Förskollärares upplevelser av att integrera digitala verktyg i barns motoriska utveckling
DOI:
https://doi.org/10.69826/kapet.2025.58723Nyckelord:
Digitala verktyg, motorik, grovmotorik, finmotorik, rörelseaktiviteterAbstract
Barns användning av digitala medier förknippas ofta med stillasittande och ses ibland som en motsättning till förskollärares uppdrag att främja motorik- och rörelseaktiviteter. Den här studien belyser förskollärares upplevelser av hur digitala verktyg kan användas i samband motorik- och rörelseaktiviteter. För att få en djupare förståelse för hur förskollärare tar sig an detta arbete, genomfördes semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. De fick dela med sig av sina upplevelser och tidigare erfarenheter av att använda digitala verktyg i samband med motorik- och rörelseaktiviteter. Resultatet visar att förskollärarna i studien upplever digitala verktyg som ett hjälpverktyg som kan förstärka och ge inspiration till motorik- och rörelseaktiviteter. En slutsats är att användning av digitala verktyg i förskolans verksamhet idag inte alls kopplas till barns stillasittande. Utifrån förskollärarnas uttalande växer bilden fram av en yrkesgrupp som visar att de utvecklat en kompetens för att integrera digitala verktyg i motorik- och rörelseaktiviteter.
Referenser
Alotaibi, M. (2023). Factors influencing early childhood educators’ use of digital educational aids. Sage Open, 13(4), 1–12. https://doi.org/10.1177/21582440231217727 DOI: https://doi.org/10.1177/21582440231217727
Brinkmann, S., & Kvale, S. (2018). Doing interviews (2 uppl.). Sage. DOI: https://doi.org/10.4135/9781529716665
Chen, Y., & Ding, Z. (2024). Effects of digitalization in preschool education on the creative and cognitive development of children. Education and Information Technologies, 29, 21567–21591. https://doi.org/10.1007/s10639-024-12730-y DOI: https://doi.org/10.1007/s10639-024-12730-y
Dahlberg, H. (2019). Till frågan om beskrivning eller tolkning, eller; Behöver vi filosofin i den kvalitativa forskningen? I K. Dahlberg, S. Ellingsen, B. Martinsen & S. Rosberg (Red.), Fenomenologi i praktiken (s. 52–72). Liber.
Dahlberg, K. (2019). Den fenomenologiska livsvärlden. I K. Dahlberg, S. Ellingsen, B. Martinsen & S. Rosberg (Red.), Fenomenologi i praktiken (s. 28–51). Liber.
Dahlberg, K., Ellingsen, S., Martinsen, B., & Rosberg, S. (Red.). (2019). Fenomenologi i praktiken. Liber.
Ferreira Vorkapic, C., Alves, H., Araujo, L., Joaquim Borba-Pinheiro, C., Coelho, R., Fonseca, E., & Dantas, E. H. (2021). Does physical activity improve cognition and academic performance in children? A systematic review of randomized controlled trials. Neuropsychobiology, 80(6), 454–482. https://doi.org/10.1159/000514682 DOI: https://doi.org/10.1159/000514682
Folkhälsomyndigheten. (2023). Fysisk aktivitet och stillasittande. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-obesitas/fysiskaktivitet-och-stillasittande/
Folkhälsomyndigheten. (2024). Digitala medier och barns och ungas hälsa: En kunskapssammanställning (Artikel 24190). https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/20a0ad3202d54bc9be156ff3e407b55c/digitala-medier-barns-ungas-halsa-kunskapssammanstallning.pdf
Goodway, J., Ozmun, J., & Gallahue, D. (2020). Understanding motor development: Infants, children, adolescents, adults (8 uppl.). Jones & Bartlett Learning.
Grape, M. (2023). "Pröva och pröva igen": Professionellt lärande och agens när förskollärare utforskar digitalisering och lek i undervisningen [Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet]. DiVA. https://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1801977/FULLTEXT01.pdf
John, S., & Renumol, V. G. (2018). Impact of fine motor skill development app on handwriting performance in children with dysgraphia: A pilot study. I Proceedings of the 2nd International Conference on Digital Technology in Education (s. 11–16). https://doi.org/10.1145/3284497.3284502 DOI: https://doi.org/10.1145/3284497.3284502
John, S., & Renumol, V. G. (2024). Effectiveness of a touch‐based hand therapeutic application for hand dexterity in children with handwriting difficulties: A pilot study. Multimedia Tools and Applications, 84, 23899–23933. https://doi.org/10.1007/s11042-024-19979-y DOI: https://doi.org/10.1007/s11042-024-19979-y
Jylänki, P. (2023). Active early interventions: Supporting preschoolers' cognitive and academic skills with fundamental motor skill and physical activity interventions [Doktorsavhandling, Helsingfors universitet]. Helda. https://helda.helsinki.fi/items/cad989b2-0010-445e-851c29aeea3715d7
Kjällander, S., Walan, S., Nilsen, S., Caiman, C., Danielsson, K., Dunkels, E., Ebbelind, A., Enochsson, A.-B., Forsling, K., Godhe, A.-L., Holmberg, K., Hvit Lindstrand, S., Kuusisto, A., Lagergren, A., Lagerlöf, P., Magnusson, L. O., Moinian, F., Norén, E., Palmér, H., Patron, E., Petersen, P., Selander, S., Walldén Hillström, K., & Wernholm, M. (2023, 20 juni). Förskolan behöver en digitaliseringsstrategi [debattartikel]. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/JQGV88/forskare-forskolan-behover-en-digitaliseringsstrategi?fbclid=IwAR0uUM1qBaEy9jw1WNr4N1NXVQNVjPusnjdeoEp11HtdKM0K2ZVEzd9KnNs
Logan, S., Ross, S., Chee, K., Stodden, D., & Robinson, L. (2018). Fundamental motor skills: A systematic review of terminology. Journal of Sports Sciences, 36(7), 781–796. https://doi.org/10.1080/02640414.2017.1340660 DOI: https://doi.org/10.1080/02640414.2017.1340660
Lundborg, G. (2019). Handen i den digitala världen. Carlssons.
McArthur, B., Tough, S., & Madigan, S. (2021). Screen time and developmental and behavioral outcomes for preschool children. Pediatric Research, 91, 1616–1621. https://doi.org/10.1038/s41390-021-01572-w DOI: https://doi.org/10.1038/s41390-021-01572-w
Nikolopoulou, K., & Gialamas, V. (2015). ICT and play in preschool: Early childhood teachers’ beliefs and confidence. International Journal of Early Years Education, 23(4), 409–425. https://doi.org/10.1080/09669760.2015.1078727 DOI: https://doi.org/10.1080/09669760.2015.1078727
Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Gupea. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/57483
Nilsen, M., & Kjällander, S. (2023). Introduktion till temanummer: Digitalisering i förskolan. Utbildning & Lärande, 17(4), 5–9. https://doi.org/10.58714/ul.v17i4.18250 DOI: https://doi.org/10.58714/ul.v17i4.18250
Osnes, H., Skaug, H. N., & Eid Kaarby, K. M. (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Studentlitteratur.
Otterborn, A., Schönborn, K., & Hultén, M. (2019). Surveying preschool teachers’ use of digital tablets. International Journal of Technology and Design Education, 29(4), 717–737. https://doi.org/10.1007/s10798-018-9469-9 DOI: https://doi.org/10.1007/s10798-018-9469-9
Paakkari, A., Paananen, M., & Grieshaber, S. (2023). Activity-tracking assemblages in Finnish early childhood education and care. Childhood, 30(3), 301–316. https://doi.org/10.1177/09075682231172861 DOI: https://doi.org/10.1177/09075682231172861
Ponti, M. (2023). Screen time and preschool children. Paediatrics & Child Health, 28(3), 184–192. https://doi.org/10.1093/pch/pxac125 DOI: https://doi.org/10.1093/pch/pxac125
Pramling, I., Magnusson, L. O., Kjällander, S., Palmer, A., Eidevald, C., Williams, P., Palmér, H., Dunkels, E., Hildén, E., Godhe, A.-L., Petersen, P., Walan, S., Nilsen, M., Ebbelind, A., Enochsson, A.-B., Lagergren, A., Patron, E., Norén, E., Forsling, K., Wernholm, M., Lagerlöf, P., Hvit Lindstrand, S., Holmberg, K., Danielsson, K., Caiman, C., Samuelsson, R., & Walldén Hillström, K. (2024, 27 mars). 27 forskare i upprop mot skärmfri förskola [debattartikel]. Vi Lärare. https://www.vilarare.se/forskolan/vi-larare-debatt/27-forskare-i-upprop-mot-skarmfri-forskolan/
Senol, F. B. (2021). Physical activity and preschool children: Preschool teachers’ perceptions. Southeast Asia Early Childhood Journal, 10(2), 132–146. https://doi.org/10.37134/saecj.vol10.2.9.2021 DOI: https://doi.org/10.37134/saecj.vol10.2.9.2021
SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö18. https://www.skolverket.se/dowload/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf401.pdf
Skolverket. (2025). Läroplan för förskolan: Lpfö 18 reviderad 2025 (3 uppl.). https://www.skolverket.se/getFile?file=13295
Sollerhed, A.-C. (2017). Fysisk aktivitet en universalmedicin – förutsatt att man tar den! I B. Nilsson & E. Clausson (Red.), Barnsliga sammanhang: Forskning om barns och ungdomars hälsa, välbefinnande och delaktighet (5 uppl., s. 35–49). Kristianstad University Press. https://researchportal.hkr.se/ws/portalfiles/portal/40965445/FULLTEXT01.pdf
Szklarski, A. (2004). Empirisk fenomenologi. Nordisk Psykologi, 56(4), 274–288. https://doi.org/10.1080/00291463.2004.10637449 DOI: https://doi.org/10.1080/00291463.2004.10637449
Utbildningsdepartementet. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. https://www.regeringen.se/contentassets/72ff9b9845854d6c8689017999228e53/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Utbildningsdepartementet. (2023, 2 oktober). Regeringen vill ta bort kravet på digitala lärverktyg i förskolan [Pressmeddelande]. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/regeringen-vill-ta-bort-kravet-pa-digitala-larverktyg-i-forskolan/
Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2024-10-02-god-forskningssed-2024.html
Wernholm, M., Lindstrand, S. H., & Kjällander, S. (2023). Barns hybrida lek i förskolan. Utbildning & Lärande, 17(4), 105–122. http://dx.doi.org/10.58714/ul.v17i4.18268 DOI: https://doi.org/10.58714/ul.v17i4.18268
World Health Organization. (2019). Guidelines on physical activity, sedentary behaviour and sleep for children under 5 years of age. https://iris.who.int/handle/10665/311664
Åkerblom, A., Hellman, A., & Pramling, N. (Red.). (2023). Metodologi: För studier i, om och med förskolan. Gleerups.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Kajsa Creutzer, Linnéa Olsson, Ann-Britt Enochsson
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Författare till innehåll publicerat i KAPET behåller upphovsrätten till sina verk.
