På spaning efter fritidshemmets didaktik – Elevers och personals uppfattningar om undervisning och lärande i fritidshemmet
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v13i3.44464Nyckelord:
didaktisk modellering, fritidshemmet, lärande, undervisningAbstract
Forskningsbaserad kunskap om hur elever och personal uppfattar undervisning och lärande i fritidshem är begränsad. Denna artikel riktar sökljuset mot denna forskningslucka genom att analysera rita-och-berätta-samtal med 60 elever samt gruppintervjuer med personal i fem fritidshem. Syftet med artikeln är att bidra med insikter om elevers och personals uppfatt-ningar om undervisning och lärande, med fokus på elevernas och personalens beskrivningar samt likheter och skillnader i deras uppfattningar. Den tyska didaktiska triangeln används som teoretiskt ramverk och komparativ tematisk analys som metod. Analysen visar att ele-verna betonar aktiviteter och sociala aspekter av lärandet, medan personalen framhåller vikten av en barncentrerad undervisning och balansen mellan planerat och situationsbaserat innehåll. Artikeln ger viktiga insikter för personal och andra aktörer inom fritidshemmet, och bidrar till att utveckla undervisningspraktiken genom att inkludera både elevers och perso-nals perspektiv.
In search of the didactics in School-Age-Educare Centers; Pupils´ and staff´s perceptions of teaching and learning
Research-based knowledge about how students and staff perceive teaching and learning in School-Age-Educare centres remains limited. This article addresses this gap by employing draw-and-tell conversations with 60 pupils and conducting focus group interviews with staff across five School-Age-Educare Centers (SAEC). The aim of this article is to contribute in-sights into students’ and staff’s perceptions of teaching and learning, with a particular focus on what emerges in the interplay, as well as similarities and differences in their views. The German didactic triangle is presented as a theoretical lens applying comparative thematic analysis as its methodological approach. The findings reveal that students emphasize activi-ties and the social dimensions of learning, while staff highlight the importance of child-centered teaching and the balance between planned and situational content. This article offers valuable insights for practitioners and stakeholders within SAEC, contributing to the development of educational practice by incorporating both pupil and staff perspectives.
Referenser
Ackesjö, H. & Dahl, M. (2022). Pedagogisk takt i fritidspedagogisk undervisning. En välregisserad dans mellan lärare och elever. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 8, 63–77. https://doi.org/10.23865/ntpk.v8.3331 DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v8.3331
Ackesjö, H. & Haglund, B. (2021). Fritidspedagogisk undervisning: En fråga om intentionalitet, situations-styrning och inbäddning. Utbildning & Lärande, 15(1). https://doi.org/10.58714/ul.v15i1.11230 DOI: https://doi.org/10.58714/ul.v15i1.11230
Ackesjö, H., Wernholm, M. & Krasniqi, M. (2024). An attractive school-age educare: free choices as expanded or limited agency. Education Sciences, 14(9), 937. https://doi.org/10.3390/educsci14090937 DOI: https://doi.org/10.3390/educsci14090937
Augustsson, G. (2018). The complexities of leisure-time center staff’s leadership in the leisure-time center learning environment. Cogent Education, 5(1), 1-19. https://doi.org/10.1080/2331186X.2018.1451670 DOI: https://doi.org/10.1080/2331186X.2018.1451670
Broström, S. (2017). Didaktik, leg og læring. I T. Ritchie & D. Tofteng (Red.), Didaktik for pædagoger (s. 38–55). Billesø & Baltzer.
Boström, L. & Berg, G. (2018). Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete. Educare, 2, 107–131. https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.6 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.6
Boström, L. & Haglund, B. (2020). Att leda fritidshemmet verksamheter. I G. Berg, F. Sundh & C. Wede (Red.), Lärare som ledare - i och utanför klassrummet (s. 309–326). Studentlitteratur.
Boström, L., Elvstrand, H., Grewell, C. & Jansson, M. (under utgivning b). Elevers erfarenheter av undervisning i fritidshemmet; att göra, lära och deltaga. (artikel i review).
Boström, L., Elvstrand, H. & Orwehag, M. (2022b). Didactics in school-age educare centres – An unexplored field but with distinctive views. Social Sciences & Humanities Open, 6(1). https://doi.org/10.1016/j.ssaho.2022.100333 DOI: https://doi.org/10.1016/j.ssaho.2022.100333
Boström, L., Elvstrand, H. & Orwehag, M. (2022c). In search of didactics in school-age educare centres: To conceptualize what exists but has not yet been found. Nordisk tidsskift for pedagogikk og kritikk, 8, 1–11. https://doi.org/10.23865/ntpk.v8.3335 DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v8.3335
Boström, L., Elvstrand, H. & Orwehag, M. (under utgivning a) Vad är didaktik i fritidshem ur fritidshemspersonalens perspektiv?
Boström, L., Orwehag, M. & Elvstrand, H. (2022a). På spaning efter fritidshemmets didaktik. Acta Didactica Norden, 16(1). https://doi.org/10.5617/adno.8834 DOI: https://doi.org/10.5617/adno.8834
Boström, L. & Orwehag, M. (2025). Brist på utbildad personal i fritidshem under femtio år. En fråga om brist på samhällsplanering? Paideia, (29), 33–48.
Clarke, A. (2017). Listening to young children: a guide to understanding and using the mosaic approach (3 uppl.). Jessica Kingsley. DOI: https://doi.org/10.5040/9781805014362
Denk, T. (2012). Komparativa analysmetoder. Studentlitteratur.
Elvstrand, H. & Närvänen, A.-L. (2016). Children's own perspectives on participation in Leisure-time centers in Sweden. American Journal of Educational Research, 4(6), 496- 503. http://dx.doi.org/10.12691/education-4-6-10
Elvstrand, H. & Lago, L. (2019). Do they have a choice?: Pupils’ choices at LTCs in the intersection between tradition, values and new demands. Education Inquiry, 11(1), 54–68. https://doi.org/10.1080/20004508.2019.1656505 DOI: https://doi.org/10.1080/20004508.2019.1656505
Elvstrand, H. & Lago, L. (2022). Elevers delaktighet: Ett sätt att utmana och utveckla aktionsforskning i skolan? Forskning og Forandring, 5(1), 25–45. https://doi.org/10.23865/fof.v5.3746 DOI: https://doi.org/10.23865/fof.v5.3746
Elvstrand, H., Boström, L. & Orwehag, M. (2024). Möte mellan tradition och förändring: en forskningsöversikt om undervisning i fritidshem. Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis, 18(3), 173–198. https://doi.org/10.23865/up.v18.5677 DOI: https://doi.org/10.23865/up.v18.5677
Elvstrand, H., Lago, L., Boström, L. & Jansson, M. (2025). ”Det är inte så roligt när inte Alice är här”: Hur aktiviteter och relationer bidrar till och hindrar att barn trivs i fritidshem. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 11(2), 54–71. http://doi.org/10.23865/ntpk.v11.6269 DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v11.6269
Falkner, C. & Ludvigsson, A. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik – en forskningsöversikt. Forskning i korthet, (1) 2016. SKL & Kommunförbundet Skåne.
Gardesten, J. & Ackesjö, H. (2022). ”Titta blåsippor!”: Fritidshemslärares uppmärksamhet som didaktisk potential. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, 8(1), 53–67. https://doi.org/10.57126/noad.v8i1.10600 DOI: https://doi.org/10.57126/noad.v8i1.10600
Gidlund, U. & Boström, L. (2017). What is inclusive didactics? teachers´ understanding of inclusive didactics for students with EBD in Swedish mainstream schools. International Education Studies, 10(5), 87-99. https://doi.org/10.5539/ies.v10n5p87 DOI: https://doi.org/10.5539/ies.v10n5p87
Grewell, C. (2025). Rum, resurser och relationer: möjligheter och begränsningar i fritidshemmets fysiska lärmiljö. [Doktorsavhandling, Mittuniversitetet].
Guest, G., MacQueen, K. M. & Namey, E. E. (2012). Applied thematic analysis. SAGE. https://doi.org/10.4135/9781483384436 DOI: https://doi.org/10.4135/9781483384436
Gustafsson Nyckel, J. (2023). Vägen mot det undervisande fritidshemmet. I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel & K. Lager (Red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (s. 59–80). Gleerups.
Haglund, B. (2015). Pupil’s opportunities to influence activities: a study of everyday practice at a Swedish leisure-time centre. Early Child Development and Care, 185(10), 1556–1568. http://doi.org/10.1080/03004430.2015.1009908 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2015.1009908
Hippinen Ahlgren, A. (2024). Pedagogical content knowledge in written educational plans in the school-age educare setting. International Journal for Research on Extended Education, 12(1), 42–58. https://doi.org/10.3224/ijree.v12i1.04 DOI: https://doi.org/10.3224/ijree.v12i1.04
Hjalmarsson, M. (2013). Governance and voluntariness for children in Swedish leisure-time centres: leisure-time teachers interpreting their tasks and everyday practice. IJREE – International Journal for Research on Extended Education, 1, 86-95. https://doi.org/10.25656/01:22975
Hjalmarsson, M. & Löfdahl, A. (2014). Omsorg i svenska fritidshem: fritidspedagogers etiska förmåga och konsekvenser för barn. Barn, 32(3), 91–105, https://doi.org/10.5324/barn.v33i3.3503 DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v33i3.3503
Hoppman, S. (1997). Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken. I M. Uljens (Red.), Didaktik (s. 198–214). Studentlitteratur.
Hurst, B. (2020). Re-theorising the pre-adolescent child in School Age Care. Global studies of childhood, 10(2), 120–130. https://doi.org/10.1177/2043610619863071 DOI: https://doi.org/10.1177/2043610619863071
Jonsson, K. & Lillvist, A. (2019). Promoting social learning in the Swedish leisure time centre. Education Inquiry, 10(3), 243–257. https://doi.org/10.1080/20004508.2019.1571358 DOI: https://doi.org/10.1080/20004508.2019.1571358
Künzli, R. (2000). German Didaktik: Models of representation, of intercourse, and of experience. I I. Westbury, S. Hopmann & K. Riquarts (Red.), Teaching as a reflective practice: The German Didaktik tradition (s. 41–54). Lawrence Erlbaum Associates.
Lager, K. (2018). Att undervisa i fritidshem - omsorg, lärande och utveckling i en helhet, Educare, 2, 51–68. https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.3 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.3
Lager, K. & Gustafsson Nyckel, J. (2022). Meaningful leisure time in school-age educare: the value of friends and collective strategies. Education in the North, 29(1), 84–100. https://doi.org/10.26203/spn0-8f76
Lehto, S. & Eskelinen, K. (2020). ‘Playing makes it fun’ in out-of-school activities: Children’s organised leisure. Childhood, 27(4), 545–561. https://doi.org/10.1177/0907568220923142 DOI: https://doi.org/10.1177/0907568220923142
Orwehag, M. (2023). Didaktik i fritidshemmet, I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel & K. Lager (Red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (s. 139–170). Gleerups.
Rennie, D. L. (2012). Qualitative research as methodical hermeneutics. Psychological Methods, 17(3), 385–398. https://doi.org/10.1037/a0029250 DOI: https://doi.org/10.1037/a0029250
Saar, T., Löfdahl, A. & Hjalmarsson, M. (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem. Nordisk barnehageforskning, 5(3), 1–13. https://doi.org/10.7577/nbf.315 DOI: https://doi.org/10.7577/nbf.315
Säljö, R. (2022). Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer. Gleerups utbildning.
Sjöström, J. (2019). Didaktisk modellering. I K. Stolpe, G. Höst & A. Larsson (Red.), Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. Bidrag från konferensen FobasNT18 13-14 mars 2018 i Norrköping (s. 121–132). Linköping University Electronic Press.
Skolforskningsinstitutet. (2021). Meningsfull fritid, utveckling och lärande i fritidshem. Systematisk forskningssammanställning 2021:03.
SFS 2010:800. Skollagen. [elektronisk resurs]
SFS 2021:218. Lag om god dataskyddspraxis. [elektronisk resurs]
SFS 2021:1174. Lag om ändring i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmel-ser till EU:s dataskyddsförordning. [elektronisk resurs]
Skolverket. (2023). Fritidshemmet- ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. [elektronisk resurs].
Skolverket. (2024). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22 (2 upplaga). Norstedts Juridik kundservice.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). (2025). Hur kan vi förverkliga fritidshemmets potential? [elektronisk resurs]
Thomas N. & O’Kane C. (1998). The ethics of participatory research with children. Children & Society, 12(5), 336–348. https://doi.org/10.1111/j.1099-0860.1998.tb00090.x DOI: https://doi.org/10.1111/j.1099-0860.1998.tb00090.x
Vallberg, N., Elvstrand, H. & Forsberg, C. (2025). Behov i motsättning och förhandling - hur fritidslärare och barn gör omsorg i fritidshemmet. Forskning i pædagogers profession og uddannelse. Tema Pædagogik & Omsorg, 9(1), 21-28. https://tidsskrift.dk/FPPU DOI: 10.7146/fppu.v9i1.156766 DOI: https://doi.org/10.7146/fppu.v9i1.156766
Wernholm, M. (2023). Undervisning i ett fritidshem för alla? Pedagogisk forskning i Sverige, 28(4), 64–88. https://doi.org/10.15626/pfs28.04.03 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs28.04.03
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Copyright (c) 2025 Lena Boström, Helene Elvstrand
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
