The Breadth of Existential Questions, the Possibility of Hope
Selected Readings in Lars Andersson's Authorship
DOI:
https://doi.org/10.58412/hyb.v3i4.39211Keywords:
Lars Andersson, swedish literature, hope, literary studies, existential questionsAbstract
The article discusses how the great questions of life’s meaning are addressed in four novels by Lars Andersson, published between 2008 and 2017. In these works, the struggles of individual human beings are set against the possibility of hope for meaning grounded in divine grace. As complementary perspectives, Andersson's own essays on related themes are considered, along with, of course, statements from other scholars and authors. The article focuses on the overall representation of existential questions, providing examples of how biblical references are employed across all four novels. The significance of human service to others also emerges as a central theme, while the impossibility of forming a fixed image of God is underscored. At times, a faith that condemns others is contrasted with acts of loving service. Not all questions can possibly be answered, yet the paradoxical hope remains. The influence of Lars Ahlin on Andersson is noted, as are several other relevant intertexts.
References
Lars Ahlin, Tåbb med manifestet (Stockholm: Litteraturfrämjandet, 1984).
Lars Andersson, Försöksgrupp: Essäer (Stockholm: Norstedts, 1980).
Lars Andersson, Vattenorgeln (Stockholm: Norstedts, 1993).
Lars Andersson, Skuggbilderna: Essäer (Stockholm: Norstedts, 1995).
Lars Andersson, ”Om osynliga platser (däribland speglar och fönster)”, i Författare och kristen tro, redigerad av Sven Arne Flodell (Skellefteå: Norma, 2000), 80–95.
Lars Andersson, Fylgja: Resor och essäer (Torsby: Heidruns, 2004).
Lars Andersson, Ljus från Ingenstans (Stockholm: Bonniers, 2008).
Lars Andersson, De levandes land (Stockholm: Bonniers, 2012).
Lars Andersson, Uppenbarelser: Skriverier och porträtt (Göteborg: Daidalos, 2014).
Erich Auerbach, Mimesis: Verklighetsframställningen i den västerländska litteraturen (övers. Ulrika Wallenström; Stockholm: Bonniers, 1998).
Hermann Broch, Vergilii död (övers. Harry Järv; Staffanstorp: Cavefors, 1966).
Paul Celan, ”Trångföring” (”Engführung”), Sprachgitter (Frankfurt am Main: S. Fischer, 1959).
Uwe Ebel, ”Lars Anderssons Werk als Ausdruck und Möglichkeit einer Transformation der Moderne”, i Gesammelte Studien zur skandinavischen Literatur 2. Studien zur Literatur der Neuzeit, redigerad av idem (Metelen: DEV, 1998), 169–197.
Lars Gustafsson, Fyra poeter (Stockholm: Norstedts, 1988).
Lennart Hagerfors, Människosonen (Stockholm: Weyler, 2016).
Ola Larsmo, i ”Vattnets bok: Om några motiv hos Lars Andersson”, Allt om böcker 5/6 (1993), 29–32.
Bo Larsson, Närvarande frånvaro: Frågor kring liv och tro i modern svensk skönlitteratur (Stockholm: Verbum, 1987).
Bo Larsson, ”Trolös bokstavstro”, Vår lösen 86/5 (1995), 397–400.
Helmer Ringgren, ”Bibelteologiska grundbegrepp”, i En bok om Gamla testamentet, redigerad av Bertil Albrektson och Helmer Ringgren (Lund: CWK Gleerups, 1969), 97–117.
Magnus Ringgren, ”Kungasagorna”, i Längs berättandets röst: Om Lars Anderssons romaner 1979–2019, redigerad av Erik Bergqvist (Uppsala: Edda, 2019), 211–222.
Gershom Scholem, Den judiska mystiken (övers. Joachim Retzlaff; Stockholm: Brutus Östlings bokförlag, 1992).
Göran Sonnevi, Framför ordens väggar: Dikter i översättning 1959–1992 (Stockholm: Bonniers, 1992), 39–46.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2025 Pär-Yngve Andersson
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.
