När och varför ändrade Löta säteri i Björnlunda socken namn till Jakobsberg?

Michael Lundholm

doi:10.55797/hul578

Författare

Michael Lundholm Genealogiska Föreningen https://orcid.org/0000-0002-4145-1372

DOI:

https://doi.org/10.55797/hul578

Abstract

Olika teorier har framförts i litteraturen kring när och varför Löta säteri i Björnlunda socken, Daga härad, kom att byta namn till Jakobsberg. En teori är att det uppkallades efter säterigrundarens avlidne make, Jakob Skytte (död 1653), en annan att Jakob Wattrang, som förvärvade säteriet 1676, uppkallade det efter sig själv, och en tredje att det uppkallades efter honom efter hans död 1698. I föreliggande artikel visas att säteriet kallades Löta ännu när Jakob Wattrang köpte det 1676, men att det benämndes Jakobsberg första gången 1690 medan Jakob Wattrang ännu levde. En alternativ förklaring till namnet föreslås istället: att Jakob Wattrang uppkallade säteriet efter sin första hustru, Jakobina Lohe, som avled strax efter att säteriet förvärvats 1676, eller möjligen efter både sig själv och henne. Namnen Löta och Jakobsberg användes omväxlande i det kamerala materialet till 1718, varefter det ganska konsekvent benämndes Jakobsberg.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Författarbiografi

Michael Lundholm, Genealogiska Föreningen

Michael Lundholm, Vällingby. Född 1959. Professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Kassör i Genealogiska Föreningen, redaktör för Svensk Genealgisk Tidskrift (SGT). Har tidigare publicerat genealogiska arbeten i bl.a. SGT, Släkt och Hävd, Släktforskarnas årsbok samt Släkthistoriskt forum. Mottagare av Viktor Örnbergs hederspris 2018.

Referenser

Almquist, J. A., (1931–1976), Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning, Riksarkivet. LIBRIS-ID: 8200493. ISBN: 9138031191.

Bäckmark, M., (2008), »Wattrangska stamträdet och dess redovisning av anorna till Per Ulfsson (Svan)«, Svensk Genealogisk Tidskrift 2008:2, s. 68–90. LIBRIS-ID: 10349591. ISSN:1 654-1731.

Bäckmark, M., (2009), »Wattrangska stamträdets redovisning av ätten Wattrangs stamlinje«, Svensk Genealogisk Tidskrift 2009:1, s. 19–34. LIBRIS-ID: 10349591. ISSN:1 654-1731.

Dahlgren, F. A., (1914–1916), Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket från och med 1500-talets andra årtionde, C. W. K. Gleerups förlag. LIBRIS-ID: 8208456.

Elgenstierna, G., (1925–1936), Den introducerade svenska adelns ättartavlor med tillägg och rättelser, Norstedts. LIBRIS-ID: 8200493. ISBN: 9138031191.

Hellstedt, J., (1992), Herrgårdar och herrskapsfolk i Södermanland, Rabén & Sjögren. IBRIS-ID: 7236936. ISBN: 9129615852.

Källström, H. (red.), (2014), Det medeltida Sverige, Band 2 Södermanland 4 Daga Villåttingen, Det medeltida Sverige 19, Riksarkivet. LIBRIS-ID: 16642359. ISBN: 9789187491047

Lext, G., (1968), Mantalsskrivningen i Sverige före 1860, Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet 13. LIBRIS-ID: 382536.

Lundholm, M. , (2022), »”... protesterandes emot all lagfart ... emedan han skal wara närmast den samma att börda”: En bördsrättstvist 1695—1722 om Harbro Nedergård i Björnlunda«, Släkt och Hävd 2022:2, s. 34–47. LIBRIS-ID: 8262719. ISSN:0489-1090.

Ohlén, C.-O., W. von Sydow & S. Björkman (red.), (1935–1946), Svenska gods och gårdar. LIBRIS-ID: 8214171.

Riddarhusdirektionen, (2021), Sveriges ridderskaps och adels kalender 2022, Riddarhuset. LIBRIS-ID: m1hrxscck84lmq99. ISBN: 9789151914480.

Schnell, I., (1958), Björnlunda socken, Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning 14. LIBRIS-ID: 1554636.

Schnell, I. , (1972), Södermanlands herrgårdar och slott. En studiehandledning i hembygdskunskap, Södermanlands hembygds- och museiförbund. LIBRIS-ID: 714767.

Segerstråle, N., (1981), Svenska fideikommiss, AWE/Gebers. LIBRIS-ID: 7219167. ISBN: 9120062877.

Wessén, E., (1966), Svensk etymologisk ordbok, tredje upplagan, Gleerups förslag. LIBRIS-ID: 2679936.