”Står det liksom huller om buller, ja, men hur ska jag kunna bedöma den här texten då?” – Lågstadielärares konstruktion av diskursiva regler för narrativt skrivande
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v13i1.23332Nyckelord:
design för lärande, funktionellt skrivande, skrivdiskurser, bedömning, tidig skrivundervisningAbstract
I svensk skrivforskning finns konsensus om att tidig skrivundervisning utmärker sig genom fokus på formalia på olika textnivåer. Metaspråksbruket för berättande texter varierar mellan studier som betonar olika textelement och deras funktioner. Denna metaspråkliga glidning utgör en central utgångspunkt i denna artikel. Vi har undersökt tre grundlärares konstruktioner av textförväntningar på narrativt skrivande genom textnära återkoppling med den grafiska modellen Berättelseansiktet och lärarnas reflektioner. Vi analyserade lärarnas syn på narrativt skrivande och vilka utsnitt ur elevernas texter som lärarna anser representerar olika berättelseelement. Resultatet visar att lärarna tillämpar metaspråkliga metaforer som åsyftar olika textsegment och kommunikativa funktioner. Begrepp ur svenska styrdokument som ”händelser”, ”beskrivningar” och ”röd tråd” används av lärarna med skiftande fokus mellan olika textnivåer i elevernas berättelser. Vidare visar resultatet att lärarnas reflektioner präglas av ett underliggande funktionellt perspektiv på skrivande som inte fullt ut blir synligt i deras formaliafokuserade återkoppling till eleverna.
“If it’s all higgledy-piggledy, well, then how am I supposed to assess the text?” – Early primary school teachers’ construction of discursive rules for narrative writing
Swedish writing research reaches a consensus that early focuses on formal aspects at different text levels. Studies show that the meta-language for stories varies, emphasizing text elements and functions. This meta-linguistic slide is the starting point of our article.We investigate how three primary school teachers construct text expectations for narrative writing through text-close feedback and the Story Face model and their reflections. We analyze how the teachers view narrative writing and which parts of the students' texts are considered to represent different story elements. The results show that the teachers apply meta-linguistic metaphors which refer to different text segments and communicative functions. Terms from Swedish governing documents, such as "events", "descriptions" and "red thread" are used to shift focus between different text levels in the students’ stories. The results reveal that the teachers’ reflections carry an underlying functional perspective on writing, which is not fully evident in their formality-focused feedback.
Referenser
Bazerman, C. (2016). What do sociocultural studies of writing tell us about learning to write? I C. A. MacArthur, S. Graham & J. Fitzgerald (Red.), Handbook of writing research (2 uppl., s. 11–23). Guilford Press.
Bernstein, B. 1990. The structuring of pedagogic discourse. Volume IV. Class, codes and control. Routledge.
Bernstein, B. (2000). Pedagogy, symbolic control, and identity. Rowman & Littlefield Publishers.
Björk, O. (2024). Writing and power: Conceptualising early school writing instruction from a critical discourse analytical perspective. L1-Educational Studies in Language and Literature, 24(1), 1–30. https://doi.org/10.21248/l1esll.2024.24.1.631
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bueie, A. A. (2016). Nyttige og mindre nyttige lærerkommentarer-slik elevene ser det. Nordic Journal of Literacy Research, 2, 1–28. https://doi.org/10.17585/njlr.v2.188
Christie, F. & Derewianka, B. (2010). School discourse: learning to write across the years of schooling. Continuum.
Christie, F. & Macken-Horarik, M. (2008). Building verticality in subject English. I F. Christie & J. R. Martin (Red.), Language, knowledge and pedagogy: functional linguistic and sociological perspectives. Bloomsbury Publishing
Cope, B. & Kalantzis M. (Red.) (2000). Multiliteracies. Literacy learning and the design of social Futures. Routledge.
Cutler, L. & Graham, S. (2008). Primary grade writing instruction: a national survey. Journal of educational Psychology, 100(4), 907–919. https://doi.org/10.1037/a0012656
Edholm, L. (2023, 25 mars) ”Skolan behöver gå tillbaka till grunderna”. Svenska Dagbladet. [Elektronisk resurs]
Engblom, C. & af Geijerstam, Å. (2024). Vad relevantgörs i skrivande i årskurs 1 och 2? En analys av gemensamt skrivande och elevintervjuer. I D. Jansson, I. Melander, G. Westberg & D. Yassin Falk (Red.), Svenskans beskrivning 38: Förhandlingar vid trettioåttonde sammankomsten. Örebro 4–6 maj 2022, del II (s. 69–88). Örebro universitet. [Elektronisk resurs]
Folkeryd, J. W. & af Geijerstam, Å. (2019). Formal and informal metalanguage in primary teachers' talk about informational student texts. Nordic Journal of Literacy Research, 5(3). https://doi.org/10.23865/njlr.v5.2020
Forsberg, C. (2021). Skrivandets gränser: normering genom skrivdiskurser i tidig skrivundervisning [Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet]. https://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1553153/FULLTEXT04.pdf
Gibbons, P. (2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet (5 uppl.). Studentlitteratur.
Graham, S. (2019). Changing how writing is taught. Review of Research in Education, 43(1), 277–303. https://doi.org/10.3102/0091732X18821125
Gulz, A., Haake, M. & Sjöden, B., (2023, 16 november) Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”. Vi Lärare. [Elektronisk resurs]
Hansson, F. (2011). På jakt efter språk: om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne [Doktorsavhandling, Malmö högskola]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404478/FULLTEXT01.pdf
Hermansson, A-S. (2024, 14 juni). God språkförmåga ertt skydd mot utanförskap. Göteborgs-Posten. [Elektronisk resurs]
Hertzberg, F. (2001). Tusenbenets vakre dans. Forholdet mellom formkunnskap og sjangerbeherskelse. Rhetorica scandinavica, 18(7), 92–105.
Hughes, C. A., Morris, J. R., Therrien, W. J. & Benson, S. K. (2017). Explicit instruction: historical and contemporary contexts. Learning Disabilities Research & Practice, 32(3), 140–148. https://doi.org/10.1111/ldrp.12142
Ivanič, R. (2004). Discourses of writing and learning to write. Language and education, 18(3), 220–245. https://doi.org/10.1080/09500780408666877
Kuyumcu, E. (2011). Utvärdering av Knutbyprojektet: genrebaserad undervisning i en F-6-skola. Utbildningsförvaltningen.
Leijon, M. & Lindstrand, F. (2012). Socialsemiotik och design för lärande: två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande. Pedagogisk forskning i Sverige, 17(3–4), 171–192.
Liberg, C. & Nordlund, A. (2019). Lärares samtal om elevers skrivande av berättande texter i tidiga skolår. Nordic Journal of Literacy Research, 5(2). https://doi.org/10.23865/njlr.v5.1666
Liberg, C., Wiksten Folkeryd, J. & af Geijerstam, Å. (2012). Swedish – an updated school subject? Education Inquiry, 3(4), 477–493. https://doi.org/10.3402/edui.v3i4.22049
Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: teori och praktik. Linköpings universitet.
Macken-Horarik, M., Sandiford, C., Love, K. & Unsworth, L. (2015). New ways of working ‘with grammar in mind’ in school English: insights from systemic functional grammatics. Linguistics and Education, 31, 145–158. https://doi.org/10.1016/j.linged.2015.07.004
Malmström, M. (2017). Synen på skrivande: föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/23809671/Malmstro_m_Synen_pa_skrivande.pdf
Martin, J.R. & Rose, D. (2008). Genre relations: mapping culture. Equinox.
Matre, S. & Solheim, R. (2016). Opening dialogic spaces: teachers' metatalk on writing assessment. International Journal of Educational Research, 80, 188–203. https://doi.org/10.1016/j.ijer.2016.07.001
Moore, J. (2019). Choice and constraint: using SFL genre theory to teach primary-grade students to write arguments about literature. Journal of Writing Research, 10(3), 429–464. https://doi.org/10.17239/jowr-2019.10.03.02
Myhill, D. (2019). Linguistic choice as empowerment – teaching rhetorical decision-making in writing. Utbildning & Demokrati - Tidskrift för didaktik och utbildningspolitk, 28(2), 55–75. https://doi.org/10.48059/uod.v28i2.1121
Myhill, D. (2008). Towards a linguistic model of sentence development in writing. Language and education, 22(5), 271–288. https://doi.org/10.1080/09500780802152655
Nordlund, A. (2016). Berättarteknik i elevberättelser från tidiga skolår. Forskning om undervisning & lärande, 4(2), 46–67. https://doi.org/10.61998/forskul.v4i2.27490
Otnes, H. & Solheim, R. (2019). Acts of responding. Teachers' written comments and students' text revisions. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 26(6), 700–720. https://doi.org/10.1080/0969594X.2019.1595524
Utbildningsdepartementet. (2023a, 5 juli). Lärar- och förskollärarutbildningarna ska reformeras. [Elektronisk resurs]
Utbildningsdepartementet. (2023b, 7 mars). Ordning på grunderna. [Elektronisk resurs]
Rose, D. & Martin, J. (2013). Skriva, läsa, lära. Hallgren & Fallgren.
Selander, S. (2022). Designs in and for learning – a theoretical framework. I L. Björklund Boistrup & S. Selander (Red.), Designs for research, teaching and learning – a framework for future education (s. 24–45). [Elektronisk resurs]
Selander, S. & Kress, G. (2021). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Studentlitteratur.
Skar, G. B. U., Aasen, A. J. & Jølle, L. (2020). Functional writing in the primary years: protocol for a mixed-methods writing intervention study. Nordic Journal of Literacy Research, 6(1). https://doi.org/10.23865/njlr.v6.2040
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. [Elektronisk resurs]
Skolverket. (2022a.) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2017. [Elektronisk resurs]
Skolverket. (2022b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (1 uppl.). [Elektronisk resurs]
Solheim, R. & Falk, D. Y. (2021). Skrivarutvikling og skrivekompetanse. Funksjonelle og formålsretta perspektiv på den første skriveopplæringa. I L. Jølle, A. S. Larsen, H. Otne & L. I. Aa (Red.) Morsmålsfaget som fag og forskningsfelt i Norden (s. 199–221). Universitetsforlaget. https://doi.org/10.18261/9788215050997-2021-11
Sturk, E., Randahl, A. C. & Olin-Scheller, C. (2020). Back to basics? Discourses of writing in Facebook groups for teachers. Nordic Journal of Literacy Research, 6(2). https://doi.org/10.23865/njlr.v6.2005
Sturk, E. (2023). The teaching of writing across the curriculum in school years 4-6 in Sweden. Written Communication, 40(3), 892–942. https://doi.org/10.1177/07410883231169505
Thorsten, A. (2019), How to compose a narrative: students approaches and pedagogical implications. Writing & Pedagogy, 11(1), 23–47. https://doi.org/10.1558/wap.33676
Timmermans, S. & Tavory, I. (2012). Theory construction in qualitative research: from grounded theory to abductive analysis. Sociological theory, 30(3), 167–186. https://doi.org/10.1177/0735275112457914
Tracy, S. J. (2010). Qualitative Quality: Eight “big-tent” criteria for excellent qualitative research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837–851. https://doi.org/10.1177/1077800410383121
Ridell, K. (2024). Narrativt skrivande i årskurs 1: en fallstudie om elevers re-design av berättelseelement. Acta Didactica Norden, 18(1). https://doi.org/10.5617/adno.10783
Ridell, K. & Walldén, R. (2023). Graphical models for narrative texts: reflecting and reshaping curriculum demands for Swedish primary school. Linguistics and Education, 73, 101137. https://doi.org/10.1016/j.linged.2022.101137
Ridell, K. & Walldén, R. (2024). Prompting story elements in first grade: an intermodal approach for exploring two teachers’ orchestrations. Multimodality & Society, 4(1), 29–57. https://doi.org/10.1177/26349795231205199
Uppsala universitet. (2024, 12 september). Delprov F och G: skriva berättande text – beskrivning av delproven samt bedömningsanvisningar. Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk. [Elektronisk resurs]
Utbildningsradion. (2020). Skrivglappet. [Dokumentär]
Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed. [Elektronisk resurs]
Vuorenpää, S. (2016). Litteracitet genom interaktion [Doktorsavhandling, Örebro universitet]. https://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:903886/FULLTEXT01.pdf
Walldén, R. (2019). Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår [Doktorsavhandling, Malmö universitet]. https://doi.org/10.24834/2043/26799
Walldén, R. (2022). ”Räknas detta också som text?” Lässtrategier i ett ämnesintegrerat arbete med läromedelstexter. Utbildning & lärande, 16(1), 27–50. https://doi.org/10.58714/ul.v16i1.11293
Walldén, R. (2023). Diskursöverbryggande perspektiv på återkopplande skrivsamtal i årskurs 3. Pedagogisk forskning i Sverige, 28(1–2), 73–99. https://doi.org/10.15626/pfs28.0102.03
Winzell, H. (2018). Lära för skrivundervisning: en studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket [Doktorsavhandling, Linköping universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1265856/FULLTEXT01.pdf
Wirdenäs, K. (2013). Att hjälpa eller stjälpa? Om lärarinteraktion och lärarstöd för skrivande i skolan. Språk och stil, (23), 59–84. [Elektronisk resurs]
Yassin Falk, D. (2017). Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3 [Doktorsavhandling, Örebro universitet]. https://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1134122/FULLTEXT01.pdf
Yassin Falk, D. & Jølle, L. (2022). Texter i dialog: ett metafunktionellt perspektiv på samtal under argumenterande skrivande i skolår 2. I R. Solheim, H. Otnes & M. O. Riis-Johanssen (Red.), Samtale, samskrive, samhandle: Nye perspektiv på muntlighet og skriftlighet i samspill (s. 47–69). Universitetsforlaget.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Copyright (c) 2024 Kim Ridell, Robert Walldén
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
