Design av fritidspedagogisk undervisning med fokus på mjuka förmågor – att balansera fritt och styrt
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v13i3.47587Nyckelord:
Fritidshem, undervisning, mjuka förmågor, design för lärande, utvärderingAbstract
Syftet med studien är att exemplifiera och diskutera hur fritidspedagogisk undervisning kan designas för att präglas av valfrihet och meningsfullhet samtidigt som undervisningen genomförs med en systematik och lärarstyrning. Studien centreras runt en nyfikenhet på vad som händer när fritidspedagogisk undervisning designas för att fokusera på de sociala dimensioner som traditionellt har beskrivits som fritidshemmets kärna. Empirin består av skriftliga reflektioner av sju olika undervisningsaktiviteter där fritidshemslärare har planerat, genomfört och utvärderat fritidspedagogisk undervisning med intentionen att utveckla elevers mjuka förmågor. För att synliggöra lärarnas undervisningsdesign används det teoretiska perspektivet Design för lärande i analyserna. Resultaten visar hur systematiserad och genomtänkt fritidspedagogisk undervisning kan genomföras med aktiviteter och metoder som står den fritidspedagogiska traditionen nära och baseras på elevernas vilja att delta (eller inte). Således kan frihet och styrning integreras för att göra undervisningen meningsfull. Dessutom verkar systematik och utvärdering bidra till att synliggöra elevers utveckling av mjuka förmågor.
Designing school-age educare teaching with a focus on soft skills – balancing the free and the controlled
The purpose of the study is to exemplify and discuss how school-age educare (SAEC) teaching can be designed to be characterized by freedom of choice and meaningfulness at the same time as the teaching is carried out with systematics and teacher control. The study is centered around a curiosity about what happens when SAEC teaching is designed to focus the social dimensions that traditionally are described as the core of the SAEC. The data consists of written reflections about seven different teaching activities where SAEC teachers have planned, implemented and evaluated SAEC teaching with the intention of developing students’ soft skills. To make the teachers’ teaching design visible, the theoretical perspective Design for learning is used in the analyses. The results show how systematized and well-thought-out SAEC teaching can be conducted with activities and methods that are close to the SAEC tradition and be based on the student’s willingness to participate (or not). Thus, freedom and control can be integrated to make the education meaningful. In addition, systematics and evaluation seem to contribute to making students’ development of soft skills visible.
Referenser
Ackesjö, H. & Haglund, B. (2021). Fritidspedagogisk undervisning: En fråga om intentionalitet, situationsstyrning och inbäddning. Utbildning & Lärande, 15(1), 69–87. https://doi.org/10.58714/ul.v15i1.11230 DOI: https://doi.org/10.58714/ul.v15i1.11230
Ackesjö, H. (2022). Evaluating the practice in Swedish school-age educare: Issues and contradictions. Journal of Childhood, Education & Society, 3(1), 60–73. https://doi.org/10.37291/2717638X.202231153 DOI: https://doi.org/10.37291/2717638X.202231153
Ackesjö, H. Wernholm, M. & Gardesten, J. (2022). Mjuka förmågor – vad är det och vad kan det bidra till? I H. Ackesjö & B. Haglund (Red.), Undervisning och ledarskap på fritids. Perspektiv på Fritidshemmets pedagogiska uppdrag (s. 57–68). Vetenskaplig slutrapport från FoU-programmet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag, 2022:4. Ifous.
Ackesjö, H., Wernholm, M., & Krasniqi, M. (2024). An attractive school-age educare - free choices as expanded or limited agency. Education Sciences, 14(9), 937. https://doi.org/10.3390/educsci14090937 DOI: https://doi.org/10.3390/educsci14090937
Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02.pdf
Audain, I. (2016). Informal extended education in Scotland. An overview of school age childcare. International Journal of research on Extended Education, 4(2), 137–142. https://doi.org/10.3224/ijree.v4i2.25786 DOI: https://doi.org/10.3224/ijree.v4i2.25786
Björklund Boistrup, L. & Selander, S. (2022). Designs for research, teaching and learning. A framework for future. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781003096498
Carl, B. (2007). Child caregiver interaction scale. [Doktorsavhandling, University of Pennsylvania].
Eccles, J. S. (1999). The development of children ages 6 to 14. The Future of Children, 9(2), 30–44. https://doi.org/10.2307/1602703 DOI: https://doi.org/10.2307/1602703
Elvstrand, H. & Lago, L. (2019). Förutsättningar för fritidspedagogisk undervisning. I H. Elvstrand, L. Lago & M. Simonsson (Red.), Fritidshemmets möjligheter – att arbeta fritidspedagogiskt (s. 21–41). Studentlitteratur.
Elvstrand, H., Boström, L. & Orwehag, M. (2024). Möte mellan tradition och förändring: en forskningsöversikt och undervisning i fritidshem. Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis, 18(3), 173–198. https://doi.org/10.23865/up.v18.5677 DOI: https://doi.org/10.23865/up.v18.5677
Farrell, A. F., Collier-Meek, M. A. & Furman, M. J. (2019). Supporting out-of-school time staff in low resource communities: A professional development approach. American Journal Community Psychology, 63(3–4), 378–390. https://doi.org/10.1002/ajcp.12330 DOI: https://doi.org/10.1002/ajcp.12330
Feraco, T., Resnati, D., Fregonese, D., Spoto, A. & Meneghetti, C. (2021). Soft skills and extracurricular activities sustain motivation and self-regulated learning at school. The Journal of Experimental Education, 90(3), 550–569. http://doi.org/10.1080/00220973.2021.1873090 DOI: https://doi.org/10.1080/00220973.2021.1873090
Gardesten, J. & Ackesjö, H. (2024). Fritidshemmets bidrag till elevers måluppfyllelse: Ett omaka par eller en oreflekterad självklarhet? Barn, 42(3–4), 112–119. https://doi.org/10.23865/barn.v42.6539 DOI: https://doi.org/10.23865/barn.v42.6539
Guilmette, M., Mulvihill, K., Villemaire-Krajden, R. & Barker, E. T. (2019). Past and present participation in extracurricular activities is associated with adaptive self-regulation of goals, academic success, and emotional wellbeing among university students. Learning and Individual Differences, 73, 8–15. https://doi.org/10.1016/j.lindif.2019.04.006 DOI: https://doi.org/10.1016/j.lindif.2019.04.006
Gustafsson Nyckel, J. (2020). Vägen mot det undervisande fritidshemmet. I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel & K. Lager (Red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (s. 59–77). Gleerups Utbildning AB.
Haglund, B. (2016). Fritidshemmets vardagspraktik i ett nytt diskursivt landskap. Educare, (1), 64–85. https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1070 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1070
Haglund, B. (2018). ”Men dom flesta har en liknande situation”: Ett narrativ om bristande personella resurser och omgivningens begränsade förväntningar. Barn, 36(2), 75–92. https://doi.org/10.5324/barn.v36i2.2766 DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v36i2.2766
Halpern, R. (2000). The promise of after-school programs for low-income children. Early Childhood Research Quaterly, 15(2), 185–214. https://doi.org/10.1016/S0885-2006(00)00056-9 DOI: https://doi.org/10.1016/S0885-2006(00)00056-9
Heckman, J. J. & Kautz, T. (2013, november). Fostering and measuring skills: Interventions thar improve character and cognition. Working paper no. 19656. DOI: https://doi.org/10.3386/w19656
Hippinen Ahlgren, A. (2021). Lärare i fritidshems undervisningskunskap: undervisningshandlingar i interaktion mellan lärare och barn. [Licentiatuppsats, Stockholms universitet]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-196905
Hjalmarsson, M. (2018). Leisure-time teachers’ reflections on systematic quality work: Approaches and challenges. Early Child Development and Care, 189(13), 2197–2205. https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1445731 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1445731
Holmberg, L. (2018) Konsten att producera lärande demokrater. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-151870
Holmberg, L. (2021). Att bli fritidshemslärare. Liber förlag.
Jonsson, K. (2021). Socialt lärande i fritidshemmet. En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer. [Doktorsavhandling, Mälardalens högskola]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53563
Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I M. Uljens (Red.), Didaktik: Teori, reflektion och praktik (s. 215–228). Studentlitteratur.
Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. Routledge.
Lager, K. (2018). Att undervisa i fritidshem. Omsorg, lärande och utveckling i en helhet. Educare, (2), 51–68. https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.3 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.3
Lago, L. & Elvstrand, H. (2024). Frihet, frivillighet och styrning: Elevers friutrymme i fritidshem. I S. Lundmark & J. Kontio (Red.), Fritidsdidaktiska dilemman (s. 39–61). Natur och Kultur.
Leach, P., Barnes, J., Malmberg, L. E., Sylva, K., Stein, A. & the FCCC Team. (2008). The quality of different types of childcare at 10 and 18 months: A comparison between types and factors related to quality. Early Child Development and Care, 178(2), 177–209. https://doi.org/10.1080/03004430600722655 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430600722655
Levin, B. (2013). The utility and need for incorporating noncognitive skills into large-scale educational assessments. I M. von Davies (Red.), The role of international large-scale assessments: perspectives from technology, economy, and education research (s. 67–86). Springer. DOI: https://doi.org/10.1007/978-94-007-4629-9_5
LoCasale-Crouch, J., Konold, T., Pianta, R., Howes, C., Burchinal, M., Bryant, D., Clifford, R., Early, D. & Barbarin, O. (2007). Observed classroom quality profiles in state-funded pre-kindergarten programs and associations with teacher, program, and classroom characteristics. Early Childhood Research Quarterly, 22(1), 3–17. https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2006.05.001 DOI: https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2006.05.001
Memišević, A. (2024). Det undervisande fritidshemmet i lärandets tidevarv: En diskursanalytisk studie med fokus på de naturvetenskapliga och tekniska undervisningspraktikerna. [Doktorsavhandling. Linköpings universitet]. https://doi.org/10.3384/9789180755368 DOI: https://doi.org/10.3384/9789180755368
Norqvist, M. (2022). Fritidshemmets läroplan under förhandling: formulering, tolkning och realisering av del fyra i Lgr 11. [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-199065
Odenbring, Y. (2018). Childhood, free time and everyday lives: comparing children’s views in Sweden and the United States. Early Child Development and Care, 188(8), 1124–1132. https://doi.org/10.1080/03004430.2016.1250081 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2016.1250081
Orwehag, M. (2020). Didaktik i fritidshemmet. I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel & K. Lager (Red.), Fritidshemmets pedagogik i ny tid (2 uppl., s. 139–170). Gleerups.
Patron, E., Wernholm, M., Danielsson, K., Ebbelind, A. & Palmér, H. (2024). An exploration of how multimodally designed teaching and the creation of digital animations can contribute to six-year-olds' meaning-making in Chemistry. Education Sciences, 14(1), 79. https://doi.org/https://doi.org/10.3390/educsci14010079 DOI: https://doi.org/10.3390/educsci14010079
Perselli, A.-K. & Haglund, B. (2022). Barns perspektiv och barnperspektiv: en analys av utgångspunkter för fritidshemmets undervisning. Pedagogisk forskning i Sverige, 27(2), 75–95. https://doi.org/10.15626/pfs27.02.04 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs27.02.04
Persson, A. (2020). Dubbel närhet och distans behövs inom praktiknära forskning. Pedagogisk Forskning i Sverige, 25(2–3), 149–152. https://doi.org/10.15626/pfs25.0203.07 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs25.0203.07
Plantenga, J. & Remery, C. (2017). Out-of-school childcare: Exploring availability and quality in EU member states. Journal of European Social Policy, 27(1), 25–39. https://doi.org/10.1177/0958928716672174 DOI: https://doi.org/10.1177/0958928716672174
Prøitz, T. S. (2020). Praksisnær forskning og partnerskap i et tredje rom. Pedagogisk Forskning i Sverige, 25(4), 79–82. https://doi.org/10.15626/pfs25.04.04 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs25.04.04
Raver, C.C., Jones, S.M., Li-Grining, C., Zhai, F., Bub, K. & Pressler, E. (2012). CSRP’s Impact on low-income preschoolers’ preacademic skills: self-regulation as a mediating mechanism. Child Development, 82(1), 362–378. https://doi.org/10.1111/j.1467-8624.2010.01561.x DOI: https://doi.org/10.1111/j.1467-8624.2010.01561.x
Richardson, M., Abraham, C. & Bond, R. (2012). Psychological correlates of university students' academic performance: A systematic review and meta-analysis. Psychological Bulletin, (138), 353–387. https://doi.org/10.1037/a0026838 DOI: https://doi.org/10.1037/a0026838
Roth, B., Becker, N., Romeyke, S., Schäfer, S., Domnick, F. & Spinath, F. M. (2015). Intelligence and school grades: A meta-analysis. Intelligence, (53), 118–137. https://doi.org/10.1016/j.intell.2015.09.002 DOI: https://doi.org/10.1016/j.intell.2015.09.002
SFS 2010:800. Skollag. [elektronisk resurs].
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag.
Selander, S. (2008). Designs for learning. A theoretical perspective. Designs for learning, 1(1), 4–22. https://doi.org.10.16993/dfl.5 DOI: https://doi.org/10.16993/dfl.5
Selander, S. (2017). Didaktiken efter Vygotskij: Design för lärande. Liber.
Selander, S. (2023). Learning-Design-Sequences – ett redskap för att designa undervisning. I E. Insulander & S. Selander (Red.), Att bli lärare (s. 281–288). Liber.
Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande - ett multimodalt perspektiv. Norstedts.
Serder, M. & Malmström, M. (2020). Vad talar vi om när vi talar om praktiknära forskning? Pedagogisk Forskning i Sverige, 25(1), 106–109. https://doi.org/10.15626/pfs25.01.07 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs25.01.07
Simoncini, K., Cartmel, J. & Young, A. (2015). Children’s voices in Australian school age care. International Journal for Research on Extended Education, 3(1), 114–131. http://dx.doi.org/10.3224/ijree.v3i1.19584 DOI: https://doi.org/10.3224/ijree.v3i1.19584
Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22.
SOU 2018:19. Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring. [elektronisk resurs]
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv (3 uppl.). Studentlitteratur.
ULF-avtal (2025). [elektronisk resurs]
Uljens, M. (1997). Grunddrag till en reflektiv skoldidaktisk teori. I M. Uljens (Red.), Didaktik - teori, reflektion och praktik (s. 166–197). Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. [elektronisk resurs]
Wernholm, M., Danielsson, K., Ebbelind, A., Palmér, H. & Patron, E. (2023). Young pupils’ joint creation of multimodal fairy tales using analogue and digital resources. Education Sciences, 13(6). https://doi.org/10.3390/educsci13060568 DOI: https://doi.org/10.3390/educsci13060568
Wernholm, M., Ackesjö, H., Gardesten, J. & Funck, U. (2024). Mjuka förmågor - ett sätt att begreppsliggöra arbetet med “det sociala” i fritidshemmet. I S. Lundmark & J. Kontio (Red.), Fritidsdidaktiska dilemman (s. 63–88). Natur och Kultur.
Wernholm, M., Patron, E., Danielsson, K., Ebbelind, A. & Palmér, H. (2025). Hybrida läraktiviteter för att främja sexåringars meningsskapande. Forskul, 13(1), 24–45. https://doi.org/10.61998/forskul.v13i1.25870 DOI: https://doi.org/10.61998/forskul.v13i1.25870
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Copyright (c) 2025 Helena Ackesjö, Marina Wernholm, Jens Gardesten
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
