Poesididaktik och kulturell hållbarhet – bortom mätbarhetens horisont

Författare

  • Karolina Pettersson

DOI:

https://doi.org/10.61998/forskul.v9i3.26632

Nyckelord:

efferent läsning, estetisk läsning, gymnasieskola, kulturell hållbarhet, lärarutbildning, poesi, poesididaktik, svenskämnet, utbildningsfilosofi

Abstract

Artikelns övergripande syfte är att diskutera poesididaktik i relation till kulturell hållbarhet. Artikeln utgår ifrån en tidigare genomförd studie om hur poesin hanteras inom ämneslärarprogrammets svenskämne. Det empiriska materialet består av åtta intervjuer med universitetslärare från åtta olika universitet om deras yrkesmässiga förhållande till poesi. Resultaten visar att förekomsten av poesi skiljer sig markant åt på de olika lärosätena och samtliga lärarutbildare anser att poesin har eller borde ha en viktig roll inom ämneslärarutbildningen och anger pragmatiska, didaktiska, kulturbärande samt emancipatoriska argument för detta. Lärarutbildarna anser att poesin får stå tillbaka till förmån för mer prosaorienterade texter och de menar att både studenter och många lärare tycker att poesin är svår och abstrakt att arbeta med, vilket enligt lärarutbildarna delvis har att göra med kravet på mätbarhet inom gymnasieskolan och inom ämneslärarutbildningen. I artikelns avslutande del diskuteras didaktiska implikationer från ovan nämnda studie utifrån ett kulturellt hållbarhetsperspektiv. Artikeln är relevant för både svensklärarutbildningen och gymnasieskolan och den kan bidra till att synliggöra poesididaktikens möjligheter ur ett kulturellt hållbarhetsperspektiv i gymnasieskolans svenskämne och inom svensklärarutbildningen.

Can we understand sustainability through poetry didactics, and can poetry didactics be developed through theories about sustainability?

The overall purpose of this article is to discuss poetry didactics in relation to cultural sustainability. The article is based on a previously conducted study of how poetry is handled within the subject Swedish in teacher training education. The empirical material consists of interviews with eight university teachers from eight different universities about their professional relationship to poetry. The results shows that the prevalence of poetry differs significantly at the different universities. The teacher educators believe that poetry has or should have an important role in teacher education, and they state pragmatic, didactic, cultural and emancipatory arguments for this. The teacher educators argues that poetry is left behind in favor of more prose-oriented texts and they also express that many teachers find that poetry is difficult and abstract to work with, which partly has to do with the requirement for measurability. In the concluding part of the article, didactic implications from the above-mentioned study are discussed from a cultural sustainability perspective. The article is relevant for both Swedish teacher education and upper secondary school and it can contribute to make the possibilities of poetry didactics visible from a cultural sustainability perspective in upper secondary school and within Swedish teacher education.

Författarbiografi

Karolina Pettersson

Karolina Pettersson är adjunkt i ämnet svenska vid institutionen för språk, litteratur och lärande på Högskolan Dalarna. Hon har tidigare arbetat som lärare på gymnasium, folkhögskola och på Komvux.

Referenser

Alfredsson, J. (2018). The "effanineffable" weakness of poetry: the duality of bringing poetry into the teacher training classroom. I S. L. Kleppe & A. Sorby (Red.), Poetry and pedagogy across the lifespan: disciplines, classrooms, contexts. (s. 237–253). Palgrave Macmillan.

Andersson, P. (2019) Lyrikläsning som didaktisk praktik. Norsk pedagogisk tidskrift, 103(1), 66–76.

Bergsten, S. & Elleström, L. (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Studentlitteratur.

Bergöö, K. (2005). Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämne i ett lärarutbildningsperspektiv. [Doktorsavhandling, Lunds universitet].

Biesta, G. (2005). Against learning. Reclaiming a language for education in an age of

learning. Nordisk Pedagogik, 25, 54–66.

Biesta, G. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Liber.

Biesta, G. (2012). The future of teacher education: Evidence, competence or wisdom? RoSE Research on Steiner Education, 3(1), 8–21.

Biesta, G. (2013). The beautiful risk of education. Paradigm Publishers.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Dahlbäck, K., Bengtsdotter Katz, V. & Lyngfelt, A., (2019) Views of poetry as a competence expressed by students in teacher education. Theoria et Historia Scientiarum Journal, 15, 101–121. http://dx.doi.org/10.12775/ths.2018.007

Degerman, P., Giritli Nygren, K. & Nyhlén, S. (Red.), (2020). Kulturell hållbarhet – vad är det? Makadam förlag.

Degerman, P. (2012). ”Litteraturen, det är vad man undervisar om” Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling. [Doktorsavhandling, Åbo Akademi].

Farrokhzad, A. & Folkhammar, K. (Red.), (2019) Berör och förstör: dikter för unga. Rabén & Sjögren Förlag.

Helgesson, G. (2015). Forskningsetik. Studentlitteratur.

Karlsohn, T. (2009). Kanon och kritik. En debatt och några eftertankar. I Leppänen, K. & Lundahl, M. (Red.) Kanon ifrågasatt. Kanoniseringsprocesser och makten över vetandet (s. 232–270). Gidlunds förlag.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

Lundahl, L. (2020). Lärarutbildningens vedersakare. Underlag till seminarium på SWERA-konferensen. Umeå universitet, Sverige, 7–8 oktober.

Lundström, S., Manderstedt, L. & Palo, A. (2011). Den mätbara litteraturläsaren. Utbildning och demokrati. 20(2), 7–26.

Palo, A. (2013). Svenskläraren som vision och konstruktion. [Doktorsavhandling, Luleå Tekniska Universitet]. Luleå. Tillgänglig: http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:991127/FULLTEXT01.pdf

Parmenius-Swärd, S. (2016). Övning i ordens kraft. Svenskläraren, (3), s. 27–28. http://www.svensklararforeningen.se/ovning-i-ordens-kraft/

Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Natur och Kultur Akademisk.

Rosenblatt, L. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Studentlitteratur.

Sigvardsson, A. (2016). Teaching poetry reading in secondary education: findings from a systematic literature review. Scandinavian Journal of Education Research, 61(4), 584–599.

Sigvardsson, A. (2019). Don’t fear poetry! Secondary teachers’ key strategies for engaging pupils with poetic texts. Scandinavian Journal of Education Research, 19(6), 111–142.

Sigvardsson, A. (2020) Möten med dikten - Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan. [Doktorsavhandling, Luleå Tekniska Universitet]. http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1424573/FULLTEXT01.pdf

. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Skolverket.

Soini, K. & Birkeland, I. (2014). Exploring the scientific discourse on cultural sustainability. Geoforum, 51(2014), 213–223. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1016/j.geoforum.2013.12.001

Talabani, I. (2016). Iman Talabani – Tillfällig. 2:a plats Ortens bästa poet 2016 [video]. https://www.youtube.com/watch?v=TJW30GrF3HE&t=1s

Ulfgard, M. (2015). Lära lärare läsa: Om utbildning av svensklärare och litteraturundervisning. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet].

UNESCO. Unesco Sustainable Development Goals. https://en.unesco.org/sustainabledevelopmentgoals. (Hämtad 2021-05-21).

Downloads

Publicerad

2021-12-16

Referera så här

Pettersson, K. (2021). Poesididaktik och kulturell hållbarhet – bortom mätbarhetens horisont. Forskning Om Undervisning Och lärande, 9(3), 48–68. https://doi.org/10.61998/forskul.v9i3.26632

Liknande artiklar

<< < 1 2 3 4 > >> 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.