Predikan och bibelbruk i ett pentekostalt sammanhang
DOI:
https://doi.org/10.58412/hyb.v4i1.55855Nyckelord:
predikan, pentekostalism, teologiseringAbstract
Ämnet för artikeln är predikan och bibelbruk i ett väckelsekristet och pentekostalt sammanhang. Min utgångspunkt är att predikan kan beskrivas, med ett begrepp jag hämtat från Clara Nystrand, som ”teologisering”, eftersom predikanter gör teologi när de förkunnar. I den processen möts och förhandlas bibeltexter, teologi, samtiden och predikantens uppfattning om åhörarna och deras situation. En omdiskuterad fråga är hur dessa faktorer ska viktas mot varandra. Jag resonerar om denna fråga utifrån två modeller för predikan: predikan som ”en bro” respektive ”en väv”. Den del av predikanters teologisering som främst intresserar mig rör det kristna livet, hur detta kan (bör) levas och hur det kan (bör) förstås. Jag utgår i diskussion av detta tema från påståendet att såväl Bibeln och teologin som enskilda kristnas livstolkning kan beskrivas i termer av berättande. Givet detta synsätt ställer jag frågan om hur dessa nivåer relateras till varandra i pentekostal och karismatisk förkunnelse i det som ibland beskrivs som världens mest sekulära land. Ett återkommande motsatspar såväl i analysen av predikan och bibelbruk som i diskussionen om kristen livstolkning är avstånd och närhet.
Referenser
Emmanuel Alenklint, ”Lammet, blodet, floden: Kanaans tungomål i den tidiga svenska pingströrelsen”, HYBRID 4 (2026), 1–32.
Robert Alter, The Art of Biblical Narrative (New York: Basic, 1981).
Jan-Åke Alvarsson, Om pingströrelsen: Essäer, översikter och analyser (Skellefteå: Artos, 2014).
Allan Anderson, An Introduction to Pentecostalism: Global Charismatic Christianity (Cambridge: Cambridge University Press, 2004).
Greger Andersson, ”To Live the Biblical Narratives: Pentecostal Autobiographies and the Baptism in the Spirit”, PentecoStudies 13/1 (2014), 112–127.
Greger Andersson, ”Theology on the Borderline of Narrative: Two Sermons as Test Cases”, i Borderliners: Searching the Boundaries of Narrativity and Narratology, redigerad av P. Krogh Hansen (Köpenhamn: Medusa, 2009), 197–218.
Greger Andersson, ”Att tala om kristen tro i termer av en berättelse”, i Barmhärtighetens gemenskap: Festskrift för Roland Spjuth, redigerad av Carl-Magnus Carlstein et al. (Malmö: Spricka, 2021), 193–209.
Greger Andersson, ”Pentekostal hermeneutik: Hur tolkar svenska pingstpredikanter Bibeln?”, SJLT 7 (2021), 1–18.
Greger Andersson, Roland Spjuth och Fredrik Wenell, ”Unga i karismatiska och evangelikala kyrkor resonerar om sin tro”, SJLT 4 (2017), 1–22.
Kenneth J. Archer, A Pentecostal Hermeneutic for the Twenty-First Century: Spirit, Scripture, and Community (London: T&T Clark, 2004).
Mieke Bal, Murder and Difference: Gender, Genre, and Scholarship on Sisera’s Death (Bloomington: Indiana University Press, 1988).
Thomas B. Barratt, When the Fire Fell and an Outline of My Life (Oslo: Alfons Hansen & Sønner, 1927).
Thomas B. Barratt, Erindringer (Oslo: Filadelfiaforlaget, 1941).
Dennis J. Bennett, Nine O’Clock in the Morning (Alachua: Bridge-Logos, 1970).
Rita Charon, The Principles and Practice of Narrative Medicine (New York: Oxford University Press, 2017).
Mads Breckan Claudi och Audhild Norendal, red., Litteraturhistoriske muligheter: I forskning og undervisning (Oslo: Universitetsforlaget, 2022).
Walter Brueggemann, The Prophetic Imagination (Philadelphia: Fortress, 1978).
Walter Brueggemann, Finally Comes the Poet: Daring Speech for Proclamation (Minneapolis: Fortress, 1989).
Walter Brueggemann, Cadences of Home: Preaching among Exiles (Louisville: Westminster John Knox, 1997).
David Buttrick, Homiletic: Moves and Structures (Philadelphia: Fortress, 1988).
David Davage, ”Kan Gamla testamentet bli som nytt? Förkunnelse i skuggan av ett ’döende’ testamente”, HYBRID 1/1 (2023), 21–60.
David Davage och Lena-Sofia Tiemeyer, ”Gamla testamentet för barn? En studie av hur barnbiblar hanterar det dödliga våldet i 1 Sam 17”, HYBRID 4 (2026), 58–97.
Umberto Eco, Six Walks in the Fictional Woods (Cambridge: Harvard University Press, 1994).
Runar Eldebo, Det homiletiska rummet: Mötet mellan predikant och lyssnare (Örebro: Libris, 2005).
Edward Farley, ”Preaching the Bible and Preaching the Gospel”, i A Reader on Preaching: Making Connections, redigerad av David Day (Aldershot: Ashgate, 2005), 90–103.
Gordon Fee, Gospel and Spirit: Issues in New Testament Hermeneutics (Peabody: Hendrickson, 1991).
Gordon Fee och Douglas Stuart, Att läsa och förstå Bibeln: En handbok (Örebro: Libris, 2002).
Marianne Gaarden, The Third Room of Preaching: A New Empirical Approach (Eugene: Pickwick, 2021).
Miranda Klaver, This is My Desire: A Semiotic Perspective on Conversion in an Evangelical Seeker Church and a Pentecostal Church in the Netherlands (Amsterdam: Amsterdam University Press, 2011).
Hans-Georg Gadamer, Sanning och metod: I urval (Göteborg: Daidalos, 1997).
Sidney Greidanus, The Modern Preacher and the Ancient Text: Interpreting and Preaching Biblical Literature (Grand Rapids: Eerdmans, 1988).
Stanley J. Grenz och John R. Franke, Beyond Foundationalism Shaping Theology in a Postmodern Context (Louisville: Westminster John Knox, 2001).
Richard B. Hays, Reading Backwards: Figural Christology and the Fourfold Gospel Witness (Waco: Baylor University Press, 2016).
Stanley Hauerwas och L. Gregory Jones, red., Why narrative? Readings in Narrative Theology (Grand Rapids: Eerdmans, 1989).
Stanley Hauerwas och William H Willimon, Resident Aliens: Life in the Christian Colony (Nashville: Abingdon, 1989).
William E. Hull, Strategic Preaching: The Role of the Pulpit in Pastoral Ledership (St. Louis: Chalice, 2006).
Ulrik Josefsson och Magnus Wahlström, ”Pingst i rörelse och samfund: En analys av Pingst – fria församlingar i samverkan”, i Pentekostalismen i Sverige på 2020-talet, redigerad av Jan-Åke Alvarsson (Skellefteå: Artos, 2021), 121–168.
William K. Kay, ”The Ecclesial Dimension of Preaching”, i Toward a Pentecostal Theology of Preaching, redigerad av Lee Roy Martin (Cleveland: CPT, 2015), 200–215.
Craig S. Keener, Spirit Hermeneutics: Reading Scripture in Light of Pentecost (Grand Rapids: Eerdmans, 2016).
Frank Kermode, The Sense of an Ending: Studies in the Theory of Fiction (Oxford: Oxford University Press, 1967).
Thomas G. Long, The Witness of Preaching (3:e utg.; Louisville: John Knox, 2016).
Marlene Lorensen Ringgaard, ”Nyere nordisk homiletikk: Empirisk vending, fremmedhet og resonans”, Tidsskrift for praktisk teologi 37/1 (2020), 42–53.
Jean-François Lyotard, The Postmodern Condition: A Report on Knowledge (Manchester: Manchester University Press, 1984).
Eugene L. Lowry, The Homiletical Plot: The Sermon as Narrative Art Form (Louisville: John Knox, 2001).
Frida Mannerfelt, ”Kontrast och kontinuitet: Predikoideal i Svenska kyrkans prästutbildning 1903–2017”, Svenskt gudstjänstliv 93 (2018), 123–162.
Joel MacInnes och Andreas Wessman, ”Hör vad Anden säger! Bibelsyn och bibelbruk i karismatisk miljö”, i Josefsson och Wahlström, Entusiastisk kristendom, 159–181.
Hanna Meretoja, ”Life and narrative”, i The Routledge Companion to Narrative Theory, redigerad av P. Dawson och M. Mäkelä (New York: Routledge, 2022), 273–285.
Jessica Moberg, Piety, Intimacy, and Mobility: A Case Study of Charismatic Christianity in Present-Day Stockholm (Avhandling: Göteborgs universitet och Södertörns högskola, 2013).
Ulla Moberg, Språkbruk och interaktion i en svensk pingstförsamling: En kommunikationsetnografisk studie (Avhandling: Uppsala universitet, 1998).
Brigitte Mral m.fl., Kritisk retorikanalys: Text, bild, actio (Ödåkra: Retorikförlaget, 2016).
Clara Nystrand, Teologisering i predikan: Vad det är och hur det skedde i Svenska kyrkan år 2020 (Lunds universitet: Avhandling, 2024).
Lewi Pethrus, Medan du stjärnorna räknar: Vallpojken och vår Herre (Bromma: Filadelfia, 1974).
Paul Ricoeur, ”Life in Quest of Narrative”, i On Paul Ricoeur: Narrative and Interpretation, redigerad av David Wood (London: Routledge, 1991), 20–33.
Haddon W. Robinson, Biblical Preaching: The Development and Delivery of Expository Messages (2 utg.; Grand Rapids: Baker Academic, 2001).
Garth M. Rosell and Richard A. G. Dupuis, The Memoirs of Charles G. Finney: The Complete Restored Text (Grand Rapids: Zondervan, 1989).
Lars Råmunddal, ”Hva gjor forkynnelsen menighetsutviklende”, i Bygge Kirke: Bidrag till en teologi för menighetsutvikling, redigerad av idem (Kristiansand: SJLT Publishing, 2020), 425–458.
Davids Schnasa Jacobsen, Homiletical Theology: Preaching as Doing Theology (Eugene: Cascade Books, 2015)
Paul Scott Wilson, The Practice of Preaching (Nashville: Abingdon, 1995).
Roland Spjuth, Om Gud och allt annat (Malmö: Spricka, 2020).
Hans Sundberg och Pontus Tunhav, ”Lärorna i Knutby: En studie av förkunnelsen åren 2001–2006”, i Entusiastisk kristendom och fanatism i Knutby: reflektioner och lärdomar från ett forskningsprojekt, redigerad av Ulrik Josefsson och Magnus Wahlström (Uppsala: IPS, 2021), 115–159.
Charles Taylor, A Secular Age (Cambridge: Belknap, 2007).
Anthony C. Thiselton, New Horizons in Hermeneutics (Grand Rapids: Zondervan, 1992).
Andreas Thörn, En framgångsrik främling: Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, självbild i historieskrivning och verksamhet 1910–1980 (Avhandling: Örebro universitet, 2014).
Örjan Torell, Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland (Rapport från projektet Literary Competence as a Product of School Culture; Härnösand: Mitthögskolan, 2002).
Leonora Tubbs Tisdale, Preaching as Local Theology and Folk Art (Minneapolis: Fortress, 1997).
Christopher J. H. Wright, Old Testament Ethics for the People of God (Leicester: InterVarsity, 2004).
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Greger Andersson
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
