Referenshantering i gymnasieskolan – undervisning för skrivutveckling och diskursiv flexibilitet
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v13i1.34393Nyckelord:
referera, skrivundervisning, litteracitetsutveckling, variationsteori, learning studyAbstract
I artikeln beskrivs hur undervisning kan möjliggöra att gymnasielever lär sig att använda källor för att föra välgrundade och transparenta resonemang i utredande texter. Syftet med artikeln var att identifiera kritiska aspekter för sådant lärande samt hur undervisning kan designas för att synliggöra dessa. Två lärare och en forskare planerade, genomförde och analyserade undervisning i referenshantering tillsammans i tre olika klasser inom ramen för en learning study. Utifrån analyser av elevers referenshantering före och efter forskningslektionerna, tillsammans med en variationsteoretisk analys av undervisningen identifierades sex aspekter som kritiska för att eleverna skulle kunna använda källor på det mest utvecklade sättet. De behövde exempelvis urskilja att referenshantering följer kontextuella normer vad gäller hur referenserna utformas och hur transparens mellan röster skapas. Utifrån detta diskuteras bland annat vikten av att synliggöra skrivnormer i det egna ämnet hur lärare kan undervisa i diskursiv flexibilitet för att hjälpa elever navigera mellan skrivnormer i olika ämnen.
Referencing in secondary school – teaching for writing development and discursive flexibility
The article describes how teaching can enable upper-secondary school students to learn referencing skills to make informed and transparent reasoning in investigative texts. The aim of the article was to identify critical aspects for such learning and how teaching can be designed to make these visible. Two teachers and a researcher planned, implemented and analysed writing instruction together in three different classes within the framework of a learning study. Based on analyses of students' referencing before and after the research lessons, together with a variation theory analysis of the teaching, six aspects were identified as critical for students to be able to use sources in the most developed way. For example, they needed to recognise that referencing follows contextual norms. The results are discussed, among other things, in terms of the importance of teaching discursive flexibility to help students navigate between writing norms in different subjects.
Referenser
Abbas, M., Jam, F. A. & Khan, T. I. (2024). Is it harmful or helpful? Examining the causes and consequences of generative AI usage among university students. International Journal of Educational Technology in Higher Education, 21(1), 10. https://doi.org/10.1186/s41239-024-00444-7 DOI: https://doi.org/10.1186/s41239-024-00444-7
Alvermann, D. E. (2002). Effective literacy instruction for adolescents. Journal of literacy Research, 34(2), 189–208. https://doi.org/10.1207/s15548430jlr3402_4 DOI: https://doi.org/10.1207/s15548430jlr3402_4
Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk [Doktorsavhandling, Växjö universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1276
Blomström, V. & Wennerberg, J. (2021). Akademiskt läsande och skrivande (2 uppl.). Studentlitteratur.
Blåsjö, M. (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-265
Bergman, L. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen: En studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. [Doktorsavhandling, Malmö högskola]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7534
Bernstein, B. (1996). Pedagogy, symbolic control and identity: Theory, research, critique. Taylor & Francis.
Bremholm, J., Kabel, K., Liberg, C. & Skar, G. B. (2021). A review of Scandinavian writing research between 2010 and 2020. Writing & Pedagogy, 13(1–3), 7–49. https://doi.org/10.1558/wap.21637 DOI: https://doi.org/10.1558/wap.21637
Bronshteyn, K. & Baladad, R. (2006). Perspectives on … librarians as writing instructors: Using paraphrasing exercises to teach beginning information literacy students. The Journal of Academic Librarianship, 32(5), 533–536. https://doi.org/10.1016/j.acalib.2006.05.010 DOI: https://doi.org/10.1016/j.acalib.2006.05.010
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, Övers.; 3 rev.). Liber.
Carlgren, I. (2012). The learning study as an approach for “clinical” subject matter didactic research. International Journal for Lesson and Learning Studies, 1(2), 126–139. https://doi.org/10.1108/20468251211224172 DOI: https://doi.org/10.1108/20468251211224172
Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Daidalos.
Carlgren, I. (2019). The knowledge machinery and claims in learning study as paedeutical research. International Journal for Lesson and Learning Studies, 9(1), 18–30. https://doi.org/10.1108/ijlls-02-2019-0010 DOI: https://doi.org/10.1108/IJLLS-02-2019-0010
Carlgren, I., Eriksson, I. & Runesson, U. (2017). Learning study. I I. Carlgren (Red.), Undervisningsutvecklande forskning: Exemplet learning study (1 uppl., s. 17–30). Gleerups.
Chen, H. & Derewianka, B. (2009). Binaries and beyond: A Bernsteinian perspective on change in literacy education. Research Papers in Education, 24(2), 223–245. https://doi.org/10.1080/02671520902867226 DOI: https://doi.org/10.1080/02671520902867226
Collin, R. (2014). A Bernsteinian analysis of content area literacy. Journal of Literacy Research, 46(3), 306–329. https://doi.org/10.1177/1086296x14552178 DOI: https://doi.org/10.1177/1086296X14552178
Divan, A., Bowman, M. & Seabourne, A. (2015). Reducing unintentional plagiarism amongst international students in the biological sciences: An embedded academic writing development programme. Journal of Further and Higher Education, 39(3), 358–378. https://doi.org/10.1080/0309877X.2013.858674 DOI: https://doi.org/10.1080/0309877X.2013.858674
Durden, G. (2018). Accounting for the context in phenomenography-variation theory: Evidence of English graduates’ conceptions of price. International Journal of Educational Research, 87, 12–21. https://doi.org/10.1016/j.ijer.2017.11.005 DOI: https://doi.org/10.1016/j.ijer.2017.11.005
Eklund Heinonen, M. & Lennartson-Hokkanen, I. (2019). Textstrategier för akademiskt skrivande—En smidigare övergång till högre studier. I K. Aldén & A. Bigestans (Red.), Litteraciteter och flerspråkighet (s. 96–111). Liber.
Emerson, L., Rees, M. T. & MacKay, B. (2005). Scaffolding academic integrity: creating a learning context for teaching referencing skills. Journal of University Teaching & Learning Practice, 2(3), 17–30. https://doi.org/10.53761/1.2.3.3 DOI: https://doi.org/10.53761/1.2.3.3
Eriksson, A.-M. & Mäkitalo, Å. (2013). Referencing as practice: Learning to write and reason with other people’s texts in environmental engineering education. Learning, Culture and Social Interaction, 2(3), 171–183. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2013.05.002 DOI: https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2013.05.002
Flower, L. & Hayes, J. R. (1980). The dynamics of composing: making plans and juggling constraints. I L. W. Gregg & E. R. Steinberg (Red.), Cognitive processes in writing (s. 31–50). Routledge.
Flower, L. & Hayes, J. R. (1981). A cognitive process theory of writing. College Composition and Communication, 32(4), 365–387. https://doi.org/10.2307/356600 DOI: https://doi.org/10.58680/ccc198115885
Gee, J. P. (2015). Literacy and education. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315739571
Hamilton, J. (2016). Attribution, referencing and commencing HE students as novice academic writers: Giving them more time to ”get it”. Student Success, 7(2), 43–49. https://doi.org/10.3316/informit.590329814028744 DOI: https://doi.org/10.5204/ssj.v7i2.340
Heller, R. (2010). In praise of amateurism: A friendly critique of Moje’s “Call for Change” in secondary literacy. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 54(4), 267–273. https://doi.org/10.1598/jaal.54.4.4 DOI: https://doi.org/10.1598/JAAL.54.4.4
Hellman, J. (2024). Source-based writing: students’ approaches and critical aspects of learning. Nordic Journal of Literacy Research, 10(3), 60–81. https://doi.org/10.23865/njlr.v10.6043 DOI: https://doi.org/10.23865/njlr.v10.6043
Hellman, J. & Thorsten, A. (2021). Plagiera eller referera vetenskapligt? En studie om vad studenter behöver lära sig för att bli bättre på referathantering. Högre utbildning, 11(1), 41–55. https://doi.org/10.23865/hu.v11.2730 DOI: https://doi.org/10.23865/hu.v11.2730
Hoel, T. L. (1997). Innoverretta og utoverretta skriveforskning og skriveteorier. I L. S. Evensen & T. L. Hoel (Red.), Skriveteorier og skolepraksis (s. 3–44). Cappelen.
Hyland, K. (2004). Disciplinary discourses: Social interactions in academic writing. University of Michigan press.
Josefsson, G. & Santesson, S. (4 oktober 2017). Många studenter har stora problem med att skriva. Svenska Dagbladet. [elektronisk resurs]
Kellogg, R. T. (2008). Training writing skills: A cognitive developmental perspective. Journal of Writing Research, 1(1), 1–26. https://doi.org/10.17239/jowr-2008.01.01.1 DOI: https://doi.org/10.17239/jowr-2008.01.01.1
Kernell, A. (Regissör). (2016). Sameblod [Film]. Nordisk film.
Kullberg, A., Ingerman, Å. & Marton, F. (2024). Planning and Analyzing Teaching: Using the Variation Theory of Learning. Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003194903 DOI: https://doi.org/10.4324/9781003194903
Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International journal of research & method in education, 32(1), 25–38. https://doi.org/10.1080/17437270902759931 DOI: https://doi.org/10.1080/17437270902759931
Lea, M. R. & Street, B. V. (1998). Student writing in higher education: An academic literacies approach. Studies in Higher Education, 23(2), 157–172. https://doi.org/10.1080/03075079812331380364 DOI: https://doi.org/10.1080/03075079812331380364
Lennartson-Hokkanen, I. (2016). Organisation, attityder, lärandepotential: Ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en språkverkstad. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-134828
Magnusson, J., Olsson, A. & Mölleryd, E. (2023). Förberedelse för gymnasiearbetet – skrivande och skrivstöd i olika gymnasieprogram. Forskning om undervisning och lärande, 11(2), 78–108. https://doi.org/10.61998/forskul.v11i2.18412 DOI: https://doi.org/10.61998/forskul.v11i2.18412
Malmström, M. (2017). Synen på skrivande: Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner. [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/23809671/Malmstro_m_Synen_pa_skrivande.pdf
Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315816876
Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Erlbaum.
Mateos, M. & Solé, I. (2009). Synthesising information from various texts: A study of procedures and products at different educational levels. European Journal of Psychology of Education, 24(4), 435–451. https://doi.org/10.1007/BF03178760 DOI: https://doi.org/10.1007/BF03178760
Nilsson, N.-E. (2002). Skriv med egna ord: En studie av läroprocesser när elever i grundskolans senare år skriver ”forskningsrapporter”. [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-23592
Nuthall, G. (2004). Relating classroom teaching to student learning: A critical analysis of why research has failed to bridge the theory-practice gap. Harvard Educational Review, 74(3), 273–306. https://doi.org/10.17763/haer.74.3.e08k1276713824u5 DOI: https://doi.org/10.17763/haer.74.3.e08k1276713824u5
Ohlsson, A. (2023). Får man synas i texten? En fallstudie om hur gymnasieelever skapar mening om vetenskaplig text. [Licentiatavhandling, Stockholms universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-214910
Pang, M. F. & Ki, W. W. (2016). Revisiting the idea of “critical aspects”. Scandinavian Journal of Educational Research, 60(3), 323–336. https://doi.org/10.1080/00313831.2015.1119724 DOI: https://doi.org/10.1080/00313831.2015.1119724
Parmenius Swärd, S. (2008). Skrivande som handling och möte: Gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. [Doktorsavhandling, Malmö högskola]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7502
Premat, C. (2023). Engaging upper secondary school pupils with integrity and source criticism. International Journal for Educational Integrity, 19(1), 5. https://doi.org/10.1007/s40979-023-00127-2 DOI: https://doi.org/10.1007/s40979-023-00127-2
Runesson, U. & Gustafsson, G. (2012). Sharing and developing knowledge products from Learning Study. International Journal for Lesson and Learning Studies, 1(3), 245–260. https://doi.org/10.1108/20468251211256447 DOI: https://doi.org/10.1108/20468251211256447
Runesson, U., Lövström, A. & Hellquist, B. (2018). Beyond the borders of the local: How “instructional products” from learning study can be shared and enhance student learning. International Journal for Lesson and Learning Studies, 7(2), 111–123. https://doi.org/10.1108/ijlls-01-2018-0004 DOI: https://doi.org/10.1108/IJLLS-01-2018-0004
Samiskt språkcentrum. (2014). De samiska språken i Sverige 2013. Sametinget i Sverige. [elektronisk resurs]
SKOLFS 2023:130. Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. Utbildningsdepartementet. [elektronisk resurs]
Skaar, H. (2014). Writing and pseudo-writing from Internet-based sources: Implications for learning and assessment. Literacy, 49(2), 69–76. https://doi.org/10.1111/lit.12045 DOI: https://doi.org/10.1111/lit.12045
Skaar, H. & Hammer, H. (2013). Why students plagiarise from the internet: The views and practices in three Norwegian upper secondary classrooms. International Journal for Educational Integrity, 9(2). https://doi.org/10.21913/IJEI.v9i2.889 DOI: https://doi.org/10.21913/IJEI.v9i2.889
Skar, G. & Tengberg, M. (2014). Vilken forskning bedrivs egentligen inom forskningsfältet svenska med didaktisk inriktning? I Mångfaldens möjligheter: Litteratur- och språkdidaktik i Norden (s. 353–374). Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning / Göteborgs universitet.
Uppsala universitet (2024). Kopieringsunderlag 5: Exempel på elevlösning. Institutionen för nordiska språk – provgruppen. [elektronisk resurs]
Staaf, P. (2015). Som man frågar får man svar: Andraspråksstudenter möter lärares krav i hemtentor. [Licentiatavhandling, Linnéuniversitetet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-42916
Street, B. V. (1995). Social literacies: Critical approaches to literacy development, ethnography, and education. Longman.
Svedner, O. (2012). Skrivet om svenskämnet – Då och nu. En återblick. I G. Skar & M. Tengberg (Red.), Svenskämnet i går, i dag, i morgon: Svensklärarföreningen 100 år 1912-2012. Svensklärarföreningen.
Tenfält, T. (14 november 2012). På jakt med meänkieli. Språktidningen. [elektronisk resurs]
Thorsten, A. (2018). Berättelseskrivande i skolan: Att studera, beskriva och utveckla ett kunnande. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1235493
Thorsten, A. & Johansson, P. (2017). Att vara lärare och forskare i en Learning study. I I. Carlgren (Red.), Undervisningsutvecklande forskning: Exemplet learning study (1 uppl., s. 31–44). Gleerups.
UR (2020). Skrivglappet [Film]. [elektronisk resurs]
UKÄ. (2022). Disciplinärenden 2021 vid universitet och högskolor (2022:3). [elektronisk resurs]
Vacca, R. T. (1998). Literacy issues in focus: Let’s not marginalize adolescent literacy. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 41(8), 604–609. https://doi.org/10.1598/jaal.41.8.1 DOI: https://doi.org/10.1598/JAAL.41.8.1
Wiliam, D. (2019). Att följa lärande: Formativ bedömning i praktiken (B. Önnerfält, Övers.; 2 uppl.). Studentlitteratur.
Wingate, U. (2015). Academic literacy and student diversity: The case for inclusive practice. Multilingual Matters. DOI: https://doi.org/10.21832/9781783093496
Östlund-Stjärnegårdh, E. (2006). Att förmedla egna och andras tankar: Om gymnasisters källhantering i det nationella provets skrivuppgift (FUMS rapport 219; Svenska i utveckling Nr 23). Uppsala universitet, Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk.
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Copyright (c) 2024 Josefin Hellman, Cecilia Oskarsson, Viktor Björklund
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
