Call for abstracts: Temanummer Genus, arbete och plats

Detta temanummer tar sin utgångspunkt i forskning i skärningspunkten mellan genusvetenskap, arbetsvetenskap och kulturgeografi.

Framtidens arbetsliv är en av vår tids mest diskuterade frågor – där arbetsmarknader, arbetsorganisationer och arbeten beskrivs som i ständig förändring, ofta i relation till megatrender som globalisering, urbanisering, digitalisering och automatisering (till exempel OECD 2019; Schwab 2016). Frågor om framtidens arbetsmarknad och arbetsliv handlar alltså om komplexa skeenden på såväl global, nationell, regional som lokal nivå och har således med hela samhällsutvecklingen och hållbara välfärdslösningar att göra. Teknologisk förändring och digitala lösningar samt ekonomins och utbildningens förändrade roll villkorar människors möjligheter i arbetslivet och på arbetsmarknaden (Dølvik och Steen 2018; Johansson med flera 2017). Samtidigt är såväl arbete som platser genuskodade, och arbetsmarknaden formas av uppfattningar om könsspecifika ’lämpliga’ arbetsuppgifter, kompetenser, erfarenheter och så vidare. Men arbetsmarknader skapar, återskapar och förhandlar också dessa uppfattningar, och ser olika ut på olika platser (Acker 1990; Duncan 1995; Forsberg 2001; McDowell 1999, 2004). Även inom organisationer skapar uppfattningar om vilka som är lämpade för ett visst yrke eller vissa arbetsuppgifter segregation. Genom att studera en organisations kultur och struktur synliggörs föreställningar och antaganden om positioner och relationer som konsekvenser av organisationens genusordning (till exempel Wahl med flera 2018). Fokus överförs på så sätt från individuella egenskaper och förmågor till den organisatoriska genusordning som formar och villkorar könade positioner på en arbetsplats och inom ett yrke.

Till detta temanummer söker vi artiklar som på olika sätt kombinerar de tre perspektiven genus, arbete och plats, baserat på argumentet att genuskodning av arbete, organisation och plats måste förstås som en enhet för en djupare förståelse för arbetslivets genusrelationer (Hanson och Pratt 1995; Kobayashi med flera 1994; Johansson och Lundgren 2015; McDowell 2004, 2012; Tyler och Cohen 2010). Vi välkomnar särskilt artiklar som belyser dessa frågor ur intersektionella perspektiv (Acker 2006; Puwar 2004).

Artiklar till temanumret kan närma sig dessa frågor på olika sätt. Det kan handla om att belysa lokala/regionala genuskontrakt, det vill säga hur föreställningar om genus till exempel påverkar familjebildning, arbetsmarknaden och genuskodning av arbete, och hur det varierar på olika platser (Fincher 2004; Forsberg 2001; Haandrikman med flera 2021; Hanson och Pratt 1995). Men artiklar i numret kan också diskutera materiella och rumsliga aspekter av arbetets organisering, med fokus på en specifik arbetsplats, både var den är lokaliserad och hur byggd struktur (arkitektur) hänger ihop med organisationens struktur, samt påverkar och påverkas av föreställningar om genus (Dale och Burrell 2008; Halford och Leonard 2003; Hofbauer 2000; Johansson och Lundgren 2015; McDowell 2004; Wasserman och Frenkel 2015). Ett tredje sätt att närma sig numrets tema är genom artiklar som studerar hur föreställningar om plats påverkar arbetstagare i deras dagliga arbete. En arbetsplats, eller plats för arbete, är inte en genusneutral plats som väntar på att fyllas med innehåll, utan har en genuskodning som också kan ”smitta av sig” på den som arbetar där (Grip och Jansson 2021; Simpson 2014, Tyler och Cohen 2010).

 

Tidsplan

 

• Abstract (300 ord) och en kort biografisk not (75 ord) skickas till temanumrets redaktörer Lena Grip (grip@kau.se) och Ulrika Jansson (ulrika.jansson@genus.gu.se) senast den 12 december 2022.
• Svar om artikelförslaget accepteras meddelas: 21 december 2022.
• Deadline för fullständiga artiklar för gästredaktörernas interna granskning: 31 mars 2023.
• Deadline för fullständiga artiklar för extern granskning: 30 april 2023.
• Planerad publikation i TGV: första halvan av 2024

 

Övrigt

 

TGV är en tvär- och mångdisciplinär tidskrift för aktuell genusforskning på svenska. Bidrag på skandinaviska språk och engelska kan inkluderas vid överenskommelse.

Se TGV:s hemsida för mer information om format och formaliteter:  https://publicera.kb.se/tgv/instructions

Vid frågor, kontakta redaktörerna för temanumret Lena Grip (lena.grip@kau.se) och Ulrika Jansson (ulrika.jansson@genus.gu.se) eller redaktörerna tgv@genus.lu.se.

Vi förbehåller oss rätten att välja bland insända bidrag.

 

Referenser

 

Acker, J. (1990) Hierarchies, Jobs, Bodies: A Theory of Gendered Organizations. Gender & Society, 4(2): 139-158.

Acker, J. (2006) Inequality Regimes: Gender, Class, and Race in Organizations. Gender & Society, 20(4):441-464.

Dale, K. & Burrell, G. (2008) The spaces of organization and the orgaisation of space. Power, identity and materiality of work. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Duncan, S. (1995) Theorizing European gender systems. Journal of European Social Policy, 5(4), 263-284.

Dølvik, J. E., & Steen, J. R. (2018). The Nordic future of work: Drivers, institutions, and politics. Nordisk Ministerråd.

Forsberg, G. (2001) The difference that space makes. A way to describe the construction of local and regional gender contracts. Nordisk Geografisk Tidskrift, 55: 161-165.

Fincher, R. (2004) Class and gender relations in the local labor market and the local state. In Barnes, T. J., Peck, J., Sheppard, E. & Tickell, A. (eds) Reading economic geography. Malden, Mass.: Blackwell.

Grip, L. & Jansson, U. (2021) ‘The right man in the right place’ – the consequences of gender-coding of place and occupation in collaboration processes. European Journal of Womens’s Studies, Doi: 10.1177/13505068211042725.

Haandrikman, K., Webster, N. & Duvander, A-Z. (2021) Geographical Variation in Local Gender Contracts in Sweden. Applied Spatial Analysis and Policy, 14: 679-701.

Halford, S. & Leonard, P. (2003) Space and place in the construction and performance of gendered nursing identities. Journal of Advanced Nursing, 42(2): 201–208.

Hanson, S. and Pratt, G. (1995) Gender, work, and space. London: Routledge.

Hofbauer, J. (2000) Bodies in landscape: On office design and organization. In J. Hassard, R. Holliday & H. Willmott (Eds.) Body and organization (pp. 166-191). London: Sage.

Johansson, J., Abrahamsson, L., Bergvall-Kåreborn, B., Fältholm, Y., Grane, C., & Wykowska, A. (2017). Work and Organization in a Digital Industrial Context. Management Revue, 28(3): 281-297.

Johansson, K. & Lundgren, A. S. (2015) Gendering boundary work: exploring excluded spaces in supermarket job rotation. Gender, Place and Culture, 22(2): 188-204.

Kobayoashi, A., Peake, L., Benenson, H. (1994) Introduction: Placing Women and Work. In: Kobayashi, A. (ed) Women, Work and Place. Montreal; McGill-Queens University Press.

McDowell, L. (1999) Gender, Identity and Place – Understanding Feminist Geographies. Cambridge: Polity Press.

McDowell, L. (2004) Thinking through work: Gender, power and space. In: Barnes T J, Peck J, Sheppard E et al (eds) Reading economic geography. Malden, Mass.: Blackwell.

McDowell, L. (2012) Gender, work, employment and society: feminist reflections on continuity and change. Work, Employment and Society. 28(5): 825-837.

OECD (2019) OECD Employment Outlook 2019: The Future of Work. OECD.

Puwar, N. (2004). Space invaders. Race, gender and bodies out of place. Oxford: Berg.

Schwab, K. (2016) The Fourth Industrial Revolution. Geneva: World Economic Forum.

Simpson, R. (2014) Gender, space and identity. Male cabin crew and service work. Gender in Management, 29(5): 291–300.

Tyler, M. and Cohen, L. (2010) Spaces that matter: Gender performativity and organizational space. Organization Studies, 31(2): 175–198.

Wahl, A., Holgersson, C., Höök, P. and Linghag, S. (2018) Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur.

Wasserman, V. & Frenkel, M. (2015) Spatial work in between glass ceilings and glass walls: Gender-class intersectionality and organizational aesthetics. Organization Studies, 36(11): 1485–1505.