”Jag har ju bilder i huvudet så då försöker jag beskriva så mycket jag kan” – hur elever erfar beskrivningar i berättelser och vad undervisningen behöver synliggöra

Författare

DOI:

https://doi.org/10.61998/forskul.v13i1.19339

Nyckelord:

berättelseskrivande, fenomenografi, kritiska aspekter

Abstract

Syftet med artikeln är att öka kunskapen om hur elever i årskurs 3 och 4 erfar och hanterar beskrivningar i berättelser och vad de behöver urskilja för att utveckla detta kunnande ytterligare. Teoretiska utgångspunkter är narratologi, fenomenografi och variationsteori. Berättelser från 62 elever, och intervjuer med 13 av dem, har analyserats fenomenografiskt. Analysen resulterade i fem kategorier: Beskrivningar som att A. bygga upp en spänning, B. påverka läsarens sinnesstämning, C. överföra inre bilder, D. lägga till detaljer och E. rada upp händelser. Där A är den mest utvecklade kategorin. Baserat på det fenomenografiska utfallsrummet har sex kritiska aspekter identifierats. De kritiska aspekterna berör bland annat läsarperspektivet, beskrivningars funktion och skrivtekniska redskap. De kritiska aspekterna kan användas som underlag i undervisningen.

”I have images in my head, I try to describe them as much as I can” – How students approach descriptions in stories and what teaching needs to make discernable

The purpose of this article is to increase our knowledge of how 9- to 10-year-old pupils approach descriptions in story-writing and what they need to discern in order to develop this further. The study is theoretically based on narratology, phenomenography and Variation Theory. Stories from 62 students, and interviews with 13 of them. The analysis resulted in five categories: Descriptions as to A. build up tension, B. affect the mood of the reader, C. transfer inner images, D. add details and E. list events. A. is the most complex category. Based on the phenomenographic outcome space, six critical aspects have been identified. The critical aspects concern the readers’ perspective, the function of descriptions in stories and writing tools. The critical aspects can guide teachers when teaching how to use descriptions in stories.

Författarbiografi

Anja Thorsten, Linköpings universitet

Anja Thorsten är docent i pedagogik vid Linköpings universitet med ett särskild intresse för undervisningsutvecklande forskning.

Referenser

Alamargot, D. & Fayol, M. (2009). Modelling the development of written composition. I R. Beard, D. Myhill, M. Nystrand & J. Riley (Red.), The SAGE handbook of writing development (s. 23–47). SAGE. https://doi.org/10.4135/9780857021069

Björk, O. & Wiksten Folkeryd, J. (2021). Emergent literary literacy. L1-Educational Studies in Language and Literature, 20, 1–25. https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2021.21.01.03

Bruner, J. (2002). Making stories: Law, literature, life. Farrar, Straus and Giroux.

Carlgren, I. (2023). Vad kan den som kan? – (ämnes)kunnande som centralt forskningsobjekt i ämnesdidaktisk forskning. Forskning om undervisning och lärande, 3(11), 6–23. https://doi.org/10.61998/forskul.v11i3.18034

Carlgren, I., Eriksson, I. & Runesson, U. (2017). Learning study. I I. Carlgren (Red.), Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study (s. 17–30). Gleerups.

Chatman, S. (1978). Story and discourse. Narrative structure in fiction and film. Cornell University Press.

Christie, F. & Derewianka, B. (2008). School discourse. Continuum.

Durán, L. (2017). Audience and young bilingual writers: Building on strengths. Journal of Literacy Research, 49(1), 92–114. https://doi.org/10.1177/1086296X16683420

Genette, G. (1972/1980). Narrative discourse. An essay in method. Cornell University Press.

Healey, B. & Gardner, P. (2021). Writing, grammar and the body: a cognitive stylistics framework for teaching upper primary narrative writing, Literacy, 55(2), 125–135. https://doi.org/10.1111/lit.12242

Hellman, J. (2024). Source-based writing: Students’ approaches and critical aspects of learning. Nordic Journal of Literacy Research. 10(3). https://doi.org/10.23865/njlr.v10.6043

Hounsell, D. (1984). Essay planning and essay writing. Higher Education Research & Development, 3(1), 13–31. https://doi.org/10.1080/0729436840030102

Iser, W. (1974). The implied reader: Patterns of communication in prose fiction from Bunyan to Beckett. Johns Hopkins University Press.

Jarvey, M. McKeough, A. & Pyryt, M. C. (2008). Teaching trickster tales: A comparison of

instructional approaches. Research in the teaching of English. 43(1), 42–73.

Koivisto, A. & Nykänen, E. (2016). Introduction: Approaches to fictional dialogue. International Journal of Literary Linguistics, 5(2). https://doi.org/10.15462/ijll.v5i2.56

Marton, F. (1981). Phenomenography – Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177–200. https://doi.org/10.1007/BF00132516

Marton, F (2015). Necessary conditions of learning. Routledge.

Marton, F. &. Booth, S. (2000). Om lärande. Studentlitteratur.

Marton, F. & Runesson, U. (2015). The idea and practice of the Learning Study. I K. Wood & S. V. Sithamparam (Red.), Realising learning. Teachers’ professional development through lesson and learning study (s. 103–121). Routledge.

McKeough, A. & Genereux, R. (2003). Transformation in narrative thought during adolescence: The structure and content of story composition. Journal of Educational Psychology, 95(3), 537–552. http://doi.org/10.1037/0022-0663.95.3.537

Nordlund, A. (2016). Berättarteknik i elevberättelser i tidiga skolår. Forskning om undervisning och lärande, 2(4), 46–67. https://doi.org/10.61998/forskul.v4i2.27490

Ong, W. J. (1982). Muntlig och skriftlig kultur. Teknologisering av ordet. Bokförlaget Anthropos.

Pang. M. F. & Ki, W. W. (2016). Revisiting the Idea of ”critical aspects”. Scandinavian Journal of Educational Research, 60(3), 323–336. https://doi.org/10.1080/00313831.2015.1119724

Rejman, K., Magnusson, U., Björklund, S. & Heilä-Ylikallio, R. (2016). Elever i årskurs 5 skriver narrativer – en analys av struktur, fiktion och värdering. I H. Höglund & R. Heilä-Ylikallio (Red.), Framtida berättelser: Perspektiv på nordisk modersmålsdidaktisk forskning och praktik (s. 143–162). Åbo akademi.

Ridell, K. (2024). Narrativt skrivande i årskurs 1. En fallstudie om elevers re-design av berättelseelement. Acta Didactica Norden, 18(1), 1–25. https://doi.org/10.5617/adno.10783

Ridell, K. & Walldén, R. (2023). Prompting story elements in first grade: An intermodal approach for exploring two teachers’ orchestrations. Multimodality & Society, 4(1), 1–29. https://doi.org/10.1177/26349795231205199

Rose, D. & Martin, J. R. (2012). Skriva, läsa, lära. Genre, kunskap, pedagogik. Hallgren & Fallgren.

Runesson, U. (2017). Variationsteori som redskap för att analysera lärande och designa undervisning. I I. Carlgren (Red.), Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study (s. 45–60). Gleerups.

Scardamalia, M. & Bereiter, C. (1987). Knowledge telling and knowledge transforming in written composition. I S. Rosenberg (Red.), Advances in applied psycholinguistics, Volume 2: Reading, writing, and language learning (s. 142–175). Cambridge University Press.

Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr22. [elektronisk resurs]

Stein, N. (1982). The definition of a story. Journal of Pragmatics, 6(5-6), 487–507. https://doi.org/10.1016/0378-2166(82)90022-4

Thorsten, A. (2018). Berättelseskrivande i skolan. Att studera, beskriva och utveckla ett kunnande [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1235493/FULLTEXT01.pdf

Thorsten, A. (2019). Att undervisa om berättelseskrivande i årskurs 3 och 4 – med variationsteorin som redskap. Nordic Journal of Literacy Research, 5(3), 82–101.

Thorsten, A. & Tväråna, M. (2023). Focal points for teaching the notion of critical aspects. Scandinavian Journal of Educational Research, 68(6), 1247–1260. https://doi.org/10.1080/00313831.2023.2228817

Trigwell, K. (2006). Phenomenography: An approach to research into Geography education. Journal of Geography in Higher Education, 30(2), 367–372. https://doi.org/10.1080/03098260600717489

Tväråna, M., Jägerskog, A. S., Björklund, M., Carlberg, S., Gottfridsson, P., Juthberg, T., Kenndald, R., Kåks, B., Loscalec, M., Sahlström, P. & Strandberg, M. (2024). Att utmana bilden av systemet: elever läser visualiseringar av samhällssystem. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, 14(1), 112–138.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.

Walldén, R. (2019). Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår [Doktorsavhandling, Malmö Högskola].

Yassin Falk, D. (2017). Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3 [Doktorsavhandling, Örebro Universitet].

Åkerlind, G. S. (2015). From phenomenography to variation theory: A review of the development of the variation theory of learning and implications for pedagogical design in higher education. HERDSA Review of Higher Education, 2, 5–26.

Åkerlind, G. S. (2018). What future for phenomenographic research? On continuity and development in the phenomenography and variation theory research tradition. Scandinavian Journal of Educational Research, 62(6), 949–958. https://doi.org/10.1080/00313831.2017.1324899

Downloads

Publicerad

2024-11-19

Referera så här

Thorsten, A. (2024). ”Jag har ju bilder i huvudet så då försöker jag beskriva så mycket jag kan” – hur elever erfar beskrivningar i berättelser och vad undervisningen behöver synliggöra. Forskning Om Undervisning Och lärande, 13(1). https://doi.org/10.61998/forskul.v13i1.19339

Liknande artiklar

1 2 3 4 5 > >> 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.