Varför fortsätter flykten över Medelhavet? – innebörden av att göra en kausalanalys av en samhällsfråga
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v9i2.25276Nyckelord:
analys, kritiskt tänkande, kausalanalys, samhällskunskap, samhällsfråga, fenomenografiAbstract
Denna artikel bygger på en studie som undersöker vad det innebär att analysera en samhällsfråga i samhällskunskap, en viktig del av kritiskt tänkande, och vad elever behöver erfara i undervisningen för att utveckla en mer kvalificerad analysförmåga. Elever från samtliga stadier i grundskolan ombads att, före och efter en lektion som fokuserade på flyktingsituationen kring Medelhavet, skriftligt besvara en fråga om orsaker till denna flykt. En fenomenografisk analys av de 233 elevsvar som genererades visade att det sätt som eleverna erfor flyktingsituationen på var tydligt kopplat till kvalitén på deras analyser. I analysen av elevsvaren identifierades tre aspekter som tycks vara kritiska för elever att urskilja för att de ska kunna kvalificera sina kausalanalyser av en samhällsfråga. Dessa aspekter berör en samhällsfrågas dynamik, komplexiteten i kausalitet och vikten av att ta olika dimensioner i beaktande (som samhälleliga respektive individuella dimensioner eller historiska respektive framtida dimensioner). Dessa aspekter visade sig var viktiga för elever i alla årskurser som ingick i studien. Artikeln diskuterar även implikationer för undervisning.
Why does the flight over the Mediterranean continue? – What it means to make a causal analysis of a societal issue
This study investigates what it means to analyse a societal issue in social studies, an important aspect of critical thinking, and what students need to experience in teaching in order to develop a more qualified ability to analyse. Students from different stages in compulsory school were given a lesson focusing on the refugee situation around the Mediterranean. Before and after the lesson they were asked to answer a question concerning reasons for this flight. The 233 student answers generated were analysed using phenomenographic analysis. The analysis revealed that the way in which the students experienced the Mediterranean refugee situation was clearly related to the quality of their analysis. In the analysis of the students’ written responses, three aspects were identified that seem to be critical for students to discern in order to develop more qualified causal analyses of a societal issue. These aspects concern the dynamics of a societal issue, the complexity in causation and the importance of taking different dimensions into consideration (such as individual and societal dimensions as well as historical and future dimensions). These aspects proved to be important for all school stages involved in the study. Implications for teaching are discussed.
Referenser
Amnå, E., Ekström, M. & Stattin, H. (2016). Ungdomars politiska utveckling: Slutrap- port från ett forskningsprogram. Makadam förlag.
Barton, K. C. & Avery, P. G. (2016). Research on social studies education: Diverse students, settings, and methods. I D. H. Gitomer & C. A. Bell (Red.), Handbook of research on teaching (5 uppl. s. 985–1038). American Educational Research Asso- ciation.
Beck, T. A. (2003). "If he murdered someone, he shouldn't get a lawyer”: Engaging young children in civics deliberation. Theory & Research in Social Education, 31(3), 326–346. https://doi.org/10.1080/00933104.2003.10473228
Bermudez, A. (2014). Four tools for critical inquiry in history, social studies, and civic education. Revista de Estudios Sociales, 52, 102–118. https://doi.org/10.7440/ res52.2015.07
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: Experiments by nature and design. Harvard University Press.
Case, R. (2007). Thinking about thinking in social studies. One World - Journal of the Social Studies Council of the Alberta Teachers' Association, 40(2). https://www. teachers.ab.ca/News%20Room/ata%20magazine/Volume%2088/Number%203/ Articles/Pages/Thinking%20About%20Thinking%20in%20Social%20Studies. aspx
Ekendahl, I., Nohagen, L. & Sandahl, J. (2015). Undervisa i samhällskunskap: en äm- nesdidaktisk introduktion. Liber.
Ekman, J. (2013). Schools, democratic socialization and political participation: Politi- cal activity and passivity among Swedish youths. Nordidactica: Journal of Huma- nities and Social Science Education, 2013(1), 1–11.
Facione, P. (1990). Critical thinking: A statement of expert consensus for purposes of educational assessment and instruction. Research findings and recommendations. American Philosophical Association. Committee on Pre-College Philosophy.
Gallie, W. B. (1956). Essentially contested concepts. Proceedings of the Aristotelian Society, 56, 167–198.
Hjort, S. (2014). Kritiskt tänkande i klassrummet: En studie av didaktiska val och manifes- terat kritiskt tänkande i samhällskunskap. [Licentiatuppsats, Linköpings universitet].
Jägerskog, A., Davies, P. & Lundholm, C. (2019). Students’ understanding of causa- tion in pricing: a phenomenographic analysis. Journal of Social Sciences Educa- tion, 18(3), 89–107. https://doi.org/10.4119/jsse-1421
Kristiansson, M. (2015). Svensk samhällskunskapsdidaktisk forskning utan egen hem- vist: något mer än demokrati och medborgarskap? Paper presenterat vid Nordiska konferensen i samhällskunskapsdidaktik 2015, Karlstad.
Larsson, K. (2013). Kritiskt tänkande i grundskolans samhällskunskap: En fenome- nografisk studie om manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskap hos elever i årskurs 9. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]
Lee, P. & Shemilt, D. (2009). Is any explanation better than none? Teaching History, 137, 42–49. https://www.history.org.uk/secondary/resource/2995/is-any-explana- tion-better-than-none
Lo, M. L. (2012). Variation theory and the improvement of teaching and learning. Acta Universitatis Gothoburgensis.
Lo. M. L. & Marton, F. (2011). Towards a science of the art of teaching: Using varia- tion theory as a guiding principle of pedagogical design. International Journal for Lesson and Learning Studies, 1(1), 7–22. https://doi.org/10.1108/20468251211179678
Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. Routledge.
Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Lawrence Erlbaum Associates. Marton, F. & Pong, W. (2005). On the unit of description in phenomenography.
Higher Education Research & Development, 24(4), 335–348. https://doi. org/10.1080/07294360500284706
Mason, L. & Scirica, F. (2006). Prediction of students’ argumentation skills about controversial topics by epistemological understanding. Learning and Instruction, 16, 492–509. https://doi.org/10.1016/j.learninstruc.2006.09.007
Moore, T. J. (2011). Critical thinking and disciplinary thinking: A continuing debate. Higher Education Research & Development, 30(3), 261–274. https://doi.org/10.1080/ 07294360.2010.501328
Morén, G. (2017). Samhällsfrågor som didaktiskt begrepp i samhällskunskap på gym- nasieskola: En potential för undervisningen. [Licentiatuppsats, Karlstad universi- tet].
Morén, G. & Irisdotter Aldenmyr, S. (2015). The struggling concept of social issues in social studies: A discourse analysis on the use of a central concept in syllabuses for social studies in Swedish upper secondary school. Journal of Social Science Education, 14(1), 6–18. doi.org/10.2390/jsse-v14-i1-1374
Nersäter, F. A. (2018). Student understanding of causation in History in relation to specific subject matter – causes behind the scramble for Africa. Historical En- counters: A journal of historical consciousness, historical cultures, and history education, 5(1), 76–89.
Olsson, R. (2016). Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne: Prioriteringar och nyhetsanvändning hos fyra gymnasielärare. [Doktorsavhand- ling, Karlstad Universitet].
Pang, M. F. & Chik, P. P. M. (2005). Primary 4 general studies: Price. I M. L. Lo & W.
Y. Pong (Red.), For each and everyone: Catering for individual differences through learning studies (s. 96–115). Hong Kong University Press.
Pang, M. F. & Ki, W. W. (2016). Revisiting the idea of ‘critical aspects’. Scandinavian Journal of Educational Research, 60(3), 323–336. https://doi.org/10.1080/00313831. 2015.1119724.
Ruben, D.-H. (2010). W. B. Gallie and essentially contested concepts. Philosophical Papers, 39(2), 257–270. https://doi.org/10.1080/05568641.2010.503465
Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet: Ämneskunnande och medborgar- bildning i gymnasieskolans samhällskunskaps- och historieundervisning. [Doktors- avhandling, Stockholms universitet].
Silva, J. M. & Langhout, R. D. (2011). Cultivating agents of change in children. Theory & Research in Social Education, 39(1), 61–91. https://doi.org/10.1080/00933104.2011. 10473447.
Skolforskningsinstitutet. (2020). Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap. (2020:03). Skolforskningsinstitutet https://www.skolfi.se/wp- content/uploads/2020/12/Kritiskt-t%C3%A4nkande-och-k%C3%A4llkritik-pdf. pdf
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap. Skol- verket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c bf9/1553967475067/pdf3811.pdf
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skol- verket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4206
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gym- nasieskola. Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/ laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasiesko- lan
Stymne, A.-C. (2020). Att bli lärare i SO. Liber.
Thorsten, A., Wickman, M., Tunek, T. & Scheibel-Sahlin, M. (2019). ’Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte’–en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan. Forskning om undervisning och lärande, 7(2), 6–25.
Tväråna, M. (2018). Theories of justice among eight-year-olds: Exploring teaching for an emerging ability to critically analyse justice issues in social science. Nordidac- tica: Journal of Humanities and Social Science Education, 2018(4), 43–64.
Tväråna, M. (2019a). Kritiskt omdöme i samhällskunskap. Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].
Tväråna, M. (2019b). Tycka eller tänka om rättvisa – vad främjas i mellanstadiets samhällskunskapsundervisning? Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, 2019(2), 136–161.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsve- tenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Voss, J., Carretero, M., Kennet, J. & Silfies, L. (1994). The Collapse of the USSR: A Case Study in Casual Reasoning. I M. Carretero & J. Voss (Red.), Cognitive and Instructional Processes in History and the Social Sciences (s. 403–429). Routledge.
Willingham, D. T. (2008). Critical thinking: Why is it so hard to teach? Arts Educa- tion Policy Review, 109(4), 21–32. https://doi.org/10.3200/AEPR.109.4.21-32
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Copyright (c) 2024 Ann-Sofie Jägerskog, Malin Tväråna, Mattias Björklund, Max Strandberg, Ove Bergqvist, Theodor Bittner, Anita Dahlman, Katja Eriksson, Helena Häger, Bodil Kåks, Eva Norell, Lotta Rangne, Sofie Söder
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
