Anpassningsbara förskolor och personal: Retorik i medieskildringar
DOI:
https://doi.org/10.69826/kapet.2026.54927Nyckelord:
Mediebilder, Förskola, Retoriska resurserAbstract
Studien syftar till att bidra med kunskap om vilken retorik som används i medier när minskade barnkullar i förskolan fokuseras. Data omfattar 34 medieartiklar under perioden hösten 2024 - våren 2025 som berör minskade barnkullar och därtill relaterade ekonomiska nedskärningar. Analyserna utgår från de teoretiska begreppen retoriska resurser (Potter, 1996) och extrema formuleringar (Pomerantz, 1986). Resultaten visar föräldrars extrema formuleringar om oro över mega-förskolor samt politiker som legitimerar en anpassningsbar förskola med beslut om nedskärningar eller nybyggnation. Den retorik som används kan ses som förtingligad och tenderar att handla mer om byggnadsteknik och ekonomi än om förskolans utbildningsuppdrag. Personalen beskrivs som ett antal avhumaniserade personer som kan anpassas, mobiliseras, flyttas på eller entledigas. Barnen är oftast osynliga men framställs ibland som varor i termer av antal som har funnits eller som kan komma att födas och på så vis påverka utformning av lämpliga byggnader för förskolor. Det finns risker att sådana bilder av förskolan påverkar förskollärarprofessionens inställning till sitt yrke på ett ofördelaktigt vis och kan komma att inverka negativt på hur utbildningsuppdraget genomförs.
Referenser
Agin, S. (2022). Communicating climate action: Combining action repertoires and linguistic repertoires in social movement message construction [Doktorsavhandling]. Karlstads universitet.
Ahmad, M., & Wilkins, S. (2025). Purposive sampling in qualitative research: A framework for the entire journey. Qual Quant 59, 1461–1479. https://doi.org/10.1007/s11135-024-02022-5
Blomberg, H. (2019). “We’re not magicians!” On the use of rhetorical resources in Swedish news media narratives portraying the social services and social workers. Qualitative Social Work, 18(2), 229–246. https://doi.org/10.1177/1473325017710324
Blomberg, H., & Stier, J. (2016). Metaphorical expressions used in Swedish news media narratives to portray the shortage of nurses and their working conditions. Journal of Advanced Nursing, 72(2), 382–395. https://doi.org/10.1111/jan.12839
Boréus, K., & Kohl. S. (2018). Innehållsanalys. I K. Boréus & G. Bergström (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (4. uppl., s. 39–89). Studentlitteratur.
Braun, V., & Clarke, V. (2021). One size fits all? What counts as quality practice in (reflexive) thematic analysis? Qualitative Research in Psychology, 18(3), 328–352. https://doi.org/10.1080/14780887.2020.1769238
Bryntesson, A., & Giorio, L. (2024). Genomströmning och avhopp på förskollärarprogrammet: Statistisk analys av studenter vid Uppsala universitet. HERO-rapporter 2024:1 HERO-rapporter 2024-1.pdf
Bowd, K. (2016). Social media and news media: Building new publics or fragmenting audiences. I M. Griffiths & K. Barbour (Red.), Making publics, making places (s. 129–144). University of Adelaide Press.
Dalton, B., & Wilson, R. (2009). Improving quality in Australian childcare: The role of the media and non-profit providers. I D. King & G. Meagher (Red.), Paid care in Australia: Politics, profits, practices (s. 203–230). Sydney University Press.
Eckeskog, L. (2021a). Den omtalade mediebilden, vad skrivs om förskolan. Den omtalade mediebilden – vad skrivs om förskolan? | Förskoleforum
Eckeskog, L. (2021b). Den omtalade mediebilden, vem pratar om förskolan. Den omtalade mediebilden – vem pratar om förskolan? | Förskoleforum
European Commission/EACEA/Eurydice (2025). Key data on early childhood education and care in Europe - 2025. Eurydice report. Luxembourg: Publications Office of the European Union. https://doi.org/10.2797/66224
Fenech, M., & Wilkins, D. P. (2017). Representation of childcare in the Australian print media: An exploratory corpus-assisted discourse analysis. Australian Educational Researcher; Dordrecht, 44(2), 161–190. https://doi.org/10.1007/s13384-016-0225-4
Folke Fichtelius, M. (2008). Förskolans formande: Statlig reglering 1944–2008 [Doktorsavhandling]. Uppsala Studies in Education 119.
Garvis, S., & Lunneblad, J. (2018). Inequalities in access to early childhood education and care in Sweden: The equal access study expert report. ICEC Working Paper Series – Vol 3.
Hildén, E. (2021). Uppdrag undervisning Bland ärtpåsar och lagtexter i förskolan [Doktorsavhandling]. Karlstads universitet.
Himma-Kadakas, M., & Tenor, C. (2023). Children and adolescents as news sources: Research brief on voice and agency of minors in Swedish and Estonian journalistic regulative documents. Journal of Children and Media, 17(1), 87-96. https://doi.org/10.1080/17482798.2022.2127818
Josefsson, M. (2018). Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan. Doktorsavhandling, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Khazraee, E., & Novak, A. N., (2018). Digitally Mediated Protest: Social Media Affordances for Collective Identity Construction. Social media + society. 1-14. https://doi.org/10.1177/205630511876574
Lennartsdotter, M. (2024). Professionell komplexitet i svensk förskola - Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag. Doktorsavhandling, Karlstads universitet.
Lindell, J., & Mikkelsen Båge, E. (2022). Disconnecting from digital news: News avoidance and the ignored role of social class. Journalism, 24(9), 1980–1997. https://doi.org/10.1177/14648849221085389
Lonne, B., & Parton, N. (2014). Portrayals of child abuse in the media in Australia and England: Impacts on practice, policy and systems. Child Abuse & Neglect, 38(5), 822–836. https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2014.04.020
Moss, P., & Mitchell, L. (2024). Early Childhood in the Anglosphere: Systemic failings and
transformative possibilities. UCL Press. https://doi.org/10.14324/111.9781800082533
European Commission/EACEA/Eurydice (2025). Key data on early childhood education and care in Europe - 2025. Eurydice report. Luxembourg: Publications Office of the European Union. https://doi.org/10.2797/66224
Pomerantz, A. (1986). Extreme case formulations: A way of legitimizing claims. Hum Stud 9, 219–229. https://doi.org/10.1007/BF00148128
Potter, J. (1996). Representing reality: Discourse, rhetoric and social construction. Sage
Ranta, S., Sigurdardottir, I., & Mörk, S. (2025). ’The good things are rarely talked about’: Early childhood education and care student teachers’ thoughts on media news about their field in Finland and Iceland. Journal of Early Childhood Teacher Education, 1–15. https://doi.org/10.1080/10901027.2025.2480310
Sjödin Öberg, H. (2024, 2 September). Över 1 000 förskolor måste läggas ner de närmaste åren. Dagens Nyheter. SKR: Över 1 000 förskolor måste läggas ner till 2027
Skolverket. (2025). Lärarprognos 2024: Rapport 2025:2. Skolverket. https://www.skolverket.se Lärarprognos 2024 - Skolverket
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 Annica Löfdahl Hultman, Maria Lennartsdotter, Susanne Hansson, Katarina Ribeaus
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i KAPET behåller upphovsrätten till sina verk.
