Rembrandt och Lukas 15:11–32
Den tolkande konstnärens bibelbruk
DOI:
https://doi.org/10.58412/hyb.v4i1.54471Nyckelord:
Luk 15:11–32, Rembrandt van Rijn, The Return of the Prodigal Son, Konst, Tolkning, ExegetikAbstract
Denna artikel undersöker hur 1600-talskonstnären Rembrandt van Rijn tolkar liknelsen i Luk 15:11–32 i sin målning Den förlorade sonens återkomst (1669). Artikeln inleds med en presentation av Rembrandt som bibeltolkande konstnär, för att sedan fortsätta i en presentation av lukastexten i fråga genom en narrativ lins – där berättelsens miljöer, karaktärer, händelser och intriger står i förgrunden. På detta följer artikelns huvuddel, där målningen från 1669 analyseras genom en konstinriktad receptionshistorisk metod, för att belysa hur Rembrandt genom sin målning möjliggör för ett förnyat möte med Luk. 15:11–32. I artikeln drar jag slutsatsen att Rembrandt i sin tolkning, genom olika konstnärliga och hermeneutiska tekniker, frångår det partikulära i liknelsen för att i stället fokusera på berättelsens universella signifikans.
Referenser
Doug Adams, ”Changing Patterns and Interpretations of Parables in Art”, ARTS 19/1 (2007), 5–13.
Mieke Bal, Reading ”Rembrandt”: Beyond the Word-Image Opposition (Cambridge: Cambridge University Press, 1991).
Timothy Beal, ”Reception History and Beyond: Toward the Cultural History of Scripture”, BibInt 19 (2011), 357–372.
Amanda W. Benckhuysen, ”Reading the Bible with Rembrandt: A Fresh Look at Bathsheba in 2 Samuel 11”, CTJ 50/2 (2005), 247–264.
Paolo Berdini, The Religious Art of Jacopo Bassano: Painting as Visual Exegesis (Cambridge: Cambridge University Press, 1997).
Brennan Breed, Nomadic Text: A Theory of Biblical Reception Theory (Bloomington: Indiana University Press, 2014).
Kasper Bro Larsen, ”Forord”, i Rembrandt som bibelfortolker, redigerad av idem (Århus: Aros, 2010), 9–10.
Kasper Bro Larsen, ”Pennen og Penseln: Rembrandt som bibelfortolker”, i Rembrandt som bibelfortolker, redigerad av idem (Århus: Aros, 2010), 12–22.
Lesleigh Cushing Stahlberg, Sustaining Fictions: Intertextuality, Midrash, Translation and the Literary Afterlife of the Bible (London: Bloomsbury, 2008).
David Davage och Lena-Sofia Tiemeyer, ”Gamla testamentet för barn? En studie av hur barnbiblar hanterar det dödliga våldet i 1 Sam 17”, HYBRID 4 (2026), 58–97.
Emma England och William John Lyons, ”Explorations in the Reception of the Bible”, i Reception History and Biblical Studies: Theory and Practice, redigerad av eidem (London: Bloomsbury T&T Clark, 2015), 3–13.
Stanley Eugene Fish, Is There a Text in this Class? The Authority of Interpretive Communities (Cambridge: Harvard University Press, 1980).
J. Cheryl Exum och Ela Nutu, ”Introduction”, i Between the Text and the Canvas: The Bible and Art in Dialogue, redigerad av eaedem (Sheffield: Sheffield Phoenix, 2007), 1–10.
J. Cheryl Exum, Art as Biblical Commentary: Visual Critisism from Hagar the Wife of Abraham, to Mary the Mother of Jesus (London: Bloomsbury T&T Clark, 2019).
Susan E. Gillingham, ”Reception History, Biblical Studies, and the Issue of Multivalency”, Melita Theologica 28/1 (2018), 1–15.
Joel B. Green, The Gospel of Luke (Grand Rapids: Eerdmans, 1997).
David M. Gunn och Danna Nolan Fewell, Narrative in the Hebrew Bible (New York: Oxford University Press, 1993),.
Barbara Joan Haeger, The Religious Significance of Rembrandt’s ”Return of the Prodigal Son”: an Examination of the Picture in the Context of the Visual and Iconographic Tradition (Ann Arbor: University of Michigan, 1983).
William H. Halewood, Six Subjects of Reformation Art: A Preface to Rembrandt (Toronto: University of Toronto Press, 1982).
Hidde Hoekstra, Rembrandt and the Bible (Weert: Magna Books, 1990).
Willem A. Hooft Visser’t, Rembrandt and the Gospel (London: Camelot, 1957).
Gerson H. Horst, Rembrandt Paintings (Amsterdam: Heulenhoff, 1968).
Clive Marsh, ”Rembrandt Reads the Gospels: Form, Context, and Theological Responsibility in New Testament Interpretation”, SJT 50/4 (1997), 399–413.
Clive Marsh, ”Rembrandt the Etcher: Mission and Commission as Factors in New Testament Interpretation”, BibInt 6/3 (1998), 381–409.
I. Howard Marshall, The Gospel of Luke: A Commentary on the Greek Text (Grand Rapids: Eerdmans, 1978).
Nicholas Mirzoeff, An Introduction to Visual Culture (London: Routledge, 1999).
Leon Morris, The Gospel According to St. Luke (London: IVP, 1974).
William John Thomas Mitchell, Picture Theory (Chicago: University of Chicago Press, 1994).
Johannes Nissen, ”Lignelsen om den gode fader”, i Rembrandt som bibelfortolker, redigerad av idem (Århus: Aros, 2010), 104–111.
John Nolland, Luke 9:21–18:34 (Dallas: Word, 1993).
Henri Nouwen, Att komma hem (Stockholm: Libris, 1992).
Matthew Nowachek, ”Att läsa inom den heliga spänningen: Paradox och dess betydelse för ett dynamiskt, självkritiskt och uppbyggligt bibelbruk”, HYBRID 4 (2026), 187–211.
Martin O’Kane, ”The Artist as Reader of the Bible: Visual Exegesis and the Adoration of the Magi”, BibInt 13/4 (2005), 337–373.
Martin O’Kane, Painting the Text: The Artist as Biblical Interpreter (Sheffield: Sheffield Phoenix, 2007).
Peggy Parker, ”Rembrandt: The Artist as Theologian”, ARTS 7/1 (1994), 27–30.
Mark Allan Powell, What is Narrative Criticism? (Minneapolis: Fortress, 1990).
James L. Resseguie, Narrative Criticism of the New Testament: An Introduction (Grand Rapids: Baker, 2005).
Jonathan Roberts, ”Introduction”, i The Oxford Handbook of the Reception History of the Bible, redigerad av Michael Lieb m.fl (Oxford: Oxford University Press, 2011), 1–8.
Jakob Rosenberg, Rembrandt: Life and Work (London: Phaidon, 1964).
Jonathan Rowlands, ”Reception History, Theological Interpretation, and the Future of New Testament Studies”, JTI 13/2 (2019), 147–167.
Simon Schama, Rembrandt’s Eyes (London: Penguin, 1999).
Lennart Thörn, Ordets tillblivelse (Stockholm: Libris, 2017).
Christian Tümpel, Rembrandt (Antwerp: Fonds Mercator, 1986).
Ernst van de Wetering, A Corpus of Rembrandt Paintings VI: Rembrandt’s Paintings Revisited – A Complete Survey (Dordrecht: Springer Netherlands, 2014).
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Jonna Lenells
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
