Fritidshemmets undervisning som diskurs – Om elevers intressen, målstyrning och pedagogisk praktik
DOI:
https://doi.org/10.61998/forskul.v13i3.33769Nyckelord:
undervisning, kritisk diskursanalys, fritidshem, naturvetenskapAbstract
Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om hur elevers intressen hanteras i undervisningen i fritidshemmet. Studien utgår från ett spänningsfält som tidigare forskning har identifierat, mellan målstyrd och intressebaserad undervisning. Att tillvarata elevers intressen framstår som utmanande, i synnerhet i en formaliserad undervisning. Det vill säga, undervisning som planeras i förväg och omges av ramar som bestämd tid, plats och undervisningsinnehåll. Hur detta spänningsfält tar sig konkreta uttryck i undervisningen analyseras genom kritisk diskursanalys (CDA) med stöd i systemisk-funktionell lingvistik (SFL). Studien är etnografiskt inspirerad och har genomförts i två fritidshem belägna i två olika skolformer: grundskola och anpassad grundskola. Resultaten visar att undervisningsuppdraget framstår som utmanande när elevers intressen avviker från undervisning som fritidshemspersonal redan har planerat, samt när specifika intressen enligt fritidshemspersonalen saknas hos eleverna.
Teaching in the Swedish school-age educare centre as discourse – On students' interests, goal governance, and pedagogical practice
This article aims to contribute knowledge about how students' interests are managed in School-Age Educare Centres (SAEC). The study is based on a tension identified in previous research between goal-oriented and interest-based teaching. Taking advantage of students' interests appears to be challenging, especially in formalized teaching, that is, teaching planned and framed by set parameters such as time, place, and instructional content. The expression of this tension in teaching is analyzed through critical discourse analysis (CDA) supported by systemic functional linguistics (SFL). The study is ethnographically inspired and was conducted in two SAECs, located in a primary school and a compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The findings indicate that the educational mission becomes particularly challenging when students' interests diverge from the lessons already planned by the SAEC teacher, and when, according to the SAEC teacher, specific interests are absent among the students.
Referenser
Ackesjö, H. & Haglund, B. (2021). Fritidspedagogisk undervisning: En fråga om intentionalitet, situationsstyrning och inbäddning. Utbildning & lärande, 15(1), 69–87. https://doi.org/10.58714/ul.v15i1.11230 DOI: https://doi.org/10.58714/ul.v15i1.11230
Bae, S. H., Park, H., Kwak, E. J., Cho, E. & Jung, H. (2019). Global pattern of extended education and its impact on educational outcomes: the case of science education. International Journal for Research on Extended Education, 7(1), 86– 106. https://doi.org/10.3224/ijree.v7i1.07 DOI: https://doi.org/10.3224/ijree.v7i1.07
Chouliaraki, L. & Fairclough, N. (1999). Discourse in late modernity. Rethinking critical discourse analysis. Edinburgh University Press.
Fairclough, N. (2010). Critical discourse analysis – The critical study of language (2 uppl.). Routledge.
Fairclough, N. (1993). Discourse and social change. Cambridge Polity Press.
Falkner, C., Ludvigsson, A., Öksnes, M., Knutas, A. & Kjaer, B. (2023). Förskjutningar i innehåll i SFO/Fritidshem i Skandinavien – mellan den nordiska modellens och konkurrensstatens logik. Pedagogisk forskning i Sverige, 28(1–2), 100–120. https://doi.org/10.15626/pfs28.0102.04 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs28.0102.04
Fransson, L., Hansson, L. & Östlund, D. (2025). Naturvetenskap på fritidshem? Möjliga syften, innehåll och arbetssätt: Science in school-age educare? Possible purposes, content, and teaching approaches. Nordic Studies in Science Education, 21(1), 6–20. https://doi.org/10.5617/nordina.10809 DOI: https://doi.org/10.5617/nordina.10809
Gardesten, J. (2021). Ett handlingsteoretiskt perspektiv på undervisning – en essä med fritidshemmet som exempel. Pedagogisk forskning i Sverige, 26(2–3), 139–148. https://doi.org/10.15626/pfs26.0203.10 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs26.0203.10
Gardesten, J. & Ackesjö, H. (2022).”Titta blåsippor!”: Fritidshemslärares uppmärksamhet som didaktisk potential. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, 8(1), 53–67. https://doi.org/10.57126/noad.v8i1.10600 DOI: https://doi.org/10.57126/noad.v8i1.10600
Gardesten, J. & Ackesjö, H. (2024). Fritidshemmets bidrag till elevers måluppfyllelse: Ett omaka par eller en oreflekterad självklarhet?. Barn, 42(3–4), 112–119. https://doi.org/10.23865/barn.v42.6539 DOI: https://doi.org/10.23865/barn.v42.6539
Gustafsson Nyckel, J. (2020). Vägen mot det undervisande fritidshemmet. I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel & K. Lager (Red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (s. 59–77). Gleerups.
Haglund, B. (2016). Fritidshemmets vardagspraktik i ett nytt diskursivt landskap. Educare, 1(1), 64–85. https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1070 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1070
Haglund, B. (2023): Pupils’ development: Policy enactment in Swedish school-age educare. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 9(3), 221–232. https://doi.org/10.1080/20020317.2023.2236748 DOI: https://doi.org/10.1080/20020317.2023.2236748
Halliday, M. (1994). An introduction to functional grammar (2 uppl.). Edward Arnold.
Hammersley, M. & Atkinson, P. (2007). Ethnography: Principles in practice (3 uppl.). Routledge.
Hippinen Ahlgren, A. (2021). Lärare i fritidshems undervisningskunskap: undervisningshandlingar i interaktion mellan lärare och barn. [Licentiatuppsats, Stockholms universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1595253/FULLTEXT02.pdf
Hedrén, S. & Hjalmarsson, M. (2025). Erbjudanden om barns meningsskapande i lärarledda aktiviteter i fritidshem. Utbildning & Lärande, 18(1), 95–113. https://doi.org/10.58714/ul.v18i1.17857 DOI: https://doi.org/10.58714/ul.v18i1.17857
Holmberg, P. & Karlsson, A.-M. (2006). Grammatik med betydelse: En introduktion till funktionell grammatik. Hallgren & Fallgren.
Lager, K. (2018). Att undervisa i fritidshem: omsorg, lärande och utveckling i en helhet. Educare, 2018(2), 51–68. https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.3 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.3
Lager, K. (2020). Possibilities and impossibilities for everyday life: Institutional spaces in school-age educare. International Journal for Research on Extended Education, 8(1), 22–35. https://doi.org/10.3224/ijree.v8i1.03 DOI: https://doi.org/10.3224/ijree.v8i1.03
Ljusberg, A.-L. (2022). The concept of pupils´ interests in the context of school-age educare in Sweden. Early Child Development and Care, 193(2), 223–234. https://doi.org/10.1080/03004430.2022.2075356 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2022.2075356
Ljusberg, A.- L. & Holmberg, L. (2019). Lärare, barn och lärande i kurslitteratur. Educare, (3), 17–33. https://doi.org/10.24834/educare.2019.3.2 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2019.3.2
Memišević, A. (2024). Det undervisande fritidshemmet i lärandets tidevarv: En diskursanalytisk studie med fokus på de naturvetenskapliga och tekniska undervisningspraktikerna. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]. https://doi.org/10.3384/9789180755368 DOI: https://doi.org/10.3384/9789180755368
Memišević, A. & Jeppsson, F. (under utgivning). Naturvetenskap för alla – Meningsskapande i fritidshem hos elever med intellektuell funktionsnedsättning. Nordic Studies in Science Education.
Perselli, A.-K. & Haglund, B. (2022). Barns perspektiv och barnperspektiv: en analys av utgångspunkter för fritidshemmets undervisning. Pedagogisk forskning i Sverige, 27(2), 75–95. https://doi.org/10.15626/pfs27.02.04 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs27.02.04
Robson, C. & McCartan, K. (2016). Real World Research (4 uppl.). Wiley
Rollett, W., Lossen, K., Holtappels, H. G. & Tillmann, K. (2020). Primary students' participation in extracurricular activities on reading and natural sciences in German all-day schools. I S. H. Bae, J. L. Mahoney, S. Maschke & L. Stecher (Red.), International developments in research on extended education - Perspectives on extracurricular activities, after-school programs, and all-day schools (s. 153–171). Barbara Budrich Publishers. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctvt1shzn.12
Orwehag, M. (2020). Didaktik i fritidshemmet. I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel & K. Lager (Red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (s. 139–170). Gleerups.
SFS 2010: 800. Skollag.
Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11 (1 uppl.).
Skolverket. (2024). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr22 (2 uppl.).
Skolverket. (2025). Elever och personal i fritidshem, Läsåret 2024/25.
Vest, A. E., Mahoney, J. L. & Simpkins, S.D. (2013). Patterns of out-of-school time use around the world: do they help to explain international differences in mathematics and science achievement. International Journal for Research on Extended Education, 1(1), 71–85.
Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed. [elektronisk resurs].
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur.
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Kategorier
Licens
Copyright (c) 2025 Alma Memišević
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i Forskul behåller upphovsrätten till sina verk. Artiklar publiceras under villkoren i en Creative Commons-licens CC BY, som tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
