Tre Jespersson och en Gripensköld

Om fyra bröder i 1600-talets Östergötland

Författare

  • Göran Sparrlöf Genealogiska Föreningen

DOI:

https://doi.org/10.55797/xmf405

Abstract

I texten skildras fyra bröder som levde i Östergötland på 1600-talet. Dessa var löjtnanten Nils Jespersson, kronofogden Sten Jespersson, ryttmästaren Johan Jespersson samt Magnus Jespersson, adlad Gripensköld. Också han var ryttmästare. I litteraturen har bröderna inte fått något större utrymme och en samlad bild av dem saknas. Utanför Elgenstiernas ättartavlor är även Magnus Gripensköld tämligen anonym. Givet detta har texten fått en biografisk inriktning. I bakgrunden finns dock ett större genealogiskt problem och det är att brödernas ursprung inte är klarlagt. Av den anledningen har ledtrådar efterspanats som kan leda bakåt i tiden, både i arbetet med biografierna och i utredningen av arvsstriderna efter Johan Jesperssons död. I dessa konflikter nämns eller deltar aktivt några av brödernas barn och för sammanhangets skull har också dessa uppmärksammats. Problematiken kring ursprunget kunde dock inte lösas, men namn på systrar och mågar till bröderna har framkommit liksom några detaljer om den ännu okände fadern Jesper. Detta är pusselbitar som förhoppningsvis kan vara till hjälp i en fortsatt forskning om ursprunget.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.

Författarbiografi

Göran Sparrlöf, Genealogiska Föreningen

Vadstena, född 1954, fil doktor och tidigare lektor i historia. Medlem i redaktionen för Svensk Genealogisk Tidskrift. Har publicerat uppsatser i bland annat Släkt och hävd, Släktforskarnas årsbok och Svensk Genealogisk Tidskrift. Mottagare 2024 av Sveriges Släktforskarförbunds förtjänsttecken i guld. [goran.sparrlof@gmail.com]

Referenser

Almquist, J. A., (1931–1976), Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning. Stockholm. LIBRIS-ID: 8200493.

Belfrage, N., (1947), Kungl. Västgöta regemente: biografiska uppgifter om officerare och lik-ställda vid Västgötaorganisationer 1540–1723. Stockholm. LIBRIS-ID: 1510763.

Broocman, C. F., (1760), Beskrifning öfwer the i Öster-Götland befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor, Soknar, Säterier, Öfwer-OfficersBoställen, Jernbruk, Prestegårdar, med mera. Norrköping. LIBRIS-ID: 2407217.

Elgenstierna, G., (1925–1936), Den introducerade svenska adelns ättartavlor, med tillägg och rättelser. LIBRIS-ID 8576.

Elm, O., (2023), »Vem var kyrkoherdedottern Maria Jönsdotter i Kullerstad?«, Svensk Genealogisk Tidskrift 2023:2, s. 119–125. ISSN 1654–1731.

Lundh, S., (2017), Medeltidens kyrkor i Vadstena och Lysings prosterier med Alvastra och Vadstena kloster och deras kvarvarande inventarier: en arkeologisk och konsthistorisk guide-bok. Mjölby: Atremi AB. ISBN: 978-91-7527-168-2,

Petri, G., (1926–1962), Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. Stockholm: Norstedts. LIBRIS-ID: 54107.

[Rosenhane =] Johan Rosenhanes dagbok 1652–1661, (1995) utgiven av A. Jansson genom Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. Handlingar del 18. Stockholm. ISBN: 91-85104-21-3.

Sparrlöf, G., (2017), »Varför adlades kornetten Håkan Ståhle?«, Svensk Genealogisk Tidskrift 2017:1, s. 53–62. ISSN 1654–1731.

Sparrlöf, G.,(2020), »Från ofrälse till adel och utslocknande: Om Jöran Gyllenfalk och hans kortlivade ätt«, Släktforskarnas årsbok 2020, s. 213–257. ISBN 978-91-88341-40-2.

Stenbock, R., (1928), Östgöta kavalleriregemente 1618–1699. Stockholm. LIBRIS-ID: 1334965.

Stenhammar, W. & Stenbock, R., (1941), Kungl. Andra livgrenadjärregementet: biografiska anteckningar om officerare med vederlikar. Linköping. LIBRIS-ID: 1458383.

Thunander, R., (1993), Hovrätt i funktion: Göta hovrätt och brottmålen 1635–1699. Utgiven av Rättshistoriska Institutet, Stockholm. ISBN 9185189497,

Warnstedt, Ch. von (1992a), »Ointroducerade adliga ätten Rosensvärd med dess fränder Rauckman och Moretus«, ÖGF-Lövet: medlemsblad för Östgöta genealogiska förening 28, s. 3–8. ISSN: 2003-8267 f.

Warnstedt, Ch. von (1992b), »Generaladjutanten Magnus Rosensvärds egendomar«, ÖGF-Lövet: medlemsblad för Östgöta genealogiska förening 29, s. 12–13. ISSN: 2003-8267 f.

Widegren. P. D., (1828), Försök till en ny beskrifning öfwer Östergöthland. Andra bandets första häfte; länets 4:de, 5:te och 6:te fögderier. Linköping. LIBRIS-ID: 2407221.

Wildte, F., (1933/1934) »Östergötlands tingsställen före 1600«, Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening, s. 171–188. LIBRIS-ID: 10371253.

Örnberg, V., (1884–1908), Svensk slägt-kalender & Svenska ättartal. LIBRIS-ID: 952204 & 1718096.

Downloads

Publicerad

2024-10-13

Referera så här

Sparrlöf, G. (2024). Tre Jespersson och en Gripensköld: Om fyra bröder i 1600-talets Östergötland. Släkthistoriska Studier, (2), 203. https://doi.org/10.55797/xmf405

Nummer

Sektion

Forskningsresultat