Idrott och hälsa – ett rum för bildning

Författare

DOI:

https://doi.org/10.61998/forskul.v12i1.22927

Nyckelord:

Idrott och hälsa, bildning, bedömning, betygsättning, generiska kunskaper

Abstract

Det pågår en diskussion om vilka kunskaper som elever ska utveckla i idrott och hälsa. Ämnet har setts som ett aktivitetsämne, men sedan reformen 1994 förväntas ämnet i större utsträckning bidra till elevers kunskapsutveckling. Tidigare forskning tyder på att kunskapsobjektet förblir oklart och att det saknas kunskap om vad lärandet ska bestå av. I denna studie undersöks dels vad eleverna uppfattar att de lär sig, dels vilka kunskaper som bedöms i idrott och hälsa. Deltagare var elever från två klasser i årskurs 2 på en gymnasieskola. Empirin samlades in genom observationer, intervjuer och samtal. Analysen utgick från en icke-affirmativ teori, med fokus på både ämnesspecifika och generiska kunskaper. Resultaten visar att eleverna ansåg att de lärde sig generiska och ämnesspecifika kunskaper, även om betygen huvudsakligen baserades på det ämnesspecifika. Trots det ansåg eleverna att undervisningen gav möjligheter för lärande av generiska kunskaper så som social, emotionell och värderingskunskap.

Physical education and health – a space for learning generic knowledge

There is an ongoing discussion about what knowledge is in physical education and health (PEH). Previous research indicate that the object of knowledge remains unclear. The aim of this study was to examine what students perceive that they learn and what knowledge is assessed by teachers in PEH. Participants were pupils from two classes in year 2 at an upper secondary school. Data was collected through observations, interviews and conversations. The data analysis is informed by non-affirmative theory which puts emphasis on both subject-specific and generic knowledge. The results show that the students considered that they learn certain generic knowledge as well as subject-specific knowledge. However, the students pointed out that the grades were mainly based on subject-specific knowledge. Despite this, the students believed that it was important to learn generic knowledges associated with social, emotional and values knowledge and that PEH gave them great opportunities for this kind of learning.

Författarbiografi

Nina Modell, Institutionen för pedagogik och lärande och institutionen för Idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet

Nina Modell är universitetsadjunkt och doktorand i pedagogik. Hon forskar om lärande, bildning, bedömning och betygästtning inom skolämnet Idrott och hälsa.

Referenser

Aasland, E., Walseth, K. & Engelsrud, G. H. (2020) The constitution of the ‘able’ and ‘less able’ student in physical education in Norway, Sport, Education and Society, 25(5), 479–492, https://doi.org/10.1080/13573322.2019.1622521

Aggerholm, K. & Giese, M. (2023). Bildung-theoretical approaches in german-speakingand international sport pedagogy. I E. Balz & T. Bindel (Red.), Bildungszugänge im sport. grundlagen und offerten (s. 27–40). https://doi.org/10.1007/97va8-3-658-38895-9_19

Alvesson, M. (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Liber.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (3:e uppl.). Studentlitteratur.

Andreasson, J. & Johansson, T. (2020). Vetenskapsteori: grunder och tillämpning. Studentlitteratur.

Annerstedt, C. (2009). Betygsättning i Idrott och hälsa – stora brister vad gäller likvärdighet och rättvisa. I G. Patriksson (Red.) Aktuell beteende och samhällsvetenskaplig idrottsforskning (s. 1–23). Svebi:s årsbok 2009.

Arvastson, G. & Ehn, B. (2009). Etnografiska observationer. Studentlitteratur.

Aspers, P. (2013). Etnografiska metoder (2: a uppl.). Liber.

Biesta, G. (2020). Risking ourselves in education: qualification, socialization and subjectification. Educational Theory, 70(1), 89–104. https://doi.org/10.1111/edth.12411

Borsgård, G. (2021). Litteraturens mått. Politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete. [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-181495

Ekberg, J.-E. (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering. En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. [Doktorsavhandling, Malmö högskola]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7494

Forsberg, E. & Lindberg, V. (2010). Svensk forskning om bedömning – en kartläggning. Vetenskapsrådet.

Forsberg, E. & Lundahl, C. (2006). Kunskapsbedömningar som styrmedia. Utbildning och Demokrati, 15, 7–29. https://journals.oru.se/uod/article/view/831/820

Fritzell, C. & Fritzén, L. (2007). Integrativ didaktik i olika ämnesperspektiv. Växjö University Press.

Hay, P. & Penney, D. (2013). Assessment in physical education. A sociocultural perspective. Routledge.

Hjerm, M. & Lindgren, S. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Gleerups.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Om kvalitativa och kvantitativa metoder (2: a uppl.). Studentlitteratur.

Karlefors, I. (2012). There are some things we learned – that we hadn't thought of: Experience of and learning in the subject of physical education and health from a student perspective. Swedish Journal of Sport Research, 1, 59–82.

Kirk, D. (2010). Physical education futures. Routledge.

Kjellsson, A. (2022). Om bildningens utmaningar och möjligheter i den svenska grundskolan. [Licentiat-uppsats, Högskolan Dalarna]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-42170

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

Larneby, M. (2020). Vi och de andra. Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola. [Doktorsavhandling, Malmö, universitet]. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1427626/FULLTEXT01.pdf

Larsson, E. (2021). Tänkande genom matriser. I Å. Hirsh & C. Lundahl (Red.), Hållbar bedömning. Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete (s. 128–146). Natur & Kultur.

Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa – igår, idag, imorgon. Liber.

Larsson, H. & Karlefors, I. (2015). Physical education cultures in Sweden: fitness, sports, dancing … learning? Sport, Education and Society, 20(5), 573–587. https://doi.org/10.1080/13573322.2014.979143

Lauritzen, Å., Fretland, R. N., Fossøy, J. & Leirhaug, P. E. (2019). Oppfatningar og praktisering av fair play i kroppsøving. Acta Didactica Norge, 13(1), 3–16. https://doi.org/10.5617/adno.4897

Lindahl, M., Bossér, U. & Schenker, K. (2022). Ämnesöverskridande arbete för integrering av skolämnens kunskaps- och demokratiuppdrag. I A. Nordin & M. Uljens (Red.), Didaktikens språk – om skolundervisningens mål, innehåll och form (s. 61–71). Gleerups.

Londos, M. (2010). Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet Idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. [Doktorsavhandling, Malmö högskola]. http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404450/FULLTEXT01.pdf

Londos, M., Vallberg Roth, A-C., Gunnemyr, P. & Lundahl, B. (2016). Lärares förtrogenhet med betygssättning. Malmö högskola. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-13418

Lundahl, C. (2021). Den eviga betygsfrågan. I Å. Hirsh & C. Lundahl (Red.), Hållbar bedömning. Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete (s. 318–337). Natur & Kultur.

Lundahl, C. & Hirsh, Å. (2021). Prolog. I Å. Hirsh & C. Lundahl (Red.), Hållbar bedömning. Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete (s. 12–26). Natur & Kultur.

Markula, P. & Silk, M. (2011). Qualitative research for physical culture. Palgrave Macmillan.

Modell, N. (2018). Att tävla för betyg: gymnasieelevers bild av ämnet idrott och hälsa genom bedömningspraktiken. [Licentiat-uppsats, Linnéuniversitetet]. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1251843/FULLTEXT01.pdf

Modell, N. & Gerdin, G. (2022a). ‘But in PEH it still feels extra unfair’: students’ experiences of equitable assessment and grading practices in physical education and health (PEH), Sport, Education and Society, 27(9), 1047–1060. https://doi.org/10.1080/13573322.2021.1965565

Modell, N. & Gerdin, G. (2022b). ‘Why don’t you really learn anything in PEH?’ – Students’ experiences of valid knowledge and the basis for assessment in physical education and health (PEH). European Physical Education Review, 28(3), 797–815. https://doi.org/10.1177/1356336X221084514

Norberg, A.-M. (2019). Performans och text – entextualiseringar av dans och rytmik i idrottsundervisningen i en högstadieklass. Nordic Journal of Literacy Research, 5(1), 58–84. https://doi.org/10.23865/njlr.v5.1477

Norberg, A.-M. (2021). Skriftpraktiker i idrott och hälsa på högstadiet: en textetnografisk undersökning. [Doktorsavhandling, Örebro universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94880

Nordin, A. (2010). Från bildning till kvalitet? Om diskursiva förskjutningar i svenskt läroplansarbete. Pedagogisk forskning i Sverige, 15(1), 1–17. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/983/834

Nordin, A. (2012). Kunskapens politik – en studie av kunskapsdiskurser i svensk och europeisk utbildningspolicy. [Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21483

Nyberg, G. (2018). Att urskilja och erfara sitt sätt att springa – kan elever lära sig det i idrott och hälsa? Forskning om undervisning och lärande, 6(1), 43–63. https://www.forskul.se/ffiles/002F87BB/ForskUL_vol6nr1_2018_s43-63.pdf

Oliynyk, I. (2021). ”Man vill ju ha med sig alla eleverna i undervisningen”: Didaktiska val och genusmönster i skolämnet idrott och hälsa. [Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-107858

Olson, M. (2017). Det oväntade i so-ämnenas undervisning: Bjudningar till annat kunskapande och tillblivande. Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Educaktion, 7(2), 1–7. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1128093/FULLTEXT01.pdf

Persson, A. (2017). Lärartillvaro och historieundervisning. Innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid. [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26644

Prohl R. & Ratzmann, A. (2018). Bewegungsbildung im Horizont allgemeiner Bildung. I R.

Laging & P. Kuhn (Red.), Bildungstheorie und Sportdidaktik: Ein Diskurs zwischen kategorialer und transformatorischer Bildung (s. 133–154). Springer VS.

Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. [Doktorsavhandling, Örebro universitet]. https://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:136837/FULLTEXT01.pdf

Quennerstedt, M. (2019). Physical education and the art of teaching: Transformative learning and teaching in physical education and sports pedagogy. Sport, Education and Society, 24(6), 611–623. https://doi.org/10.1080/13573322.2019.1574731

Quennerstedt, M., Öhman, M. & Eriksson, C. (2008). Physical education in Sweden – a national evaluation. Education-line, 1–17. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:137931/FULLTEXT01.pdf

Redelius, K. (2008). MVG i idrott och hälsa – vad krävs då? Elevers syn på lärares bedömningspraktik. Svensk idrottsforskning, 4, 23–26. https://www.idrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Elevers-syn-larares-bedomningspraktik.pdf

Redelius, K., Fagrell, B. & Larsson, H. (2009). Symbolic capital in physical education and health: to be, to do or to know? That is the gendered question, Sport, Education and Society, 14(2), 245–260. https://doi.org/10.1080/13573320902809195

Redelius, K. & Hay, P. (2012). Student view on criterion-referenced assessment and grading in Swedish physical education. Physical Education & Sport Pedagogy, 17(2), 211–225. https://doi.org/10.1080/17408989.2010.548064

Redelius, K. & Larsson, H. (2010). Physical education in Scandinavia: an overview and some

educational challenges. Sport in Society, 13(4), 691–703. https://doi.org/10.1080/17430431003616464

Redelius, K., Quennerstedt, M. & Öhman, M. (2015). Communicating aims and learning goals in physical education: Part of a subject for learning? Sport, Education and Society, 20(5), 641–655. https://doi.org/10.1080/13573322.2014.987745

Ruin, S. & Stibbe, G. (2020). Health-oriented ‘Bildung’ or an obligation to a healthy lifestyle? A critical analysis of current PE curricula in Germany. Curriculum journal, 32(1), 136–151. https://doi.org/10.1002/curj.92

Schenker, K. (2011). På spaning efter idrottsdidaktik. [Doktorsavhandling, Malmö högskola]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404448/FULLTEXT01.pdf

Schenker, K. (2022). Idrottsdidaktik för lärar- och tränarutbildningar. Liber.

Sjöström, J. (2018). Bildning som didaktikens ledstjärna. I E. Insulander & S. Selander (Red.), Att bli lärare (s. 32–37). Liber.

Sjöström, J. & Tyson, R. (2022). Didaktik för lärande och bildning. Liber.

Skolinspektionen. (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9.

Skolverket. (2011a). Läroplan för gymnasieskolan (rev. uppl. 2018). https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Skolverket. (2011b). Ämne – idrott och hälsa [Ämnesplan] (rev. uppl. 2022). https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?

SOU 2020:43. Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper. https://data.riksdagen.se/fil/93537EB7-31A8-4AF4-8A0B-F973EDA9A4B8

Svennberg, L., Meckbach, J. & Redelius, K. (2014). Exploring PE teachers’ ‘gut feelings’: An attempt to verbalise and discuss teachers’ internalised grading criteria. European Physical Education Review, 20(2), 199–214. https://doi.org/10.1177/1356336X13517437

Svennberg, L., Meckbach, J. & Redelius, K. (2018). Swedish PE teachers struggle with assessment in a criterion-referenced grading system. Sport, Education & Society, 2(1), 1–13. https://doi.org/10.1080/13573322.2016.1200025

Svennberg, L. (2016). Swedish PE teachers ́ understandings of legitimate movement in a criterion-referenced grading system. Physical Education and Sport Pedagogy, 22(3), 257–269. https://doi.org/10.1080/17408989.2016.1176132

Svennberg, L. & Högberg, H. (2018). Who gains? Sociological parameters for obtaining high grades in physical education. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 4(1), 48–60. https://doi.org/10.1080/20020317.2018.1440112

Tholin, J. (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur: en studie av betyg och betygskriterier - historiska betingelser och implementering av ett nytt system. [Doktorsavhandling, Borås högskola]. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:876774/FULLTEXT01.pdf

Tolgfors, B. (2017). Bedömning för vilket lärande. En studie av vad lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. [Doktorsavhandling, Örebro universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-56017

Tyson, R. (2019). Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning. Natur & Kultur.

Uljens, M. (1997). School didactics and learning. Psychology Press.

Uljens, M. (2006). Vad är bildning? Åbo Akademi.

Uljens, M. (Red.) (2014). Pedagogik, filosofi och politik. Studier i pedagogisk handlingsteori. Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akedemi.

Uljens, M. (2021). Pedagogiskt ledarskap av pedagogisk verksamhet. I M. Uljens & A.-S. Smeds-Nylund (Red.), Pedagogiskt ledarskap och skolutveckling (s. 37–99). Studentlitteratur.

Uljens, M. (2022). Pedagogiken som vetenskap i Finland i ljuset av icke-affirmativ pedagogikteori. Nordic Studies in Education, 42(1), 83–104. https://doi.org/10.23865/nse.v42.3788

Uljens, M. & Nordin, A. (2022). Icke-affirmativ didaktik för skolan. I A. Nordin & M. Uljens (Red.), Didaktikens språk – om skolundervisningens mål, innehåll och form (s. 37–58). Gleerups.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs]

Wahlström, N. (2022). Didaktik – att utbilda demokratiska medborgare. I A. Nordin & M. Uljens (Red.), Didaktikens språk – om skolundervisningens mål, innehåll och form (s. 21–36). Gleerups.

Ward, P. & Ayvazo, S. (2016). Pedagogical content knowledge: Conceptions and findings in physical education. Journal of Teaching in Physical Education, 35, 194–207. https://doi.org/10.1123/jtpe.2016-0037

Ward, P., Piltz, W. & Lehwald, H. (2018). Unpacking games teaching: What do teachers need to know? Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 89(4), 39–44. http://dx.doi.org/10.1080/07303084.2018.1430626

Wibowo, J., Krieger, C., Gaum, C. & Dyson, B. (2023). Bildung: A German student-centered approach to health and physical education. European Physical Education Review, 29(2), 233–250. https://doi.org/10.1177/1356336X221133060

Wiker, M. (2017). ”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i idrott och hälsa. [Doktorsavhandling, Karlstad universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-64998

Young, S. (2013). A survey of student assessment practice in physical education: Recommendations for grading. Strategies: A Journal for Physical and Sport Educators, 24(6), 24–26. https://doi.org/10.1080/08924562.2011.10590959

Öhman, M. (2007). Kropp och makt i rörelse. [Doktorsavhandling, Örebro universitet]. https://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A135117&dswid=-2906

Downloads

Publicerad

2024-03-13

Referera så här

Modell, N. (2024). Idrott och hälsa – ett rum för bildning. Forskning Om Undervisning Och lärande, 12(1), 89–107. https://doi.org/10.61998/forskul.v12i1.22927

Nummer

Sektion

Originalartiklar

Kategorier

Liknande artiklar

<< < 1 2 3 4 5 > >> 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.