Litterär kompetens och receptionsteoretiska perspektiv på skolelevers litteraturläsning
DOI:
https://doi.org/10.69826/kapet.2025.32878Nyckelord:
skönlitteratur, litteraturundervisning, litteraturdidaktik, receptionsteoriAbstract
Ett viktigt syfte med skolans litteraturundervisning är att fostra läsare som läser skönlitteratur av många olika anledningar och som har förmågan att skifta mellan förhållningssätt och perspektiv i samband med läsningen. Tidigare forskning har visat att ovana läsare ofta läser skönlitteratur med fokus på fakta och textens bokstavliga mening, men läsning av skönlitterära texter kräver inte bara generell läsförståelse utan även litterär kompetens. I den här essän diskuteras begreppet litterär kompetens i relation till äldre och nyare receptionsteoretiska perspektiv på skolelevers litteraturläsning. Efter en redogörelse för några olika sätt att definiera litterär kompetens följer en översikt av tidigare forskning som berör skolelevers litteraturläsning och reception av skönlitterära texter avseende mötet mellan läsare och text, arbetssätt som kan främja elevers litterära kompetens samt dialogens betydelse för utvecklingen av litterär kompetens. Utifrån de forskningsresultat som presenteras i litteraturöversikten dras slutsatser om vilken relevans begreppet litterär kompetens har för dagens litteraturdidaktiska forskning.
Referenser
Andringa, E. (1991). Talking about literature in an institutional context: An empirical approach. Poetics, 20(2), 157–172. https://doi.org/10.1016/0304-422X(91)90004-9 DOI: https://doi.org/10.1016/0304-422X(91)90004-9
Blau, S. (2003). The literature workshop: Teaching texts and their readers. Heinemann.
Culler, J. (1993). Litterär kompetens. I C. Entzenberg & C. Hansson (Red.), Modern litteraturteori: Från rysk formalism till dekonstruktion (2 uppl., ss. 96–116). Studentlitteratur.
Deane, P. (2020). Building and justifying interpretations of texts: A key practice in the english language arts. ETS Research Report Series, 2020(1), 1–53. https://doi.org/10.1002/ets2.12304 DOI: https://doi.org/10.1002/ets2.12304
Fodstad, L. A., & Thomassen, M. M. (2020). I litteraturlaboratoriet: Didaktisk praksis for litterær kompetanse. Nordic Journal of Literacy Research, 6(1), 86–106. https://doi.org/10.23865/njlr.v6.2042 DOI: https://doi.org/10.23865/njlr.v6.2042
Frederking, V., Henschel, S., Meier, C., Roick, T., Stanat, P., & Dickhäuser, O. (2012). Beyond functional aspects of reading literacy: Theoretical structure and empirical validity of literary literacy. L1-Educational Studies in Language and Literature, 12(4), 1–24. https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2012.01.02 DOI: https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2012.01.02
Gourvennec, A. F. (2017). ”Det rister litt i hjernen”: En studie av møtet mellom høytpresterende elever i videregående skole og litteraturfaglig praksis [Doktorsavhandling, Universitetet i Stavanger]. Brage. https://uis.brage.unit.no/uis-xmlui/handle/11250/2466694
Hansen, T. I. (2020). Kunsten at læse. Aarhus Universitetsforlag. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctv34wmthz
Hansen, T. I., & Gissel, S. T. (2021). Tilbage til teksten. Hans Reitzels forlag.
Hennig, Å. (2017). Litterær forståelse: Innførning i litteraturdidaktikk (2 uppl.). Gyldendal Akademisk.
Levine, S., Hauser, M., & Smith, M. W. (2022). Authority and authenticity in teachers’ questions about literature in three contexts. English Teaching: Practice & Critique, 21(2), 192–208. https://doi.org/10.1108/ETPC-03-2021-0021 DOI: https://doi.org/10.1108/ETPC-03-2021-0021
Levine, S., & Horton, W. (2015). Helping high school students read like experts: Affective evaluation, salience, and literary interpretation. Cognition and Instruction, 33(2), 125–153. https://doi.org/10.1080/07370008.2015.1029609 DOI: https://doi.org/10.1080/07370008.2015.1029609
Malmgren, L.-G. (1984). Den konstiga konsten: En genomgång av några aktuella teorier om litteraturreception. Lunds universitet.
Malmgren, L.-G. (1997). Åtta läsare på mellanstadiet. Studentlitteratur.
Nissen, A. (2024). Nordic literature instruction [Doktorsavhandling, Karlstads universitet]. DiVA. https://doi.org/10.59217/erfa5094 DOI: https://doi.org/10.59217/erfa5094
Nystrand, M. (1997). Dialogic instruction: When recitation becomes conversation. I M. Nystrand (Red.), Opening dialogue: Understanding the dynamics of language and learning in the english classroom (ss. 1–29). Teachers College Press.
Penne, S. (2010). Litteratur og film i klasserommet: Didaktikk for ungdomstrinnet og videregående skole. Universitetsforlaget.
Rabinowitz, P. J., & Bancroft, C. (2014). Euclid at the Core: Recentering Literary Education. Style, 48(1), 1–34. https://doi.org/10.5325/style.48.1.0001
Rødnes, K. A. (2014). Skjønnlitteratur i klasserommet: Skandinavisk forskning og didaktiske implikasjoner. Acta Didactica Norge, 8(1), 1–17. https://doi.org/10.5617/adno.1097 DOI: https://doi.org/10.5617/adno.1097
Schmidl, H. (2008). Från vildmark till grön ängel: Receptionsanalyser av läsning i åttonde klass [Doktorsavhandling, Uppsala universitet]. DiVA. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:171585/FULLTEXT01.pd
Skolverket. (2019). Pisa 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. https://www.skolverket.se/publikationer?id=5347
Soter, A. O., Wilkinson, I. A., Murphy, P. K., Rudge, L., Reninger, K., & Edwards, M. (2008). What the discourse tells us: Talk and indicators of high-level comprehension. International Journal of Educational Research, 47(6), 372–391. https://doi.org/10.1016/j.ijer.2009.01.001 DOI: https://doi.org/10.1016/j.ijer.2009.01.001
Sønneland, M. (2019). Friction in fiction: A study of the importance of open problems for literary conversations. L1 Educational Studies in Language and Literature, 19, 1–28. https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2019.19.01.07 DOI: https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2019.19.01.07
Sørensen, B. (2001). Litteratur: Forståelse og fortolkning. Alinea.
Torell, Ö. (2001). Literary competence beyond conventions. Scandinavian Journal of Educational Research, 45(4), 369–379. https://doi.org/10.1080/00313830120096770 DOI: https://doi.org/10.1080/00313830127213
Torell, Ö. (Red.). (2002). Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Institutionen för humaniora, Mitthögskolan.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Anna Nissen
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i KAPET behåller upphovsrätten till sina verk.
