Textuniversumkompetens hos yngre elever

Författare

DOI:

https://doi.org/10.61998/forskul.v12i1.19336

Nyckelord:

skönlitteratur, textuniversum, kreativitet, läsning, didaktisk modellering

Abstract

Ungas erfarenheter av fiktion präglas alltmer av transmediering, i betydelsen att litterära element från det traditionella medieformatet, tryckt text, omskapas i andra medieformat (spel, filmer o.s.v.). Detta fenomen har i forskning begreppsliggjorts som textuniversum. I denna artikel diskuteras vilka typer av kompetenser som kan förknippas med textuniversumbaserad undervisning om skönlitteratur. Fyra dimensioner av kompetens ses som viktiga för textuniversumbaserad undervisning. Diskussionen utgår dels från tidigare forskning, dels från empiriska belägg hämtade från ett pågående forskningsprojekt i vilket nya former av läsning i skolan undersöks. Avslutningsvis i artikeln presenteras en didaktisk modell avsedd att hjälpa lärare i utformning av denna typ av undervisning.

Transmedia competence among young students

Young children’s experiences of fiction are increasingly characterized by transmediation, meaning that literary elements from traditional media (printed text) are re produced in other formats (games, films, etc.). This phenomenon has been conceptualized in research as transmedial worlds, also referred to as text universes. This article discusses what type of competences can be associated with text-universe-based teaching of literature. In the article, a didactical model is presented, intended to assist teachers in planning and implementing text-universe-based instruction. Four dimensions of competence are highlighted in the model: interaction, tools, narrative, and core-text-knowledge dimensions. The model is informed both by previous research and by empirical evidence from an ongoing project that investigates new forms of reading in school.

Författarbiografier

Björn Kindenberg, Institutionen för ämnesdidaktik, SU / Grimstaskolan, Stockholms stad

Björn Kindenberg (fil. lic. i språkdidaktik) är lektor i grundskola och verksam inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Anna-Maija Norberg, Stockholms universitet / Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

Anna-Maija Norberg (fil. dr i svenska språket) har arbetat som lärare i svenska och svenska som andraspråk i trettio år. Ann-Maija är nätverksledare inom STLS.

Anna Rosenberg, Södertälje kommun

Anna Rosenberg som deltagit i STLS:s projekt är grundskollärare och speciallärare med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling.

Janina Skeppström, Stockholms stad

Janina Skeppström är lärare i grundskolan sedan flera år och deltar i STLS projekt om elevers tolkning av skönlitteratur.

Referenser

Agosto, D. E. (2013). If I had three wishes: The educational and social/emotional benefits of oral storytelling. Storytelling, Self, Society, 9(1), 53–76. http://dx.doi.org/10.13110/storselfsoci.9.1.0053

Cobb, P., Confrey, J., DiSessa, A., Lehrer, R. & Schauble, L. (2003). Design experiments in educational research. Educational researcher, 32(1), 9–13. https://doi.org/10.3102%2F0013189X032001009

Faust, M. (2000). Reconstructing familiar metaphors: John Dewey and Louise Rosenblatt on literary arts as experience. Research in the Teaching of English, 35(1), 9–34.

Hoadley, C. & Campos, F. C. (2022). Design-based research: What it is and why it matters to studying online learning. Educational Psychologist, 57(3), 207–220. https://doi.org/10.1080/00461520.2022.2079128

Höglund, H. (2019). Att förhandla om tolkningar—Ungdomars filmskapande tolkningsarbete av poesi. I A. Nordenstam & S. Parmenius Swärd (Red.), Digitalt (s. 194–207). Natur & Kultur.

Jenkins, H. (2004). The cultural logic of media convergence. International Journal of Cultural Studies, 7(1), 33-43. https://doi.org/10.1177/1367877904040603

Jenkins, H. & Deuze, M. (2008). Convergence culture. The International Journal of Research into New Media Technologies, 14(1), 5–12. https://doi.org/10.1177/1354856507084415

Kindenberg, B., Norberg, A.-M., Maurer, L., Steen, V. & Åström, H. (under utgivning). Motiv, karaktärer och tematik: nedslag i tre textuniversum. I A. Ohlsson, A. Sigrell, P. Strand & M. Sundby (Red.), Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? SMDI 15. Studia Rhetorica Lundensia 8. Lunds universitet.

Klastrup, L. & Tosca, S. (2004). Transmedial worlds: rethinking cyberworld design. 2004 international conference on cyberworlds, 409–416. https://doi.org/10.1109/CW.2004.67

Leijon, M. & Lindstrand, F. (2012). Socialsemiotik och design för lärande: Två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande. Pedagogisk forskning i Sverige, 17(3–4), 171–192.

Lundström, S. & Olin-Scheller, C. (2010). Narrativ kompetens. En förutsättning i multimodala textuniversum? Tidskrift för litteraturvetenskap, 40(3), 107–117. https://doi.org/10.54797/tfl.v40i3-4.11926

Lundström, S. & Svensson, A. (2017a). Ungdomars fiktionsvanor. Forskning om undervisning och lärande, 5(2), 30–51.

Lundström, S. & Svensson, A. (2017b). Fiktioner och textuniversum. I B. Ljung Egeland, C. Olin-Scheller, M. Tanner & M. Tengberg (Red.), Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Textkulturer (s. 157–173). Karlstads universitet.

Lundström, S. & Svensson, A. (2020). Worlds of many languages: Transformations in fictional text universes. Nordic Journal of Literacy Research, 6(3), 152–169. https://doi.org/10.23865/njlr.v6.2053

Munaro, A. C. & Vieira, A. M. D. P. (2016). Use of transmedia storytelling for teaching teenagers. Creative Education, 7, 1007–1017.

Paul, E., Norberg, A.-M., Astely, J., Lindström, C. & Ekholm, P. (2023). Vad döljer sig bakom masken? Att skapa nya betydelser inom ett textuniversum. HumaNetten, (51), 192–226. https://doi.org/10.15626/hn.20235112

Riise, M. (15 mars 2023). Skärmarnas fel att barn inte läser. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/debatt/skarmarnas-fel-att-barn-inte-laser-bocker.4b8e9601-7bc0-4155-a37f-deeadf92279a

Sánchez-Caballé, A. & González-Martínez, J. (2022). Transmedia learning: Fact or fiction? A systematic review (Aprendizaje transmedia: ¿realidad o ficción? Una revisión sistemática). Culture and Education, 35(1), 1–32. https://doi.org/10.1080/11356405.2022.2121131

SCB (2017). Lesiure 2014-2015 (LE - Living conditions). Statistics Sweden. https://www.scb.se/en/finding-statistics/statistics-by-subject-area/living-conditions/living-conditions/living-conditions-surveys-ulfsilc/pong/publications/leisure-2014-2015/

Skolverket. (2022). Insatser för att stärka barns och elevers läsande (2022:2561).

Svensson, A. & Haglind, T. (2021). ”From the lightest light to the darkest dark”: Re-presenting Ronia, the Robber’s daughter in the third-grade classroom. Educare, (3), 78–101. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2021.3.4

Tosca, S. & Klastrup, L. (2019). Transmedial worlds in everyday life: Networked reception, social media, and fictional worlds. Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315151175

Tomkins, A. (2009). ”It was a great day when...”: An exploratory case study of reflective learning through storytelling. Journal of Hospitality, Leisure, Sports and Tourism Education (Pre-2012), 8(2), 123–131.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [elektronisk resurs].

Wickman, P.-O., Hamza, K. & Lundegård, I. (2018). Didaktik och didaktiska modeller för undervisning i naturvetenskapliga ämnen. NorDiNa, 14(3), 239–249.

Downloads

Publicerad

2024-03-11

Referera så här

Kindenberg, B., Norberg, A.-M., Rosenberg, A., & Skeppström, J. (2024). Textuniversumkompetens hos yngre elever. Forskning Om Undervisning Och lärande, 12(1), 7–26. https://doi.org/10.61998/forskul.v12i1.19336

Liknande artiklar

1 2 > >> 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.