”Jag har ju bilder i huvudet så då försöker jag beskriva så mycket jag kan” – hur elever erfar beskrivningar i berättelser och vad undervisningen behöver synliggöra
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v13i1.19339Nyckelord:
berättelseskrivande, fenomenografi, kritiska aspekterAbstract
Syftet med artikeln är att öka kunskapen om hur elever i årskurs 3 och 4 erfar och hanterar beskrivningar i berättelser och vad de behöver urskilja för att utveckla detta kunnande ytterligare. Teoretiska utgångspunkter är narratologi, fenomenografi och variationsteori. Berättelser från 62 elever, och intervjuer med 13 av dem, har analyserats fenomenografiskt. Analysen resulterade i fem kategorier: Beskrivningar som att A. bygga upp en spänning, B. påverka läsarens sinnesstämning, C. överföra inre bilder, D. lägga till detaljer och E. rada upp händelser. Där A är den mest utvecklade kategorin. Baserat på det fenomenografiska utfallsrummet har sex kritiska aspekter identifierats. De kritiska aspekterna berör bland annat läsarperspektivet, beskrivningars funktion och skrivtekniska redskap. De kritiska aspekterna kan användas som underlag i undervisningen.
”I have images in my head, I try to describe them as much as I can” – How students approach descriptions in stories and what teaching needs to make discernable
The purpose of this article is to increase our knowledge of how 9- to 10-year-old pupils approach descriptions in story-writing and what they need to discern in order to develop this further. The study is theoretically based on narratology, phenomenography and Variation Theory. Stories from 62 students, and interviews with 13 of them. The analysis resulted in five categories: Descriptions as to A. build up tension, B. affect the mood of the reader, C. transfer inner images, D. add details and E. list events. A. is the most complex category. Based on the phenomenographic outcome space, six critical aspects have been identified. The critical aspects concern the readers’ perspective, the function of descriptions in stories and writing tools. The critical aspects can guide teachers when teaching how to use descriptions in stories.
Referenser
Alamargot, D. & Fayol, M. (2009). Modelling the development of written composition. I R. Beard, D. Myhill, M. Nystrand & J. Riley (Red.), The SAGE handbook of writing development (s. 23–47). SAGE. https://doi.org/10.4135/9780857021069
Björk, O. & Wiksten Folkeryd, J. (2021). Emergent literary literacy. L1-Educational Studies in Language and Literature, 20, 1–25. https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2021.21.01.03
Bruner, J. (2002). Making stories: Law, literature, life. Farrar, Straus and Giroux.
Carlgren, I. (2023). Vad kan den som kan? – (ämnes)kunnande som centralt forskningsobjekt i ämnesdidaktisk forskning. Forskning om undervisning och lärande, 3(11), 6–23. https://doi.org/10.61998/forskul.v11i3.18034
Carlgren, I., Eriksson, I. & Runesson, U. (2017). Learning study. I I. Carlgren (Red.), Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study (s. 17–30). Gleerups.
Chatman, S. (1978). Story and discourse. Narrative structure in fiction and film. Cornell University Press.
Christie, F. & Derewianka, B. (2008). School discourse. Continuum.
Durán, L. (2017). Audience and young bilingual writers: Building on strengths. Journal of Literacy Research, 49(1), 92–114. https://doi.org/10.1177/1086296X16683420
Genette, G. (1972/1980). Narrative discourse. An essay in method. Cornell University Press.
Healey, B. & Gardner, P. (2021). Writing, grammar and the body: a cognitive stylistics framework for teaching upper primary narrative writing, Literacy, 55(2), 125–135. https://doi.org/10.1111/lit.12242
Hellman, J. (2024). Source-based writing: Students’ approaches and critical aspects of learning. Nordic Journal of Literacy Research. 10(3). https://doi.org/10.23865/njlr.v10.6043
Hounsell, D. (1984). Essay planning and essay writing. Higher Education Research & Development, 3(1), 13–31. https://doi.org/10.1080/0729436840030102
Iser, W. (1974). The implied reader: Patterns of communication in prose fiction from Bunyan to Beckett. Johns Hopkins University Press.
Jarvey, M. McKeough, A. & Pyryt, M. C. (2008). Teaching trickster tales: A comparison of
instructional approaches. Research in the teaching of English. 43(1), 42–73.
Koivisto, A. & Nykänen, E. (2016). Introduction: Approaches to fictional dialogue. International Journal of Literary Linguistics, 5(2). https://doi.org/10.15462/ijll.v5i2.56
Marton, F. (1981). Phenomenography – Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177–200. https://doi.org/10.1007/BF00132516
Marton, F (2015). Necessary conditions of learning. Routledge.
Marton, F. &. Booth, S. (2000). Om lärande. Studentlitteratur.
Marton, F. & Runesson, U. (2015). The idea and practice of the Learning Study. I K. Wood & S. V. Sithamparam (Red.), Realising learning. Teachers’ professional development through lesson and learning study (s. 103–121). Routledge.
McKeough, A. & Genereux, R. (2003). Transformation in narrative thought during adolescence: The structure and content of story composition. Journal of Educational Psychology, 95(3), 537–552. http://doi.org/10.1037/0022-0663.95.3.537
Nordlund, A. (2016). Berättarteknik i elevberättelser i tidiga skolår. Forskning om undervisning och lärande, 2(4), 46–67. https://doi.org/10.61998/forskul.v4i2.27490
Ong, W. J. (1982). Muntlig och skriftlig kultur. Teknologisering av ordet. Bokförlaget Anthropos.
Pang. M. F. & Ki, W. W. (2016). Revisiting the Idea of ”critical aspects”. Scandinavian Journal of Educational Research, 60(3), 323–336. https://doi.org/10.1080/00313831.2015.1119724
Rejman, K., Magnusson, U., Björklund, S. & Heilä-Ylikallio, R. (2016). Elever i årskurs 5 skriver narrativer – en analys av struktur, fiktion och värdering. I H. Höglund & R. Heilä-Ylikallio (Red.), Framtida berättelser: Perspektiv på nordisk modersmålsdidaktisk forskning och praktik (s. 143–162). Åbo akademi.
Ridell, K. (2024). Narrativt skrivande i årskurs 1. En fallstudie om elevers re-design av berättelseelement. Acta Didactica Norden, 18(1), 1–25. https://doi.org/10.5617/adno.10783
Ridell, K. & Walldén, R. (2023). Prompting story elements in first grade: An intermodal approach for exploring two teachers’ orchestrations. Multimodality & Society, 4(1), 1–29. https://doi.org/10.1177/26349795231205199
Rose, D. & Martin, J. R. (2012). Skriva, läsa, lära. Genre, kunskap, pedagogik. Hallgren & Fallgren.
Runesson, U. (2017). Variationsteori som redskap för att analysera lärande och designa undervisning. I I. Carlgren (Red.), Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study (s. 45–60). Gleerups.
Scardamalia, M. & Bereiter, C. (1987). Knowledge telling and knowledge transforming in written composition. I S. Rosenberg (Red.), Advances in applied psycholinguistics, Volume 2: Reading, writing, and language learning (s. 142–175). Cambridge University Press.
Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr22. [elektronisk resurs]
Stein, N. (1982). The definition of a story. Journal of Pragmatics, 6(5-6), 487–507. https://doi.org/10.1016/0378-2166(82)90022-4
Thorsten, A. (2018). Berättelseskrivande i skolan. Att studera, beskriva och utveckla ett kunnande [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1235493/FULLTEXT01.pdf
Thorsten, A. (2019). Att undervisa om berättelseskrivande i årskurs 3 och 4 – med variationsteorin som redskap. Nordic Journal of Literacy Research, 5(3), 82–101.
Thorsten, A. & Tväråna, M. (2023). Focal points for teaching the notion of critical aspects. Scandinavian Journal of Educational Research, 68(6), 1247–1260. https://doi.org/10.1080/00313831.2023.2228817
Trigwell, K. (2006). Phenomenography: An approach to research into Geography education. Journal of Geography in Higher Education, 30(2), 367–372. https://doi.org/10.1080/03098260600717489
Tväråna, M., Jägerskog, A. S., Björklund, M., Carlberg, S., Gottfridsson, P., Juthberg, T., Kenndald, R., Kåks, B., Loscalec, M., Sahlström, P. & Strandberg, M. (2024). Att utmana bilden av systemet: elever läser visualiseringar av samhällssystem. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, 14(1), 112–138.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
Walldén, R. (2019). Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår [Doktorsavhandling, Malmö Högskola].
Yassin Falk, D. (2017). Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3 [Doktorsavhandling, Örebro Universitet].
Åkerlind, G. S. (2015). From phenomenography to variation theory: A review of the development of the variation theory of learning and implications for pedagogical design in higher education. HERDSA Review of Higher Education, 2, 5–26.
Åkerlind, G. S. (2018). What future for phenomenographic research? On continuity and development in the phenomenography and variation theory research tradition. Scandinavian Journal of Educational Research, 62(6), 949–958. https://doi.org/10.1080/00313831.2017.1324899
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Copyright (c) 2024 Anja Thorsten
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
