Inför revideringen av förskolans läroplan 2025 - erfarenhet och förväntan

Författare

  • Anna Sonesson Karlstads universitet

DOI:

https://doi.org/10.69826/kapet.2026.60697

Nyckelord:

Begreppshistoria, digitalisering, förskola, läroplan, revidering

Abstract

Inför revidering av förskolans läroplan 2025 fanns möjlighet att lämna yttrande över den remiss och det förslag som i korthet handlade om att minska barns skärmtid och att ta bort krav på användande av digitala verktyg i förskolan. Artikeln syftar till att bidra med kunskap om de resonemang som fördes fram i ett urval av de 117 remissyttranden som inkom till Skolverket. Som teoretisk utgångspunkt och begrepp används begreppshistoria samt de analytiska verktygen erfarenhetsrum och förväntanshorisont. Resultatet visar att den erfarenhet som lyfts fram i yttrandena är mångfacetterad och baserad på kunskap från utbildning, yrkesutövning, rekommendationer, policydokument och forskning. Det framkommer också att beprövad erfarenhet, såväl som personlig erfarenhet och erfarenhet tillsammans med andra, fungerar som utgångspunkt och stöd i förståelsen. Vidare visar resultatet att yttrandena diskuterar olika förväntningar där oro uttrycks kring konsekvenserna av förslaget. Oron är kopplad till barns utveckling och lärande, jämlikhet och demokrati samt professionen. Resultatet återspeglar tidigare forskning där åsikter om digitalisering i förskolan skiljer sig åt och framställs som antingen positiv eller negativ.

Referenser

Bochicchio, V., Keith, K., Montero, I., Scandurra, C., & Winsler, A. (2022). Digital media inhibit self-regulatory private speech use in preschool children: The “digital bubble effect”. Cognitive Development, 62, 101180. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0885201422000284

Bro T. (2018). Möjlig ökning av närsynthet bland barn i Sverige.

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap1/artiklar1/originalstudie/2018/07/mojlig-okning-av-narsynthet-bland-barn-i-sverige/

Buskqvist, U., Johansson, E., & Hermansson, C. (2023). Inbetween Literacy Desirings and Following Commands: Rethinking Digitalization in Swedish Early Childhood Education. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 9(2), 210–220. https://doi.org/10.1080/20020317.2023.2229021

Enochsson, A.-B., & Ribaeus, K. (2021). "Everybody Has to Get a Chance to Learn": Democratic Aspects of Digitalisation in Preschool [Journal Articles; Reports - Research]. Early Childhood Education Journal, 49(6), 1087-1098. https://doi.org/10.1007/s10643-020-01117-6

European Commission. (2025). Rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande. https://education.ec.europa.eu/sv/focus-topics/improving-quality/key-competences

Hernwall, P. (2016). ‘We have to be professional’–Swedish preschool teachers’ conceptualization of digital media. Nordic journal of digital literacy, 11(1), 5–23.

Jonsson, K. (2017). Fångna i begreppen? Revolution, tid och politik i svensk socialistisk press 1917 1924. Doktorsavhandling. Södertörns högskola.

Jordheim, H. (2003). Läsningens vetenskap. Anthropos AB.

Kjällander, S. (2022). Att känna sig hemma i den digitala världen. Digital kompetens och demokrati utifrån tre perspektiv: elevernas, rektorns och lärarnas. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 8. https://doi.org/10.23865/ntpk.v8.4069

Kjällander, S., & Riddersporre, B. (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Natur & Kultur.

Koselleck, R. (2004). Erfarenhet, tid och historia: Om historiska tiders semantik. Daidalos.

Li, C., Cheng, G., Sha, T., Cheng, W., & Yan, Y. (2020). The Relationships between Screen Use and Health Indicators among Infants, Toddlers, and Preschoolers: A Meta-Analysis and Systematic Review. International Journal of Environmental Research and Public Health, Vol. 17. https://doi.org/10.3390/ijerph17197324

Lindeman, S., Svensson, M. & Enochsson, AB. (2021). Digitalisation in early childhood education: a domestication theoretical perspective on teachers’ experiences. Educ Inf Technol 26, 4879–4903. https://doi.org/10.1007/s10639-021-10501-7

Lundqvist, J., Sandström, M., Franzén, K., Wetso, G-M., Larsdotter Bodin, U., Runström Nilsson, P., & Munter, A-C. (2021). Differentierad undervisning och integrerade digitala verktyg i förskola och skola: En storskalig studie. Utbildning & Lärande, 15(3). https://doi.org/10.58714/ul.v15i3.11272

Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/57483?locale=sv

Nilsen, M. (2020). Barns digitala aktiviteter. Samspel mellan barn, lärare och digitala teknologier i förskolan. Liber.

Nilsen, M. (2025). Digitala läspraktiker i förskolan. Nordisk barnehageforskning, 22(1), 106–126. https://doi.org/10.23865/nbf.v22.592

Nilsen, M., & Kjällander, S. (2023). Introduktion till temanummer: Digitalisering i förskolan. Utbildning & Lärande, 17(4). https://doi.org/10.58714/ul.v17i4.18250

Nilsen, M., Petersen, P., & Danielsson, K. (2023). Digital högläsning för flerspråkande i förskolan. Utbildning och lärande, 17(4). https://doi.org/10.58714/ul.v17i4.18253

Otterborn, A. (2023). Det bästa av två världar: Förskollärares arbete med digitala och analoga resurser i förskolans STEM-undervisning. https://doi.org/10.3384/9789179295523

Otterborn, A., Sundberg, B., & Schönborn, K. (2023). The Impact of Digital and Analog Approaches on a Multidimensional Preschool Science Education. Research in Science Education, 54, 185 203. https://doi.org/10.1007/s11165-023-10133-6

Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet. (2017, 19 oktober). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet: Bilaga till regeringsbeslut I:1. https://www.regeringen.se/contentassets/72ff9b9845854d6c8689017999228e53/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf

Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet. (2025, 27 februari). Barnen i förskolan ska mötas av fler böcker och färre skärmar. Regeringskansliet.

Barnen i förskolan ska mötas av fler böcker och färre skärmar - Regeringen.se

Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan Lpfö98. Skolverket.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Skolverket.

Skolverket. (2024a). Konsekvensutredning avseende förslag till ändring av området digitalisering i förskolans läroplan. Skolverket.

Skolverket. (2024b). Skolverket föreslår ändringar i förskolans läroplan. Skolverket.

https://www.skolverket.se/om-skolverket/nyheter-och-pressmeddelanden/nyheter/nyheter/2024-03-22-skolverket-foreslar-andringar-i-forskolans-laroplan

Skolverket. (2025). SKOLFS 2025:23. Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan. Skolverket. SKOLFS 2025:23

Thorell, L.B., Burén, J., Ström Wiman, J., Sandberg, D. & Nutley, S.B. (2022). Longitudinal associations between digital media use and ADHD symptoms in children and adolescents: a systematic literature review. European Child & Adolescent Psychiatry 33, 2503–2526 (2024). https://doi.org/10.1007/s00787-022-02130-3

UNICEF Sverige. (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.

Walan, S., & Enochsson, A-B. (2024). Affordances and Obstacles When Integrating Digital Tools into Science Teaching in Preschools. Research in Science & Technological Education, 42(3), 533–552. https://doi.org/10.1080/02635143.2022.2116423

Wernholm, M., Hvit Lindstrand, S., & Kjällander, S. (2023). Barns hybrida lek i förskolan. Utbildning & Lärande. 17(4), 105–122. http://dx.doi.org/10.58714/ul.v17i4.18268

Wu, D., Xinyi, D., Danqing, L., & Hui, L. (2023). How Early Digital Experience Shapes Young Brains During 0-12 Years: A Scoping Review. Early Education and Development, 1–37. https://doi.org/10.1080/10409289.2023.2278117

Downloads

Publicerad

2026-09-08

Referera så här

Sonesson, A. (2026). Inför revideringen av förskolans läroplan 2025 - erfarenhet och förväntan. Kapet, 22(1), 21–38. https://doi.org/10.69826/kapet.2026.60697

Nummer

Sektion

Originalartiklar