Flerspråkiga mellanstadieelevers användning av ordförståelsestrategier

Författare

DOI:

https://doi.org/10.69826/kapet.2025.39112

Nyckelord:

ordförståelsestrategier, flerspråkiga elever, mellanstadiet, ordförståelsetest

Abstract

Denna studie utforskar vilka ordförståelsestrategier flerspråkiga mellanstadieelever använder för att förstå de ord som testas i DLS ordförståelsetest. Data samlades in våren 2023 med 15 flerspråkiga mellanstadieelever och metoden som användes var ”think aloud protocol”. DLS ordförståelse innehåller 40 testitems där det till varje ord finns fyra svarsalternativ – tre distraktorer och ett korrekt svarsalternativ. Materialet analyserades både kvantitativt (med SPSS) och kvalitativt, med utgångspunkt i ett kodningsschema av Fonseca Saravia (1995). I kodningsschemat finns tre huvudkategorier: A) Kunskap om ordens egenskaper, B) Kunskap om andra språk och C) Andra strategier och förmågor. Resultaten visar att den mest använda strategin är ”gissar utan att förklara”, som används vid 362 tillfällen. Exempel på strategier som används fler än tio gånger inkluderar “Del av tal”, “Ordform”, och “Ljudlikhet”. Studien belyser även hur eleverna använder dessa strategier för att förstå några av testorden såsom exempelvis nöjd, laglig och pålitlig. Det framgår att vissa strategier, som “Ljudlikhet”, kan leda till felaktiga svar på grund av fonologiska eller ortografiska likheter mellan ord. Resultatet visar också att testets konstruktion orsakar problem i flera fall. Ett av testorden har inga tydliga betydelseskillnader mellan svarsalternativen, vilket gör en elev frustrerad eftersom han kan testordet.

Författarbiografier

Anna Lindholm, Karlstads universitet

Anna Lindholm är lektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet.

Maria Dahlberg, Karlstads universitet

Maria Dahlberg är adjunkt i svenska som andraspråk vid Institutionen för språk, litteratur och interkultur vid Karlstads universitet.

Referenser

Ahmed, M. O. (1989). Vocabulary learning strategies. I P. Meara (Red.), Beyond words (ss. 3–14). British Association for Applied Linguistics, in association with Centre for Information on Language Teaching and Research.

Alnan, A., & Halim, H. A. (2024). Examining vocabulary learning strategies and vocabulary size among Syrian EFL learners. Indonesian Journal of Applied Linguistics, 14(1), 12–25. https://doi.org/10.17509/ijal.v14i1.70356 DOI: https://doi.org/10.17509/ijal.v14i1.70356

Cummins, J. (1979). Linguistic interdependence and the educational development of bilingual children. Review of educational research, 49(2), 222–251. https://doi.org/10.2307/1169960 DOI: https://doi.org/10.3102/00346543049002222

Fonseca Saravia, A. M. (1995). Using the think aloud protocol to investigate vocabulary strategies used in two vocabulary tests. [Masteruppsats, Iowa State University]. Iowa State University Digital Repository. https://lib.dr.iastate.edu/rtd/212

Gu, Y. (2020). Strategies for learning vocabulary. I S. Webb (Red.), The Routledge handbook of vocabulary studies (ss. 271–287). Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9780429291586-18

Gu, Y., & Johnson, R. K. (1996). Vocabulary learning strategies and language learning outcomes. Language learning, 46(4), 643–679. https://doi.org/10.1111/j.1467-1770.1996.tb01355.x DOI: https://doi.org/10.1111/j.1467-1770.1996.tb01355.x

Hoshino, Y. (2013). Relationship between types of distractor and difficulty of multiple-choice vocabulary tests in sentential context. Language Testing in Asia, 3(1), 1–14. https://doi.org/10.1186/2229-0443-3-16 DOI: https://doi.org/10.1186/2229-0443-3-16

Hyltenstam, K., & Milani, T. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I K. Hyltenstam, M. Axelsson & I. Lindberg (Red.), Flerspråkighet – en forskningsöversikt (ss. 17–152). Vetenskapsrådet.

Hyltenstam, K., & Abrahamsson, N. (2003). Maturational constraints in second language acquisition. Studies in second language acquisition, 25(2), 197–236. https://doi.org/10.1017/s0272263103000090 DOI: https://doi.org/10.1002/9780470756492.ch17

Håkansson, G., & Norrby, C. (2005). Flicka – dricka eller tjej? Ordassociationer hos Andraspråksinlärare. I G. Byrman, J. Einarsson, S. Hammarbäck, M. Lindgren & P. Stille (Red.), Svenskans beskrivning 27. Växjö University Press.

Järpsten, B., & Taube, K. (2010). DLS för skolår 4-6 Reviderad utgåva. Hogrefe Psykologiförlaget.

LaBontee, R. (2019). Strategic vocabulary learning in the Swedish second language context. [Avhandling Göteborgs universitet]. GUPEA. https://doi.org/10.14746/ssllt.2019.9.2.4 DOI: https://doi.org/10.14746/ssllt.2019.9.2.4

La Heij, W., Starreveld, P. A., & Steehouwer, L. C. (1993). Semantic interference and orthographic facilitation in definition naming. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 19(2), 352. https://doi.org/10.1037//0278-7393.19.2.352 DOI: https://doi.org/10.1037//0278-7393.19.2.352

Lin, L. H. F, & Morrison, B. (2010). The impact of the medium of instruction in Hong Kong secondary schools on tertiary students’ vocabulary. Journal of English for Academic Purposes, 9(4), 255–266. https://doi.org/10.1016/j.jeap.2010.09.002 DOI: https://doi.org/10.1016/j.jeap.2010.09.002

Lindholm, A. & Johansson, S. (2025). En studie av L2-elevers prestationer på DLS ordkunskapstest och testets innehållsvaliditet [Manuskript inlämnat för publicering]. Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet.

Meara, P. (1996). The dimensions of lexical competence. I G. Brown, K. Malmkjaer & J. Williams (Red.), Performance and competence in second language acquisition (ss. 33–53). Cambridge University Press.

Mehrabian, N., & Salehi, H. (2019). The effects of using diverse vocabulary learning strategies on word mastery: a review. Journal of Applied Studies in Language, 3(1), 100–114. https://doi.org/10.31940/jasl.v3i1.1368 DOI: https://doi.org/10.31940/jasl.v3i1.1368

Milton, J. (2009). Measuring second language vocabulary acquisition. Multilingual Matters. DOI: https://doi.org/10.21832/9781847692092

Mizumoto, A., & Takeuchi, O. (2009). Examining the effectiveness of explicit instruction of vocabulary learning strategies with Japanese EFL university students. Language Teaching Research, 13(4), 425–449. https://doi.org/10.1177/1362168809341511 DOI: https://doi.org/10.1177/1362168809341511

Nagy, W. E., & Herman, P. A. (1987). Breadth and depth of vocabulary knowledge: Implications for acquisition and instruction. I M. G. McKeown & M. E. Curtis (Red.), The nature of vocabulary acquisition (ss. 19–36). Lawrence Erlbaum Associates.

Namei, S. (2004). Bilingual lexical development: A Persian–Swedish word association study. International Journal of Applied Linguistics, 14(3), 363–388. https://doi.org/10.1111/j.1473-4192.2004.00070.x DOI: https://doi.org/10.1111/j.1473-4192.2004.00070.x

Namei, S. (2002). The bilingual lexicon from a developmental perspective: A word association study of Persian-Swedish bilinguals [Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning]. DiVA. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A395363&dswid=-4280

Nassaji, H. (2006). The relationship between depth of vocabulary knowledge and L2 learners’ lexical inferencing strategy use and success. The Modern Language Journal, 90(3), 387–401. https://doi.org/10.1111/j.1540-4781.2006.00431.x DOI: https://doi.org/10.1111/j.1540-4781.2006.00431.x

Nation, I.S.P. (2022). Learning vocabulary in another language (3 uppl.). Cambridge University Press. DOI: https://doi.org/10.1017/9781009093873

Nation, I.S.P. & Webb, S.A. (2011). Researching and analyzing vocabulary. Heinle, Cengage Learning.

Nelson, K. (1977). The syntagmatic-paradigmatic shift revisited: A review for research and theory. Psychological Bulletin, 84, 93–116. https://doi.org/10.1037/0033-2909.84.1.93 DOI: https://doi.org/10.1037//0033-2909.84.1.93

Oxford, R. L. (1990). Language learning strategies: what every teacher should know. Heinle & Heinle.

Qian, D. D., & Lin, L. H. F. (2020). The relationship between vocabulary knowledge and language proficiency. I S. Webb (Red.), The Routledge handbook of vocabulary studies (ss. 66–80). Routledge. https://doi.org/10.4324/9780429291586-5 DOI: https://doi.org/10.4324/9780429291586-5

Salameh, E.K. (2011). Lexikal utveckling på svenska och arabiska vid tvåspråkig undervisning. Educare, 3, 205–227. https://doi.org/10.24834/educare.2011.3.1203 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2011.3.1203

Schmitt, N. (1997). Vocabulary learning strategies. I N. Schmitt & M. McCarthy (Red.), Vocabulary: Description, Acquisition, and Pedagogy (ss. 199–227). Cambridge University Press.

Schoonen, R., & Verhallen, M. (2008). The assessment of deep word knowledge in young first and second language learners. Language Testing, 25, 211–236. https://doi.org/10.1177/0265532207086782 DOI: https://doi.org/10.1177/0265532207086782

Stridsman, M. (2024). Ordförrådsutveckling i klassrummet [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. DiVA. https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1900333/FULLTEXT01.pdf

Van Someren, M. W., Barnard, Y. F., & Sandberg, J. A. C. (1994). The think aloud method: A practical guide to modeling cognitive processes. Academic Press

Verhallen, M., & Schoonen, R. (1998). Lexical knowledge in L1 and L2 of third and fifth graders. Applied Linguistics, 19(4), 452–470. https://doi.org/10.1093/applin/19.4.452 DOI: https://doi.org/10.1093/applin/19.4.452

Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed. https://www.vr.se/download/18.4c9f221a191e4edf9053a474/1727853946433/God%20forskningssed%20VR%202024.pdf

Webb, S., & Nation, I. S. P. (2017). How vocabulary is learned. Oxford University Press. DOI: https://doi.org/10.25170/ijelt.v12i1.1458

Wen, W. N. L., & Naim, R. M. (2023). Vocabulary Learning Strategies (VLS) in Second Language Acquisition (SLA): A Review of Literature. Journal of Language, Literacy and Translation, 6(2), 223–241. https://doi.org/10.36777/ijollt2023.6.2.087 DOI: https://doi.org/10.36777/ijollt2023.6.2.087

Publicerad

2025-05-08

Referera så här

Lindholm, A., & Dahlberg, M. (2025). Flerspråkiga mellanstadieelevers användning av ordförståelsestrategier . Kapet, 21(1), 1–27. https://doi.org/10.69826/kapet.2025.39112

Nummer

Sektion

Originalartiklar