Förskoleklasselevers användning av talstrukturer

Författare

DOI:

https://doi.org/10.61998/forskul.v12i2.23890

Nyckelord:

talstrukturer, interventioner, förskoleklass, elevintervjuer

Abstract

I artikeln presenteras och diskuteras förskoleklasselevers förmåga att se och använda talstrukturer för att bestämma antal, samt hur förmågan utvecklas efter att de deltagit i interventioner under ett läsår. Totalt intervjuades 361 elever som deltagit i interventionerna alternativt i vanlig förskoleklassundervisning. Intervjuerna gjordes under tidig hösttermin samt vid förskoleklassårets slut. En specifik uppgift innehållande ett spatialt mönster i intervjumaterialet utgör underlag för att synliggöra hur eleverna erfar och använder talstrukturer, både kvantitativt och kvalitativt. Analysen tar vidare avstamp i en variationsteoretisk syn på lärande, där sättet att erfara ett fenomen, i detta fall tal och strukturer så som de framträder i en figur ordnad i ett spatialt mönster, har betydelse för vad eleven kan göra med tal, till exempel på vilket sätt man kan bestämma antal. Särskilt diskuteras vilka implikationer resultaten har för utvecklingen av matematikundervisning i förskoleklass och elevers fortsatta aritmetiklärande.

Developing mathematics education contributing to equity in preschool class

In the article, we present and discuss preschool class students’ ability to see and use number structures to determine number and how this ability develops after participating in interventions during one academic year. A total of 361 students who participated in the interventions or in regular preschool class teaching were interviewed early in the autumn term and at the end of the preschool class year. One task containing a spatial pattern in the interview material forms the basis for identifying how students experience and use number structures, quantitatively and qualitatively. The analysis is further based on a variation theory view of learning, where the way of experiencing a phenomenon, in this case numbers and structures as they appear in a figure arranged in a spatial pattern, has significance for what the student can do with numbers, e.g., how to determine numbers. In particular, implications of the results for developing mathematics teaching in preschool class and students continued arithmetic learning are discussed.

Författarbiografier

Camilla Björklund, Göteborgs universitet

Camilla Björklund är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och forskar om matematiklärande i förskola och skolans tidiga år i praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt.

Jessica Elofsson, Linköpings universitet

Jessica Elofsson är är universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hon forskar om matematiklärande och undervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans tidiga år.

Angelika Kullberg, Göteborgs universitet

Angelika Kullberg är är professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession på Göteborgs universitet. Forskningsintresset handlar främst om relationen mellan undervisning och elevers lärande.

Anna-Lena Ekdahl, Jönköping University

Anna-Lena Ekdahl är universitetslektor i didaktik vid Jönköping University. Hon forskar om barns matematiklärande och hur lärare i samarbete med forskare utvecklar undervisningen.

Ulla Runesson Kempe, Jönköping University

Ulla Runesson Kempe är är professor emerita i matematikdidaktik vid Jönköping University.

Maria Alkhede, Göteborgs universitet

Maria Alkhede är doktorand i Barn- och Ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon forskar om matematikundervisning i förskolan och i skolans tidiga år.

Referenser

Baroody, A. J. (1987). Children’s mathematical thinking. Teachers College.

Baroody, A. J. (2016). Curricular approaches to connecting subtraction to addition and fostering fluency with basic differences in grade 1. PNA, 10(3), 161–190.

Benz, C. (2013). Identifying quantities—Children’s constructions to compose collections from parts or decompose collections into parts. I U. Kortenkamp, B. Brandt, C. Benz, G. Krummheuer, S. Ladel & R. Vogel (Red.), Early mathematics learning. Selected papers of the POEM 2012 conference (s. 189–203). Springer.

Björklund, C., Marton, F. & Kullberg, A. (2021). What is to be learnt? Critical aspects of elementary arithmetic skills. Educational Studies in Mathematics, 107(2), 261–284. https://doi.org/10.1007/s10649-021-10045-0

Clements, D., Sarama, J. & MacDonald, B. L. (2019). Subitizing: The neglected quantifier. In A. Norton & M. W. Alibali (Red.), Constructing number. Research in mathematics education (s. 13–45). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-030-00491-0_2

Clements, D. & Sarama, J. (2021). Learning and teaching early math. The learning trajectories approach (3 uppl.). Routledge.

Cobb, P., Boufi, A., McClain, K. & Whitenack, J. (1997). Reflective discourse and collective reflection. Journal for Research in Mathematics Education, 28(3), 258–277. https://doi.org/10.2307/749781

Davydov, V. V. (1982). The psychological characteristics of the formation of elementary mathematical operations in children. I T. P. Carpenter, J. M. Moser & T. A. Romberg (Red.), Addition and subtraction: A cognitive perspective (s. 224–238). Lawrence Erlbaum.

Davydov, V. V., Gorbov, S., Mukulina, T., Savelyeva, M. & Tabachnikova, N. (1999). Mathematics. Moscow Press.

Fuson, K. (1992). Research on whole number addition and subtraction. I D. Grouws (Red.), Handbook of research on mathematics teaching and learning (s. 243–275). Macmillan Library Reference.

Hunting, R. P. (2003). Part-whole number knowledge in preschool children. Journal of Mathematical Behaviour, 22(3), 217–235.

Kaufman, E. L., Lord, M. W., Reese, T. W. & Volkmann, J. (1949). The discrimination of visual number. American Journal of Psychology, 62, 498–525.

Kullberg, A., Björklund, C., Brkovic, I. & Runesson Kempe, U. (2020). Effects of learning addition and subtraction in preschool by making the first ten numbers and their relations visible with finger patterns. Educational Studies in Mathematics, 103(2), 157–172. https://doi.org/10.1007/s10649-019-09927-1

Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. Routledge.

Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Lawrence Erlbaum.

Marton, F. & Pong, W. Y. (2005). On the unit of description in phenomenography. Higher Education Research & Development, 24(4), 335–348. https://doi.org/10.1080/07294360500284706

Mandler, G. & Shebo, B. J. (1982). Subitizing: An analysis of its component processes. Journal of Experimental Psychology: General, 111(1), 1–22.

Mulligan, J. & Mitchelmore, M. (2016). Pattern and structure mathematics awareness program (PASMAP): Book one - foundation and year 1. Australian Council for Educational Research.

Mulligan, J. & Mitchelmore, M. (2009). Awareness of pattern and structure in early mathematical development. Mathematics Education Research Journal, 21(2), 33–49.

Mulligan, J., Mitchelmore M. & Stephanou A. (2015). PASA response booklet 2. Australian Council for Educational Research.

Neuman, D. (2013). Att ändra arbetssätt och kultur inom den inledande aritmetikundervisningen. Nordic Studies in Mathematics Education, 18(2), 3–46.

Paliwal, V. & Baroody, A. J. (2020). Cardinality principle understanding: the role of focusing on the subitizing ability. ZDM Mathematics Education, 52(4), 649–661. https://doi.org/10.1007/s11858-020-01150-0

Schöner, P. & Benz, C. (2018). Visual structuring processes of children when determining the cardinality of sets—The contribution of eye-tracking. I C. Benz, H. Gasteiger, A. S. Steinweg, P. Schöner, H. Vollmuth & J. Zöllner (Red.), Early mathematics learning— Selected papers from the POEM Conference 2016 (s. 123–143). Springer.

Sprenger, P. & Benz, C. (2020). Children’s perception of structures when determining cardinality of sets—results of an eye‑tracking study with 5‑year‑old children. ZDM Mathematics Education, 52(4), 753–765. https://doi.org/10.1007/s11858-020-01137-x

Steffe, L. P. (1991). Operations that generate quantity. Learning and individual differences, 3(1), 61–82.

Venkat, H., Askew, M., Watson, A. & Mason, J. (2019). Architecture of mathematical structure. For the Learning of Mathematics, 39(1), 13–17.

von Glasersfeld, E. (1982). Subitizing: The role of figural patterns in the development of numerical concepts. Archives de Psychologie, 50, 191–218.

Wynn, K. (1998). Psychological foundations of number: Numerical competence in human infants. Trends in Cognitive Sciences, 2(8), 296–303.

Downloads

Publicerad

2024-06-04

Referera så här

Björklund, C., Elofsson, J., Kullberg, A., Ekdahl, A.-L., Runesson Kempe, U., & Alkhede, M. (2024). Förskoleklasselevers användning av talstrukturer. Forskning Om Undervisning Och lärande, 12(2), 31–45. https://doi.org/10.61998/forskul.v12i2.23890

Liknande artiklar

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.