2002).
John Granger Cook, Crucifixion in the Mediterranean World (WUNT, 327; Tübingen: Mohr Siebeck, 2019).
Lars Hartman, ”Tolkningsvillkor: En närmare blick på några tolkningar av Paulus brev till Filemon”, i När religiösa texter blir besvärliga: Hermeneutisk-etiska frågor inför religiösa texter, redigerad av idem (Stockholm: Kungliga Vitterhetsakademien, 2007), 46–64.
James Harrill, Slaves in the New Testament: Literary, Social, and Moral Dimensions (Minneapolis: Fortress, 2006).
Martin Hengel, Crucifixion: In the Ancient World and the Folly of the Message of the Cross (Minneapolis: Fortress, 1977).
Anton Jansson ”Postkristet, avkristnat, sekulärt: Uppfattningar om kristendomens slut och teologins roll under 1960-talets religiösa kris’”, i Teologi för en postkristen tid: Seminariet för teologi och historia, bok 1, redigerad av Mårten Björk, Peter Karlsson och Anna Sjöberg (Stockholm: Aska/Inquieta, 2022), 173–191.
Werner G. Jeanrond, ”Teologins villkor i Sverige”, STK 80/4 (2004), 177–182.
Franz Kafka, Der Prozeß (Reclam XL: Text und Kontext; Stuttgart: Reclam Verlag, 2022).
Julia Kristeva, ”Word, Dialogue and Novel”, i Desire in Language: A Semiotic Approach to Literature and Art, redigerad av Leon S. Roudiez (övers. Thomas Gora, Alice Jardine och Leon S. Roudiez; New York: Columbia University Press, 1980), 64–91.
Joel Kuhlin, A Beautiful Failure: The Event of Death and Rhetorical Disorder in the Gospel according to Mark (Lund: Mediatryck, 2024).
Joel Kuhlin, ”Abandoning Theology for Theory: Stephen D. Moore, Gilles Deleuze, and the Secularization of Biblical Studies”, SEÅ 90 (2025), 128–150.
Martin Kähler, Der sogenannte historische Jesus und der geschichtliche, biblische Christus (Leipzig: A. Deichertsche Verlagsbuchh. Nachf., 1892).
Michael Löwy, ”Franz Kafka and Antisemitism: The Historical Context of Der Prozess”, Historical Materialism 32/2 (2024), 60–71.
John van Maaren, ”Mark Within Judaism”, i Within Judaism? Interpretive Trajectories in Judaism, Christianity, and Islam from the First to the Twenty-First Century, redigerad av Karin Hedner Zetterholm och Anders Runesson (Lexington Books: Lanham, 2023), 111–122.
Mattias Martinson, ”Nio teser om kritisk religionsvetenskap i dagens Sverige”, STK 80/4 (2004), 146–159.
Hugo Oderberg, Nytestamentlig teologi: En kursbok (Lund: CWK Gleerups, 1935); René Kieffer, Nytestamentlig teologi (Stockholm: Verbum, 1977).
Orlando Patterson, Slavery and Social death: A Comparative Study, With a New Preface (Boston: Harvard University Press, 2018).
Anthony Paul Smith, ”Thinking the Scream: Figures and Forms of Death and the Story of Christianity”, STK 94/3 (2018), 151–161.
Heinrich Politzer, Franz Kafka: Parable and Paradox (Ithaca: Cornell University Press, 1962).
Redaktionen, Afro-pessimism: An introduction (Minneapolis: Racked and Dispatched, 2017), 7–13.
Heikki Räisanen, ”Comparative Religion, Theology, and New Testament Exegesis”, Studia theologica 52/2 (1998), 116–129.
Heikki Räisänen, Beyond New Testament Theology: A Story and a Programme (London: SCM, 2000).
Gunnar Samuelsson, Crucifixion in Antiquity: An Inquiry into the Background and Significance of the New Testament Terminology of Crucifixion (WUNT 2, 310; Tübingen: Mohr Siebeck, 2011).
David Tombs, The Crucifixion of Jesus: Torture, Sexual Abuse, and the Scandal of the Cross (London: Taylor and Francis, 2023).
Priya Venkatesan, ”Reception Studies in France: Social Contexts, Reader Interpretation, and the Role of Julia Kristeva”, L’Esprit Créateur 49/1 (2009), 111–124.
William Wrede, Das Messiasgeheimnis in den Evangelien: Zugleich ein Beitrag zum Verstdindnis des Markusevangeliums (Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 1901).
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Joel Kuhlin
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
