Gamla testamentet för barn?
En studie av hur svenska barnbiblar hanterar det dödliga våldet i 1 Sam 17
DOI:
https://doi.org/10.58412/hyb.v4i1.47026Nyckelord:
barnbiblar, 1 Sam 17, David och Goljat, Gamla testamentet, Hebreiska bibeln, våld, dödligt våldAbstract
Artikeln undersöker hur dödligt våld i 1 Sam 17 (berättelsen om David och Goljat) framställs i svenska barnbiblar och söndagsskolematerial. Med utgångspunkt i forskning om våld i barnlitteratur analyseras 41 barnbiblar och fyra söndagsskolematerial skrivna mellan 1948 och 2020. Forskningsfrågorna som ställs är ”Hur skildras det dödliga våldet och dess konsekvenser i berättelsen om David och Goljat i svenska barnbiblar och svenskt söndagsskolematerial?” samt ”Hur beskrivs David respektive Goljat?” Resultatet visar en genomgående idealisering av David, som framstår som en trosviss, orädd förebild, medan Goljat framställs mer stereotypt som ”den andre”. Våldet nedtonas, halshuggningen utelämnas i många texter och konsekvenserna av krig skildras sällan. Över tid förstärks dessutom Davids påstådda oräddhet, medan provocerande repliker och motiv om belöning minskar. Denna selektion riskerar en banalisering och implicit glorifiering av våld. Artikeln förespråkar därför mer komplexa och samtalsöppnande framställningar som synliggör våldets följder, problematiserar fiendebilder och ger barn språk och redskap att bearbeta svåra texter och erfarenheter.
Referenser
Ingunn Aadland, ”Casting Biblical Narratives: Gendered Power Hierarchies and Cultural Imagination in Scandinavian Children’s Bibles”, Studia Theologica – Nordic Journal of Theology 77/1 (2023), 40–61.
Eva Adolfsson, Ulf Eriksson och Birgitta Holm, ”Anpassning, flykt, uppror: Barnboken och verkligheten”, Ord & Bild 5 (1971), 299–314.
Valérie Alfvén, ”Defying Norms Through Unprovoked Violence: The Translation and Reception of Two Swedish Young Adult Novels in France”, i Children’s Literature in Translation: Texts and Contexts, redigerad av Jan van Coillie och Jack McMartin (Leuven: Leuven University Press, 2020), 263–276.
Yairah Amit, ”Narrative Art of Israel’s Historians”, i Dictionary of the Old Testament: Historical Books, redigerad av Bill T. Arnold och H. G. M. Williamson (Downers Grove: IVP Academic, 2005), 708–715.
Greger Andersson, ”Predikan och bibelbruk i ett pentekostalt sammanhang”, HYBRID 4 (2026), 33–57.
Michelle Ann Abaten, Bloody Murder: The Homicide Tradition in Children’s Literature (Baltimore: John Hopkins University Press, 2013).
Julie Baretz, The Bible on Location: Off the Beaten Path in Ancient and Modern Israel (Lincoln: University of Nebraska Press, 2015).
Keith Bodner, 1 Samuel: A Narrative Commentary (HBM, 19; Sheffield: Phoenix, 2009).
David A. Bosworth, ”David, Jether, and Child Soldiers”, JSOT 36 (2011), 185–197.
Ruth B. Bottigheimer, The Bible for Children: From the Age of Gutenberg to the Present (New Haven: Yale University Press, 1996).
Melody Briggs, ”Five Smooth Retellings? How Five Children’s Bibles Demonstrate the Reception of David, Goliath, and God in 1 Samuel 17”, i Explorations in the Interpretation of Samuel: Intertextuality and Reception, redigerad av Rachelle Gilmour och Benjamin J. M. Johnson (Berlin: de Gruyter, 2024), 125–140.
Carl-Magnus Carlstein, David Davage och Moa Marken, ”Förord”, i Bibeln och brokiga berättelser: En festskrift till Greger Andersson, redigerad av idem (HYBRID Supplement, 3; Örebro: ALT, 2025), vii–xxiii.
Anthony R. Ceresko, ”A Rhetorical of David’s ’Boast’ (1 Samuel 17:34–37): Some Reflections on Method”, CBQ 47 (1985), 58–74.
C. L. Crouch, War and Ethics in the Ancient Near East: Military Violence in Light of Cosmology and History (BZAW 407: Berlin: de Gruyter, 2009).
Krystyna Dabrowska, ”Att berätta för barn om sorg och död: Sagoelementens funktion i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta och Fredrik Backmans Min mormor hälsar och säger förlåt” (Uppsala universitet: Masteruppsats, 2018).
Sören Dalevi, Gud som haver barnen kär? Barnsyn, gudsbild och Jesusbild i Barnens bibel och Bibeln i berättelser och bilder (Stockholm: Verbum, 2007).
Russel W. Dalton, ”The American Children’s Bible”, i The Oxford Handbook of the Bible in America, redigerad av Paul C. Gutjahr (Oxford: Oxford University Press, 2017), 19–38.
David Davage, ”Kan Gamla testamentet bli som nytt? Exegetisk undervisning i skuggan av ett ’döende’ testamente”, i Teologisk utbildning, redigerad av Thomas Girmalm (STPU, 3; Umeå: Umeå Universitet, 2020), 101–129.
David Davage, ”Kan Gamla testamentet bli som nytt? Förkunnelse i skuggan av ett ’döende’ testamente”, HYBRID 1 (2023), 21–60.
David Davage och Lena-Sofia Tiemeyer, ”Att läsa som det står? En studie av hur svenska barnbiblar hanterar narrativa inkonsekvenser i 1 Sam 16–17”, i Evangelikal idag? Lausannedeklarationen 50 år, redigerad av David Davage (HYBRID Supplement, 2; Örebro: ALT, 2025), 56–90.
Moshe Dayan, ”Spirit of the Fighters”, Courageous Actions: Twenty Years of Independence 11 (Tel Aviv, 1968), 50–52.
Walter Dietrich, ”David and the Philistines: Literature and History”, i The Ancient Near East in the 12th–10th Centuries BCE: Culture and History, redigerad av Gershon Galil, Ayelet Gilboa, Aren M. Maeir och Dan’el Kahn (AOAT, 392; Münster: Ugarit Verlag, 2012), 79–98.
Annemie Dillen, ”Good News for Children? Towards a Biblical Hermeneutic of Texts of Terror”, Irish Theological Quarterly 76/2 (2011), 164–182.
Eliza T. Dresang, ”The Resilient Child in Contemporary Children’s Literature: Surviving Personal Violence”, Children’s Literature Association Quarterly 22/3 (1997), 133–141.
Jacqueline M. Dunlap, ”Violence and Children’s Preferences in Fairy Tale Story Endings” (Chapel Hill: Masteruppsats, 2012).
Olof Edsinger, Krigen i Gamla testamentet: Ett försök att förstå (Uppsala: Livets Ords förlag, 2007).
Vivi Edström, Astrid Lindgren: Vildtoring och lägereld (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1992).
Vivi Edström, Astrid Lindgren och sagans makt (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1997).
Beth E. Elness-Hanson, ”Hagar and Epistemic Injustice: An Intercultural and Post-Colonial Analysis of Genesis 16”, OTE 34/2 (2021), 445–459.
J. Cheryl Exum, ”A King Fit for a Child: The David Story in Modern Children’s Bibles”, i The Fate of King David: The Past and Present of a Biblical Icon, redigerad av Tod Linafelt, Claudia V. Camp och Timothy Beal (LHBOTS, 500; New York: T&T Clark, 2010), 241–225.
J. Cheryl Exum, Art as Biblical Commentary: Visual Criticism from Hagar the Wife of Abraham to Mary the Mother of Jesus (LHBOTS, 676; London: T&T Clark, 2019).
Israel Finkelstein och Neil Asher Silberman, David and Solomon (New York: Free, 2006).
Stephen E. Fowl, Engaging Scripture: A Model for Theological Interpretation (Oxford: Blackwell, 1998).
James Garbarino et al., Children in Danger: Coping with the Consequences of Community Violence (San Francisco: Jossy-Bass, 1992).
Susan Garrett, ”Beyond Noah’s Ark”, Christian Reflection (1997).
Moshe Garsiel, ”The Valley of Elah Battle and the Duel of David with Goliath: Between History and Artistic Theological Historiography”, i Homeland and Exile: Biblical and Ancient Near Eastern Studies in Honour of Bustenay Oded, redigerad av Mark Geller, Gershon Galil och Alan Millard (VTS, 130; Leiden: Brill, 2009), 391–426.
Mark K. George, ”Constructing Identity in 1 Samuel 17”, BibInt 7 (1999), 389–412.
Lester L. Grabbe, ”The Mighty Men of Israel: 1–2 Samuel and Historicity”, i The Books of Samuel: Stories – History – Reception History, redigerad av Walter Dietrich (BETL, 184; Leuven: Peeters, 2016), 83–104.
David M. Gunn, ”David and Bathsheba in Children’s Bibles and Adult Novels”, i The Oxford Handbook of the Bible and American Popular Culture, redigerad av Dan. W. Clanton och Terry R. Clark (Oxford: Oxford University Press, 2020), 63–82.
Sarah Hinlicky Wilson, ”R-Rated: How to Read the Bible with Children”, The Christian Century (2013).
Per Isdal, Meningen med våld (Stockholm: Gothia, 2001).
G. L. James, ”Tell It Like It Is! The Case to Include the Story of the Rape of Tamar in Children’s Bibles as an Awareness Tool”, Journal for Semitics 16/2 (2007), 312–322.
Kathryn James, Death, Gender and Sexuality in Contemporary Adolescent Literature (New York: Routledge, 2009).
Omongul Kenjabayevna Kholibekova, ”Modern Trends in English Children’s Literature”, Mental Enlightenment Scientific – Methodological Journal 4/4 (2023), 217–226.
Wolfram Kinzig, ”Καινὴ διαθήκη: The Title of the New Testament in the Second and Third Centuries”, Journal of Theological Studies 45/2 (1994), 519–544.
David T. Lamb, God Behaving Badly: Is the God of the Old Testament Angry, Sexist and Racist? (Downers Grove: InterVarsity, 2011).
Mikael Larsson och Hanna Stenström, Ett myller av liv: Om barn i Bibelns texter (Uppsala: Svenska kyrkan, 2012).
Mikael Larsson, ”Model of Modesty? Sexual Politics and/in/after the Book of Ruth”, Biblical Reception 3 (2014), 175–219.
Jonna Lenells, ”Rembrandt och Lukas 15:11–32: Den tolkande konstnärens bibelbruk”, HYBRID 4 (2026), 153–186.
Hanna Liljefors, ”Att vara ’gammaltestamentlig’: Tillskrivna betydelser av ordet ’gammaltestamentlig’ i svenska dagstidningar 1987–2017”, SEÅ 87 (2022), 259–281.
Hanna Liljefors, Hebreiska bibeln debatterad: En receptionskritisk studie av diskurser om ’Gamla testamentet’ i svenska dagstidningar 1987–2017 (Skellefteå: Artos Academic, 2022).
Natalie Lantz, ”Bibeln, Hebreiska bibeln eller judiska bibeln – konsekvenser för förståelsen”, i Förskjutningar: Avgörande skiften i relationen mellan judar och kristna, redigerad av Tord Fornberg och Göran Larsson (Skellefteå: Artos & Norma, 2022), 63–74.
Amy McClure, ”Censorship of Children’s Books”, i Battling Dragons: Issues and Controversy in Children’s Literature, redigerad av Susan Lehr (Portsmouth: Heinemann, 1995), 3–30.
Roderick McGillis, Voices of the Other: Children’s Literature and the Postcolonial Context (New York: Routledge, 2000).
Marius Nel, ”Violence and the Daniel Tales in a Children’s Bible”, HTS Theologiese Studies/Theological Studies 65/1 (2009), 1–6.
Maureen Nimon, ”Violence in Children’s Literature Today”, i Selected Papers from the Annual Conference of the International Association of School Librarianship, Adelaide, Australia, 27–30 September (Kalamazoo: International Association of School Librarianship, 1993), 29–33.
Perry Nodelman, ”The Other: Orientalism, Colonialism, and Children’s Literature”, Children’s Literature Association Quarterly 17/1 (1992), 29–35.
Funlola Olojede, ”Women and the Cry for Justice in Old Testament Court Narratives: An African Reflection”, OTE 26/3 (2013), 761–772.
Mavis Reimer, ”Introduction: Violence and Violent Children’s Texts”, Children’s Literature Association Quarterly 22/3 (1997), 102–104.
Mikael Sjöberg, Wrestling with Textual Violence: A Case Study of the Jephtah Narrative in Antiquity and Modernity with Special Regard to Gender (Uppsala: Uppsala universitet, 2004).
Roland Spjuth, ”Den partikulära kroppen och den stora berättelsen: Fortsatt dialog med Greger Andersson”, i Bibeln och brokiga berättelser: En festskrift till Greger Andersson, redigerad av Carl-Magnus Carlstein, David Davage och Moa Marken (HYBRID Supplement, 3; Örebro: ALT, 2025), 1–24.
Margareta Strömstedt, Astrid Lindgren: En levnadsteckning (3:e utg.; Stockholm: Rabén & Sjögren, 2002).
Maria Tatar, Enchanted Hunters: The Power of Stories in Childhood (New York: W. W. Norton & Co., 2009).
Gloria Toby Blatt, ”Violence in Children’s Literature: A Content Analysis of a Select Sampling of Children’s Literature and a Study of Children’s Responses to Literary Episodes Depicting Violence” (Michigan State University: Avhandling, 1972).
Marija Todorova, The Translation of Violence in Children’s Literature: Images from the Western Balkans (Routledge Advances in Translation and Interpreting Studies; London: Routledge, 2022).
Jaqueline S. du Toit, ”God as Father: The Representation of the Tenth Plague in Children’s Bibles”, Acta Theologica 29/2 (2009), 14–29.
Carl Tomlinson, ”Justifying Violence in Children’s Literature”, i Battling Dragons: Issues and Controversy in Children’s Literature, redigerad av Susan Lehr (Portsmouth: Heinemann, 1995), 39–50.
Ying Toijer-Nilsson, Tro och otro i modern barnlitteratur (Karlskrona: Verbum, 1976).
Charlie Trimm, Fighting for the King and the Gods: A Survey of Warfare in the Ancient Near East (Resources for Biblical Study; Atlanta: SBL, 2017).
Melanie D. Unrau, ”Where Are the Girls in Children’s Bibles?”, Geez 29 (2013), 42–47.
Gesila Uzukwu, ”’Like Father, Like Son’? The Woman as a Bargaining Object in Gen 20:1–18 and Gen 26:1–11”, OTE 34/1 (2021), 89–113.
Caroline Vander Stichele och Hugh S. Pyper, ”Introduction”, i Text, Image, and Otherness in Children’s Bibles: What is in the Picture?, redigerad av eidem (Atlanta: SBL, 2012), 1–7.
Winifred Whitehead, Old Lies Revisited: Young Readers and the Literature of War and Violence (London: Pluto, 1991).
Elin Åhlén, ”’Man måste leva så att man blir vän med döden’: Hur döden skildras i berättarröst, bildspråk och illustrationer i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta” (Stockholms universitet: Magisteruppsats, 2024).
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 David Davage, Lena-Sofia Tiemeyer
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
