Lärares och elevers design i digitalt multimodalt meningsskapande
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v13i2.24055Nyckelord:
design för lärande, design i lärande, digitala textkompetenser, erkännandekultur, praktiknära forskningAbstract
Den teknologiska utvecklingen förändrar villkor och förutsättningar för undervisning och lärande i skolan. Genom digitala verktyg och multimodalt meningsskapande utvecklas och utmanas undervisning, lärande och bedömning. I denna artikel undersöks hur lärare och elever i en årskurs 6 förhåller sig till digitalt multimodalt meningsskapande under ett arbetsområde i geografi. Genom observationer och insamling av undervisningsmaterial och elevers representationer undersöks lärarens förväntningar och elevernas svar på dessa. Relationer mellan lärarens undervisning, elevernas arbete och kunskapsrepresentationer analyseras ur ett designorienterat multimodalt perspektiv. Resultaten visar behov av att i undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla nödvändiga digitala textkompetenser. De förväntningar som uttrycks och uppfattas lägger fokus på ämneskunskaper genom i huvudsak skriftlig kommunikation i formen av en faktatext. Avsaknaden av uppmärksamhet på digitala och multimodala möjligheter i undervisningen till trots, visar elevernas representationer tecken på lärande även i dessa aspekter.
Teachers’ and students’ design in digital multimodal meaning-making
Technological developments are changing the terms and conditions for teaching and learning in schools. Through digital tools and multimodal meaning-making, teaching, learning, and assessment are developed and challenged. This study examines how teachers and students in a grade 6 class relate to digital multimodal meaning-making during a geography unit. The teacher's expectations, and the students' responses to these are examined through observations and the collection of teaching materials and students' representations. Relationships between the teacher's teaching and the students' representations of knowledge are analyzed from a design-oriented multimodal perspective. The results show a need to allow students to develop the necessary digital text competencies. The expectations focus on subject knowledge through mainly written communication in the form of a factual text. Despite the lack of attention to digital and multimodal possibilities, students' representations also show signs of learning in these aspects.
Referenser
Anderson, T. & Shattuck, J. (2012). Design-based research: a decade of progress in education research? Educational Researcher, 41(1), 16–25. https://doi.org/10.3102/0013189X11428813 DOI: https://doi.org/10.3102/0013189X11428813
Barton, D. (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language (2 uppl.). Blackwell.
Bezemer, J. & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: a social semiotic frame. Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315687537 DOI: https://doi.org/10.4324/9781315687537
Borgfeldt, E. (2017). Det kan vara svårt att förklara på rader. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. https://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1161131/FULLTEXT02.pdf DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2017.1.7
Borgfeldt, E. & Magnusson, P. (2020). Språkliga krav i läroplanstexter: lärarens pedagogiska möjligheter. I B. Bruce (Red.), Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning (s. 43–58). Studentlitteratur.
Bäckman, S. (2002). Pilotundersökning 4 i den svenska skolkulturella kontexten. I Ö. Torell (Red.), Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland (s. 101–123). Institutionen för humaniora, Mitthögskolan.
Carlgren, I. (2023). Vad kan den som kan? – (ämnes)kunnande som centralt forskningsobjekt i ämnesdidaktisk forskning. Forskning om undervisning och lärande, 11(3), 6–23. https://doi.org/10.61998/forskul.v11i3.18034 DOI: https://doi.org/10.61998/forskul.v11i3.18034
Dahlström, H. (2022). Students as digital multimodal text designers: A study of resources, affordances, and experiences. British Journal of Educational Technology, 53, 391–407. https://doi.org/10.1111/bjet.13171 DOI: https://doi.org/10.1111/bjet.13171
Danielsson, K. & Selander, S. (2014). Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Gleerups.
Danielsson, K. & Selander, S. (2016). Reading multimodal texts for learning: a model for cultivating multimodal literacy. Designs for Learning, 8(1), 25–36. https://doi.org/10.16993/dfl.72 DOI: https://doi.org/10.16993/dfl.72
Elf, N., Hanghøj, T., Skaar, H. & Erixon, P. (2015). Technology in L1: a review of empirical research projects in Scandinavia 1992–2014. L1-Educational Studies in Language and Literature, 15(3), 1–89. https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2015.15.01.03 DOI: https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2015.15.01.03
European Commission. (2019). Digital education at school in Europe. [elektronisk resurs].
European Commission. (2020). Digital education action plan (2021–2027). [elektronisk resurs].
Godhe, A.-L. (2014). Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/35488/gupea_2077_35488_1.pdf?sequence=1
Godhe, A.-L., Magnusson, P. & Sofkova Hashemi, S. (2020). Adequate digital competence: exploring changes in the Swedish national curriculum. Educare, (2), 74–91. https://doi.org/10.24834/educare.2020.2.4 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2020.2.4
Kalantzis, M. & Cope, B. (2012). Literacies. Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9781139196581 DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9781139196581
Kimber, K. & Wyatt-Smith, C. (2010). Secondary students’ online use and creation of knowledge: refocusing priorities for quality assessment and learning. Australasian Journal of Educational Technology, 26(5). https://doi.org/10.14742/ajet.1054 DOI: https://doi.org/10.14742/ajet.1054
Kjällander, S. (2022). Att känna sig hemma i den digitala världen. Digital kompetens och demokrati utifrån tre perspektiv: elevernas, rektorns och lärarnas. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 8. https://doi.org/10.23865/ntpk.v8.4069 DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v8.4069
Kress, G. (2010). Multimodality: a social semiotic approach to contemporary communication. Routledge.
Kress, G., Bezemer, J., Diamantopoulou, S., Jewitt, C. & Mavers, D. (2021). A social semiotic perspective on learning: transformative engagement in a changing world. I G. Kress, S. Selander, R. Säljö & C. Wulf (Red.), Learning as social practice: beyond education as an individual enterprise (s. 70–102). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003139188-4 DOI: https://doi.org/10.4324/9781003139188-4
Lim, F. V., Cope, B. & Kalantzis, M. (2022). A metalanguage for learning: rebalancing the cognitive with the socio-material. Frontiers in Communication, 7. https://doi.org/10.3389/fcomm.2022.830613 DOI: https://doi.org/10.3389/fcomm.2022.830613
McGrail, E., Turner, K. H., Piotrowski, A., Caprino, K., Zucker, L. & Greenwood, M. E. (2021). An interconnected framework for assessment of digital multimodal composition. English Education, 53(4), 277–302. https://doi.org/10.58680/ee202131483 DOI: https://doi.org/10.58680/ee202131483
McKenney, S. & Reeves, T. C. (2019). Conducting educational design research (2 uppl.). Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315105642
Molin, L. (2020). Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63324/gupea_2077_63324_9.pdf?sequence=9
Nissen, J. & Stenliden, L. (2020). Visualized statistics and students’ reasoning processes in a post truth era, The Journal of Interactive Learning Research, 31(1), 49–76.
Rosenberg, J. M. & Koehler, M. J. (2015). Context and technological pedagogical content knowledge (TPACK): a systematic review. Journal of Research on Technology in Education, 47(3), 186–210. https://doi.org/10.1080/15391523.2015.1052663 DOI: https://doi.org/10.1080/15391523.2015.1052663
Rostvall, A.-L. & Selander, S. (Red.) (2013). Design för lärande (2 uppl.). Norstedts.
Samuelsson, U. (2014). Digital (o)jämlikhet IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. [Doktorsavhandling. Jönköping University]. https://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:681386/FULLTEXT01.pdf
Selander, S. (2021). Designs in and for learning – a theoretical framework. I L. Björklund Boistrup & S. Selander (Red.), Designs for research, teaching and learning: a framework for future education (s. 1–22), Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003096498-1 DOI: https://doi.org/10.4324/9781003096498-1
Selander, S., Insulander, E., Kempe, A.-L., Lindstrand, F. & West, T. (2021). Designs for learning – designs in learning. I G. Kress, S. Selander, R. Säljö, C. Wulf (Red.), Learning as social practice: beyond education as an individual enterprise (s. 30–69). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003139188-3 DOI: https://doi.org/10.4324/9781003139188-3
Selander, S. & Kress, G. (2021). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv (3 uppl.). Norstedts.
Serafini, F. (2024). Developing metamodal awareness. Children’s Literature in English Language Education, 12(2), 1–19.
Silseth, K. & Gilje, Ø. (2019). Multimodal composition and assessment: a sociocultural perspective. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 26(1), 26–42. https://doi.org/10.1080/0969594X.2017.1297292 DOI: https://doi.org/10.1080/0969594X.2017.1297292
Skolverket. (2022a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (1 uppl.). [elektronisk resurs].
Skolverket. (2022b). Skolverkets uppföljning av digitaliseringsstrategin 2021. [elektronisk resurs].
Sofkova Hashemi, S. & Spante, M. (2016). Den didaktiska designens betydelse: IT-didaktiska modeller och ramvillkor. I S. Sofkova Hashemi & M. Spante (Red.), Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö (s. 125–135). Gleerups.
Sofkova Hashemi, S., Wennås Brante, E., Cederlund, K., Godhe, A.-L., Magnusson, P., Stenliden, L., Svärdemo Åberg, E. & Åkerfeldt, Å. (2020). Digitala textkompetenser och undervisning. En metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och multimodalitet i skolan. I M. Johansson, B.-G. Martinsson & S. Parmenius Swärd (Red.), Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, bildning, utbildning, fortbildning (s. 270–286). Linköpings universitet.
Street, B. (2003). “What’s ’new’ in New Literacy Studies? Critical approaches to literacy in theory and practice”. Current Issues in Comparative Education, 5(2), 77–91. https://doi.org/10.52214/cice.v5i2.11369 DOI: https://doi.org/10.52214/cice.v5i2.11369
Sørensen, B., Audon, L. & Levinsen, K. (2010). Skole 2.0. Klim.
Utbildningsdepartementet. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Diarienummer: U2017/04119/S. [elektronisk resurs].
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. [elektronisk resurs].
Valtonen, M. (2024). Litteracitet i rörelse: Högstadieelevers multimodala meningsskapande i olika ämnen. [Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet]. https://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1893805/FULLTEXT01.pdf
Walldén, R. (2022). Focusing on content or strategies? Enactment of reading strategies in discussions about science texts, Classroom Discourse, 13(4), 407–424. https://doi.org/10.1080/19463014.2021.2023598 DOI: https://doi.org/10.1080/19463014.2021.2023598
Wejrum, M. (2024). Läsa bredvid raderna: Högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter. [Doktorsavhandling, Karlstads universitet]. https://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1886695/FULLTEXT01.pdf
Åkerfeldt, A. (2014). Didaktisk design med digitala resurser: en studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:740498/FULLTEXT01.pdf
Åkerfeldt, A. & Svärdemo Åberg, E. (2021). Designs for learning: a research approach. International Journal of Educational Methodology, 7(4), 547–555. https://doi.org/10.12973/ijem.7.4.547 DOI: https://doi.org/10.12973/ijem.7.4.547
Publicerad
Referera så här
Licens
Copyright (c) 2025 Petra Magnusson, Sylvana Sofkova Hashemi, Anna Åkerfeldt
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
