Bildning för hållbar utveckling – och dess potential för svenskämnets undervisning
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v9i3.26620Nyckelord:
berättande, berättelse, bildning, bildning för hållbar utveckling, lärande för hållbar utveckling, svenskämnetAbstract
Den här artikeln visar på hur arbete med berättelser inom ramen för vad vi kallar
Bildning för hållbar utveckling, kan ge svenskämnet en mer framträdande roll i ämnesövergripande undervisning. Första delen av artikeln visar hur det välkända men samtidigt mångtydiga begreppet bildning kan ha stora likheter med grundtankar i det framväxande fältet Lärande för hållbar utveckling. Artikeln argumenterar för hur en sammanslagning gör kärnan i Lärande för hållbar utveckling synlig och relevant för bredare lärargrupper. Samtidigt aktualiseras innehållet i bildning i ljuset av människans nya roll och ansvar i den antropocena epoken. Vi menar att bildning för hållbar utveckling karaktäriseras av ledorden komplexitet, öppenhet, meningsskapande och engagemang. Den andra halvan av artikeln utmanar och konkretiserar detta föreslagna begrepp med hjälp av tre exempel där berättelser och berättande står i centrum.
Abstract
This article shows how stories and storytelling can be used within the framework of what we call Bildung for Sustainable Development. This concept may contribute to the school subject of Swedish by providing it with a more prominent role in interdisciplinary teaching. The first part of the article shows how the well-known and ambiguous concept of Bildung has several similarities with basic ideas in the emerging field of Education for Sustainable Development. The article argues for the benefits of these concepts in making the core of Learning for Sustainable Development visible and relevant to a wider spectrum of teachers. At the same time, the content of Bildung is brought to the fore in the light of the new role of humankind and our responsibilities in the Anthropocene era. We believe that Bildung for Sustainable Development is characterized by complexity, openness, meaning-making and commitment. The second half of the article challenges and concretizes this proposed concept with the help of three examples in which stories and narration are considered.
Referenser
Almers, E. (2013). Pathways to action competence for sustainability—Six themes. The Journal of Environmental Education, 44(2), 116–127.
Ask, S. (2012). Språkämnet svenska: ämnesdidaktik för svensklärare. Studentlitteratur.
Bergström, Y. (2000). En läsning av Martha Nussbaums Cultivating Humanity. Utbildning & Demokrati–tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 9(1), 57–72.
Bernstein, B. (2003). Class, codes and control. Vol. 3, Towards a theory of educational transmission. Routledge.
Biesta, G. (2014) Cultivating humanity or educating the human? Two options for education in the knowledge age. Asia Pacific Education Review, 15(1), 13–19.
Biesta, G. (2019). Undervisningens återkomst. Natur & kultur.
Block, T., Van Poeck, K. & Östman, L. (2019). Tackling wicked problems in teaching and learning. Sustainability issues as knowledge, ethical and political challenges. I K. Van Poeck, L. Östman & J. Öhman (Red.), Sustainable development teaching: ethical and political challenges, (s. 28–39). Routledge.
Borsgård, G. (2021). Litteraturens mått: politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete. [Doktorsavhandling, Umeå universitet].
Bradling, B. (2020). Låt romanen komma in: Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning. [Licentiatuppsats, Högskolan i Jönköping].
Bursjöö, I. (2014). Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont: sammanhang, kompetenser och samarbete. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].
Cutter-Mackenzie, A. & Smith, R. (2003). Ecological literacy: the ‘missing paradigm’ in environmental education (part one). Environmental Education Research, 9(4), 497–524.
Degerman, P. (2012). "Litteraturen, det är vad man undervisar om" – det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling. Åbo Akademis förlag.
Elmfeldt, J. (2014). ”Det heliga i svenskämnet: en oåterkallelig reflektion.” I P.-O. Erixon (Red.), Skolämnen i digital förändring – en medieekologisk undersökning. (s. 203–224). Studentlitteratur.
Facer, K. (2019). Storytelling in troubled times: what is the role for educators in the deep crises of the 21st century?. Literacy, 53(1), 3–13.
Fish, S. (1976). Interpreting the Variorum. University of Chicago Press.
Fisher, M. (2009). Capitalist realism: Is there no alternative?. John Hunt Publishing
Franck, O. & Osbeck, C. (2018). Challenging the concept of ethical literacy within Education for Sustainable Development (ESD): Storytelling as a method within sustainability didactics. Education 3-13, 46(2), 133–142.
Gadotti, M. 2008. “What We Need to Learn to Save the Planet.” Journal of Education for Sustainable Development, 2(1), 21–30.
Gerrard, G., (2012) Ecocriticism. Routledge.
Hartsmar, N. & Liljefors Persson, B. (2013). Medborgerlig bildning: demokrati och inkludering för ett hållbart samhälle. Studentlitteratur.
Hasslöf, H. & Malmberg, C. (2015). Critical thinking as room for subjectification in Education for Sustainable Development. Environmental Education Research, 21(2), 239–255.
Hensley, N. (2020). Re-storying the landscape: The humanities and higher education for sustainable development. Högre utbildning, 10(1), 25–42.
Ideland, M. & Malmberg, C. (2015). Governing ‘eco-certified children’ through pastoral power: critical perspectives on education for sustainable development. Environmental Education Research, 21(2), 173–182.
Itäranta, E. (2017). Minnet av vatten. Modernista.
Iser, W. (1978). The act of reading – a theory of aesthetic response. Routledge.
Johansson, M. (2015). Läsa, förstå, analysera – En komparativ studie om svenska och franska gymnasieelevers reception av en narrativ text. Linköpings universitet.
Kopnina, H. & Cherniak, B. (2016). Neoliberalism and justice in education for sustainable development: a call for inclusive pluralism. Environmental Education Research, 22(6), 827–841.
Kramming, K. 2017. Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om klimatfrågor. [Doktorsavhandling. Uppsala universitet].
Kress, G. R. (2010). Multimodality: a social semiotic approach to contemporary communication. Routledge.
Larson, B. (Regissör). (2008). Pälsen [Film]. Larson film AB.
Leicht, A., Heiss, J., Byun, W. J. & UNESCO. (2018). Issues and trends in education for sustainable development. UNESCO.
Liedman, S. E. (2012). I skuggan av framtiden: Modernitetens idéhistoria. Albert Bonniers Förlag.
Lilja Waltå, K. (2016). "Äger du en skruvmejsel?" – litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011. Göteborgs universitet.
Lindgren, N. & Öhman, J. (2019). A posthuman approach to human-animal relationships: Advocating critical pluralism. Environmental Education Research, 25(8), 1200–1215.
Löwe, C. & Nilsson Skåve, Å. (2020). Didaktiska perspektiv på hållbarhetsteman: i barn- och ungdomslitteratur. Natur och Kultur.
Magnusson, P. (2014). Meningsskapandets möjligheter – multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Malmö Högskola.
Malmgren, L. & Nilsson, J. (1993). Litteraturläsning som lek och allvar: om tematisk litteraturundervisning på mellanstadiet. Studentlitteratur.
McNeill, J.R. (2003). Någonting är nytt under solen: nittonhundratalets miljöhistoria. SNS förlag.
Molloy, G (2011). “Where is the money?” I M. Ellvin, G. Skar & M. Tengberg (Red.), Svenskämnet i förändring?: perspektiv på de nya kurs- och ämnesplanerna. Svensklärarföreningen: Natur & Kultur.
Molloy, G. (2017). Svenskämnets roll: om didaktik, demokrati och critical literacy. Studentlitteratur.
Niles, J. D. (2010). Homo narrans. University of Pennsylvania Press.
Nussbaum, M. C. (1998). Cultivating humanity. Harvard University Press.
Odenbring, A. (2007). Det ekologiska samvetet i D. H. Lawrences författarskap. I Schulz, S. L. (Red.), Ekokritik: naturen i litteraturen: en antologi. (s. 3–16 ) CEMUS, Uppsala
Olsson, D., Gericke, N. & Chang Rundgren, S. N. (2016). The effect of implementation of education for sustainable development in Swedish compulsory schools–assessing pupils’ sustainability consciousness. Environmental Education Research, 22(2), 176-202
Panerai, A. (2013). Towards school 2.0: Facilitated maieutic dialogue. Journal of Educational Sciences & Psychology, 3(1), 72–84.
Reason, M. & Heinemeyer, C. (2016). Storytelling, story-retelling, storyknowing: towards a participatory practice of storytelling. Research in drama education: the journal of applied theatre and performance, 21(4), 558–573.
Rieckmann, M. (2018). Learning to transform the world: Key competencies in Education for Sustainable Development. I Leicht, A., Heiss, J., Byun, W. J. & UNESCO (Red.), Issues and trends in education for sustainable development. (s. 39–59). UNESCO.
Rådström, N. (2021). Selma Lagerlöf gav oss berättandets viktigaste verktyg. Dagens Nyheter. Hämtad 2021-08-25.
Schulz, S. L. (2007) (Red.), Ekokritik: naturen i litteraturen: en antologi, CEMUS: Uppsala.
Selander, S. & Kress, G. R. (2010). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Norstedt.
Sjöström, J. & Eilks, I. (2020). The Bildung theory—from von Humboldt to Klafki and beyond. I B. Akpan, & T. J. Kennedy (Red.), Science education in theory and practice : an introductory guide to learning theory. (s. 55–67). Springer.
Skillermark, S. (2020). Nya perspektiv på litteraturhistoria: utbildningsprogram om antiken, romantiken och Strindberg 1960–2012. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet].
Skolverket. (2011). Ämne – Svenska [Ämnesplan]
Stibbe, A. (2015). Ecolinguistics : Language, ecology and the stories we live by. Routledge.
SOU 2004:104 (2004). Att lära för hållbar utveckling: betänkande. Fritzes offentliga publikationer.
Sund, P. & Lysgaard, J. G. (2013). Reclaim “education” in environmental and sustainability education research. Sustainability, 5(4), 1598–1616.
Sörlin, S. (2019). Till bildningens försvar: Den svåra konsten att veta tillsammans. Natur och kultur.
Söderberg, H. (1917). Historietter. Bonnier.
Tengberg, M. (2011). Samtalets möjligheter – om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Thavenius, J. (1991). Klassbildning och folkuppfostran: om litteraturundervisningens traditioner. Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Thavenius, J. (2003). Den radikala estetiken. I M. Persson & J. Thavenius (Red.), Skolan och den radikala estetiken. (s. 44–79). Malmö högskola.
Thorson, S. (2009). ”"Att följa den röda tråden..." - Om studenters interaktion med prosafiktion.” I S. Thorsson, C. Ekholm (Red.), Främlingskap och främmandegöring – förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningen. (s. 149–260). Daidalos. .
Uhrqvist, O., Carlsson, L., Kall, A. S. & Asplund, T. (2021). Sustainability Stories to Encounter Competences for Sustainability. Journal of Education for Sustainable Development, 15(1), 146–160.
UNESCO. 2005. United Nations Decade of Education for Sustainable Development (2005-2014): International Implementation Scheme. UNESCO.
van Leeuwen, T. (2005). Introducing social semiotics. Routledge.
Van Poeck, K., Östman, L. & Öhman, J. (2019). Introduction: Sustainable development teaching–ethical and political challenges. I K. Van Poeck, L. Östman & J. Öhman (Red.). Sustainable development teaching: ethical and political challenges. (s. 1–12 ). Routledge.
Walldén, R. (2019). Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. [Doktorsavhandling, Malmö universitet].
Wals, A. E. J. (2010). Mirroring, Gestaltswitching and transformative social learning: Stepping stones for developing sustainability competence. International Journal of Sustainability in Higher Education, 11(4), 380–390.
Wals, A. E. J. and Jickling, B. (2002), "“Sustainability” in higher education: From doublethink and newspeak to critical thinking and meaningful learning", International Journal of Sustainability in Higher Education, 3(3), 221–232.
Wessbo, S. (2021). Fiktion genom två medier: en studie om gymnasieelevers menings-skapande utifrån Hjalmar Söderbergs novell "Pälsen" och dess adaption till film. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet].
Wiek, A., Withycombe, L. & Redman, C. L. (2011). Key competencies in sustainability: a reference framework for academic program development. Sustainability science, 6(2), 203–218.
Wilhelm, J. D. (2016). You gotta BE the book - teaching engaged and reflective reading with adolescents. Teachers College Press.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
