Litteraturundervisning betraktat ur ett kroppsligt perspektiv

Abstract

Syftet med artikeln är att explorativt pröva om det går att identifiera olika kroppsliga dimensioner i grundskolans litteraturundervisning. Att det finns ett samband mellan läsning och kroppslighet har uppmärksammats, däremot saknas forskning som specifikt belyser lärares kroppslighet i relation till litteraturundervisningen. Studiens teoretiska perspektiv utgår från Maurice Merleau-Pontys perceptionsfilosofi och särskilt begreppet den levda kroppen. Genom att använda mig av analysverktygen ’takt’, van Manen, 1990, och ’hållning’, Claesson, 2009, undersöker jag hur två lärare i olika klasser undervisar i litteratur och de situationer som där uppkommer. Metoden som använts är deltagande observation. I artikeln framkommer att de två lärarnas kroppslighet bidrar till att framhäva olika receptionsteoretiska hållningar. Lärarna kan därmed sägas förkroppsliga olika receptionsteoretiska positioner.

Literature instruction viewed from a corporal perspective

The purpose with this article is to exploratively examine whether it is possible to identify different bodily dimensions of literature teaching in primary school. The starting point is the connection made between reading and physicality, and the lack of research that specifically study teacher education about reading from a bodily perspective. The theoretical perspective used in this article is based on Maurice Merleau-Pontys’ philosophy of perception and especially the concept of ’the lived body’. Using the tools ’tact’, van Manen, 1990, and ’stance’, Claesson, 2009. I examine how two teachers in two different classes deal with their teaching in literature and the situations that arise in the classroom. The method used in this study is participant observation. This article shows that the two teachers’ corporality contributes to highlight different aspects of reception theoretical stances; the teachers embody different reception theoretical positions.